Vi tog oss faktiskt iväg på date! Syster Johanna körde i princip iväg oss. :) Lilly var fortfarande på strålande humör och flirtade med Johanna och Victor, men Flora blev ledsen så fort hon lämnade min famn, fast när Johanna tog en sväng ut på balkongen med henne så lugnade hon sig. Och Alfred som innan de kom hade påstått att det inte alls skulle bli roligt att leka med Johanna och Victor insåg att det faktiskt visst kunde bli kul.
Jag bytte om från min dop-outfit till den här nya amningsovänliga lilla piffiga, och så drog vi mot vårt bokade bord på Landet vid Telefonplan, nära och bra hem. (Och jag hade faktiskt hunnit städa på förmiddagen när Christopher tog vagnpromenaden, men sovrummet hade jag kvar att dammsuga, som synes.)
Det första vi gjorde när vi kom ut var att ta upp telefonerna och instagramma våra barnfria skuggor...
Vi slog på stort och började med varsin drink, sen varmrätt (röding för Christopher och kalventrecôte för mig) med varsitt glas vin, och sen crème brûlée för Topher och en bit Comté-ost och salt chokladkola i burk till mig.
Allt var supergott utom chokladen som inte var kola-ig plus för mörk för min smak - men på det hela taget var allt fantastiskt. Vi pratade både om barnen och om annat, så jag tycker vi skötte oss okej. ;)
När Christopher var på toa skrev jag en facebookstatus om att jag var lite full för första gången på några år, och på den fick jag närmare 30 likes (=många för att vara en vanlig status utan foto), vilket jag tyckte var lite komiskt. De mest perifera gamla bekanta, som en popstjärna som jag inte träffat sen 90-talet, dök dessutom upp bland gillarna. :) Folk tyckte kanske att jag förtjänade det!
Eftersom vi var klara med middagen efter bara två timmar tog vi en promenad hem genom de pittoreska villaområdena i Mälarhöjden. Vi har nog aldrig sett så många syrener samtidigt i hela våra liv! Fast ändå blev det inte det jag fotade, utan några andra fina buskar.
När vi kom hem stannade vi till utanför dörren och lyssnade. Jag hade smsat Johanna tidigare och frågat hur det gick, och hon svarade att de överlever, men vi behövde inte komma hem för att Victor var bra på det där - så jag ville höra hur det lät inifrån. Och jodå, det skreks. Men när vi kom in var det faktiskt bara Lilly som var vaken och ledsen, och både Alfred och Flora sov, så bra jobbat, tycker jag!
Men maken till lycklig tjej när Lilly fick komma upp i min famn har världen sällan skådat ändå. Och väl där kunde hon kaxigt titta på Johanna och Victor och låtsas som att hon varit så cool hela tiden. :) Flora vaknade efter en stund och blev också så glad så glad för att se mig, så det var härligt. Alfred var vi båda inne och pussade på, och han vaknade till lite senare så jag gick in igen och berättade att vi var hemma igen så han kunde somna om.
Det kändes både konstigt och bra att vara iväg några timmar utan barn, men att komma hem till dem igen var ändå ubderbart!
