Varannandagsbarn

Det har börjat verka som att tvillingarna är lite varannandagsbarn: varannan dag är de lugnare och varannan dag rör de sig mer. När jag tänkte tillbaka så kom jag på att Alfred under sina första månader varvade gnällig och glad varannan dag, och Christopher sa att han har för sig att även han var lugnare varannan dag i magen.
Idag mår jag för övrigt ganska illa igen, av oklar anledning. Jag har visserligen tagit järntabletterna på morgonen i några dagar, fast de senaste dagarna har jag mått bra bortsett från foglossningarna och viss halsbränna, så jag tror väl inte att det beror på dem. Segt som bara den är det i vilket fall.

Märkligt och fantastiskt

Jag vet att det är "det naturligaste som finns", men om man tänker lite närmare på det så är det väl ändå oerhört märkligt att det växer två helt nya människor inne i min kropp? Som utvecklas liksom helt av sig själva? (det är för övrigt tillräckligt märkligt bara med ett barn)

Varma utbuktningar

Jag har för mig att jag läste sist jag var gravid att brösten lätt blir kalla, och det är ju viktigt att hålla dem varma för att undvika problem med mjölkstockning och sådär. Men mina bröst är alltid supervarma, så det känns inte som ett vidare stort problem för mig just nu. Och idag upptäckte jag att även min navel (som ju är extremt utstående) också är varm! Är inte det mest logiska att saker som putar ut mest blir svalare?

Kassa MVC-plåster

MVC-plåstren alltså, så sabla konstiga. Jag fick exakt samma sorts plåster på min förra MVC, men jag vet inte om hela landets mödravårdscentraler använder samma eller om det bara är i Stockholm - och de är så kassa! De trasas sönder när man försöker ta av dem och lämnar jättemycket klister kvar på fingret. Jag undrar om de är bra på nåt sätt som jag inte förstår, eller om de bara är billiga?

Vareviga natt

Varenda natt har jag samma låt på hjärnan när jag vaknar till: Pinks senaste hit "Just Give Me a Reason". Det är så konstigt! Jag är inget Pink-fan - jag har inget emot henne, men jag har aldrig lyssnat frivilligt på henne utan bara på radion, och just den här låten tycker jag nog är en av hennes tråkigaste, så jag fattar inte varför den fastnat så hårt och dyker upp varenda natt. Det har pågått i flera veckor nu.
Men det är i och för sig bättre än den där andra radiohiten "Heart Attack" som dök upp några nätter i rad förra veckan - jag känner mig inte helt bekväm med att vakna på nätterna och sjunga för mig själv att jag ska få en hjärtattack...
Jag har förresten blivit en aning snorig nu, men mår fortfarande inte förkylningsdåligt. De märkliga sakerna bara hopar sig den här graviditeten, tycker jag.

När Alfred gick med pappa till dagis för en liten stund sen sa han förresten för första gången att han älskar mig! Jag tror i alla fall att det var det han sa. Jag brukar säga till honom att jag älskar honom "så mycket så mycket så mycket", och förut brukade han säga "inte mycket mycket", men så förklarade jag för honom härom dagen att det är bra, "mycket mycket" är något bra, och de senaste dagarna har han börjat säga "mycket mycket" när jag säger att jag älskar honom, och idag när han gick sa han nåt som lät som "äka mamma mycket". Lyckan!

Förkyld utan att vara förkyld

Jag har märkligaste grejen going on just nu. För ett par dagar sen började jag hosta, sån där riktigt läskig rosslig hosta där jag ibland hostar upp slem. Jag hade en rejäl förkylning precis när jag blev gravid (så tidigt att jag inte ens visste att jag var det) som övergick i slemhosta som höll i sig ganska länge. Jag brukar aldrig få hosta, men i vintras var det så illa att jag tror att jag hade luftrörskatarr (en googling visade i alla fall på såna symptom), och jag lät som en riktig gammal grogghagga som började rosselhosta så fort jag skrattade och sånt där härligt. Nu har jag likadan hosta (om än inte riktigt lika illa) - men utan att ha varit förkyld! Det är så oerhört märkligt. Jag vet ju att man har sämre immunförsvar när man är gravid, men jag förstår bara inte riktigt var hostan kommer från utan en förkylning? Det här har jag inte läst om nånstans.

En av de märkligaste grejerna

På min topplista över de märkligaste grejerna med att vara gravid är det här:

Muskelplattorna på magen delar sig tydligen så fort magen börjar växa, så när jag tar i för att resa mig från liggande till sittande får jag som en ås mitt på magen. Oerhört konstigt.

Hur magen över huvud taget funkar när man är gravid är ju ett mysterium: musklerna delar sig och tarmarna och övriga inälvor får trängas ihop längst upp när bebisarna tar mer plats. Att mänskligheten ens överlevt alltså.