onsdag 20 november 2013

Mjölkstockning med ont i hela kroppen

Jag nämnde ju igår att jag hade ont i högra bröstet, och att en barnmorska på MVC trodde att det var mjölkstockning även fast bröstet inte var hårt och knöligt. Jag fortsatte amma som vanligt igår, och låg med varm vetekudde på bröstet en stund igår kväll, och idag känns det bättre - det är fortfarande lite ömt, men över ett mindre område än igår, och också mindre ömt. Men: plötsligt känner jag mig som att jag har influensa, det gör ont i precis hela kroppen, inklusive såna där konstiga ställen som inne i öronen och fingrarna. Och så kollade jag tempen, med en rätt dålig termometer som man bara riktar mot pannan, och den sa att jag har 37,3, så det är ju inte mycket att tala om. Men jag ringde ändå gynakuten på Huddinge för att kolla om de tyckte att jag behöver göra något åt det. Fick prata med en distriktssköterska som höll med om att det lät som mjölkstockning, och tipsade om sånt som jag redan läst: amma på så mycket som möjligt, töm bröstet (med hjälp av barnen, pump är inte lika effektivt) plus ett tips som jag inte visste: man ska lägga barnet med hakan åt det hållet som det gör ont. Då suger de väl antagligen mer effektivt i det igentäppta området, gissar jag på. Och så ska jag hålla koll på febern: om den blir värre så är det inte bra, men lite drygt 37 räknade hon inte som feber ens, så än så länge är det lugnt. Nu har jag tagit två Alvedon för att stå ut med dagen (hon sa att det var okej), så får jag se hur det går.
Till saken hör också att vi hade en helt horribel natt. Tjejerna har varit vakna omlott: så fort en slutat gnälla (hungrig, blöjbyte, obekväm eller vad hon nu har haft för skäl) så har det gått kanske två minuter och sen har den andra börjat. Så jag tror att jag faktiskt på riktigt var vaken hela natten mellan 2 och 7, och att jag då haft ont i hela kroppen har ju inte direkt hjälpt till för att få åtminstone lite sömn mellan varven. Plus att mindre sömn antagligen också gör att jag mår ännu sämre. Så idag blir det till att försöka vila så ofta jag kan, hur svårt jag än har för det.


Det var en sån natt...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar