Att inte vara gravid längre

Den 9 oktober skrev jag ett inlägg om vad jag längtade efter som höggravid, och tänkte jag skulle se nu hur det gått, såhär tre veckor efter förlossningen.
- dricka apelsinjuice utan att må illa: check! Jag dricker juice varje morgon nu och mår utmärkt.
- ligga på mage: nja... för magens del funkar det, men det är väldigt obekvämt för brösten, så jag undviker det. Mina tarmar krånglar fortfarande, men eftersom jag typ lärde mig hantera gaser i magen utan att ligga på mage under graviditeten (det är ju annars effektivaste sättet att få ut dem) så går det hyfsat ändå.
- vända mig från ena sidan till andra i sängen utan att behöva baxa med mig drygt 15 kg mage: jahadå! Så sabla skönt.
- *varning för äcklig detalj* inte bajsa svart pga järntabletter längre: det har jag slutat med, och det kändes jättekonstigt först för att jag ätit järntabletter så länge. Däremot så *varning för intimdetalj igen* blev jag ju tvärtemot de vanligaste biverkningarna lös i magen av tabletterna istället för hård, så nu efter förlossningen har istället hemorrojdsituationen blivit helt ohållbar. Det är ju vanligt att man får hemorrojder när man är gravid, men för mig var det ganska lugnt ända fram till ett par dagar innan förlossningen, och nu efteråt har det bara blivit värre. Måste gå till läkare för det nån gång när jag får tid att bry mig om mig själv.
- äta en normal portion mat utan att känna mig uppblåst i timmar efteråt: det går jättebra!
- resa mig upp utan smärta lite varstans: att resa sig upp efter ett kejsarsnitt innebär att man ska liksom trycka sig upp med armarna, och det har så klart varit lite obekvämt och ömt och jobbigt, men nu är det ingen fara längre. Däremot har jag ju haft rätt mycket ont i ryggen, men det börjar också bli bättre.
- springa fort med Alfred, vilket är hans favoritsysselsättning (nu får jag bara sitta och titta på): har väl inte direkt tillfälle att springa fort så ofta med allt ammande, så det har jag inte provat än.
- nå fram med armarna till köksbänken så jag kan göra saker där utan att få ont i ryggen: jag når! Och bakar och diskar och lagar mat mycket mer än jag förväntat mig att hinna.
- gå en promenad utan att få ont överallt från revbenen till låren: igår var första dagen jag var i stort sett smärtfri i ryggen och höger skinka (där jag har nån sorts ischiassmärta från foglossningarna, tror jag) när jag gick. Idag har jag känt av skinkan lite igen, men inte på långa vägar så illa som hittills. Ibland känner jag av foglossningarna i blygdbenet också när jag går, men det verkar också vara på bättringsvägen.
- helt enkelt bli lite rörlig igen: oh ja! Jag tänkte på det vid middagen igår: jag hoppar upp och ner hela tiden nu utan problem: stoppa in en tappad napp här, gunga en babysitter där, ta fram äppeljuice åt Alfred, springa in i vardagsrummet för att se vad Alfred gör när han smitit från matbordet, ta fram en extra sked osv osv...

Så på det hela taget känner jag mig nästan normal igen! Christopher påpekade också igår att jag är så rörlig nu att han redan nästan glömt hur det var när jag var gravid, och idag att jag är så smal igen. Skööööönt!