Utflykt ensam med alla tre barnen

I morse försökte tjejerna smita med Alfred när han skulle gå till förskolan. Det gör de de flesta morgnar, men idag hann de lite längre - barfota, med mössa och med discolampan runt Lillys hals. :)

I eftermiddags efter vi hämtat Alfred åkte jag med alla barnen tunnelbanan till Hornstull för att träffa min gamle vän Martin. Martin och jag lärde känna varann på Kalmar nation i Uppsala 1994, och han lärde mig helt livsnödvändiga saker som att "en japanpress är ju alltid en japanpress" (vad gäller skivor), att man alltid bör ha tre ex av viktiga skivor: en att spela, en att ha på väggen och en att arkivera, samt att The Four Tops "Live!" från 1966 är en av världens bästa skivor.

Idag skulle vi träffa honom, inte bara för att säga hej då inför flytten, utan också för att ge honom några nummer av mitt fanzine Fozzie som han saknade (han var med och gjorde flera nummer på 90-talet, men inte de senare), några vinylsinglar som jag rensat ut men trodde att han skulle uppskatta (han har ett helt fantastiskt arkivskåp fyllt med sjutumssinglar), plus att han fick en stor kasse med både vinylskivor och cd:s som jag också rensat ut, som han först ska kolla om han vill ha något av och annars hjälpa mig sälja. Så vi gick till Café Dello Sport och köpte fika och sen över gatan till Högalidsparken så barnen skulle få leka.

Jag hade aldrig varit där förut, men de hade en superfin inhägnad småbarnsavdelning, där Flora och Lilly blev helt kaxiga och vågade gå långt bort från mig, och båda vågade åka rutschkana helt själva (även om Flora hämtade mig ett par gånger och pekade väldigt noga var jag skulle gå och sätta mig för att åka med henne). Det flög flygplan från Bromma flygplats över ofta, och alla mina tre barn var mycket fascinerade och pekade, och vid ett tillfälle ropade Lilly på Alfred för att visa, och hon sa faktiskt hans namn! Inte perfekt uttal såklart, det lät mer som "Albert", men det var tydligt att hon sa hans namn. :) (Hon gjorde det hemma igen sen när jag bad henne, men med ett nytt uttal, nåt åt "Abback"-hållet.)

När Alfred ledsnat på småbarnsavdelningen gick vi ut till den större delen, och då vågade sig Lilly på att dra i Martin för att försöka få med honom till gungorna, men alla var tyvärr upptagna, så det blev inget gungande.
När Martin gick för att hämta sina båda döttrar gick jag och barnen för att köpa falukorv, och det gick bra en stund, men halvvägs in i affären började Flora gallskrika så jag fick ta upp henne ur vagnen, och då blev förstås Lilly sur, och sen höll vi på att inte komma ut ur affären för kassagången var för smal för den breda tvillingvagnen, men en snäll man höll vår plats i kön när vi tog en omväg ut, och när vi väl var ute kändes det som att alla ungarna skrek och att alla stirrade på oss. Alfred skrek visst inte, men han kravlade runt och råkade knuffa på Lilly så hon skrek ännu värre, och Flora vägrade lämna min famn, och till slut gav jag upp att försöka lugna dem och bara drog iväg ner till tunnelbanan. Om folk stirrade sket jag i det, det fick de väl göra då - jag tänkte på mitt favoritcitat "Och hur gjorde du när du hade tvillingar?" och ignorerade allt utom vägen rakt fram.
En italiensk dam dök visserligen upp och hjälpte till precis när vi kom ut från affären genom att kittla Lilly på huvudet så hon tystnade för hon blev så paff, så det hjälpte i några sekunder åtminstone. :)
Och på tunnelbanan höll inte vagnens broms ordentligt så den kanade runt, så kaoset fortsatte, men till slut kom vi hem i alla fall.
Några andra grejer förresten, som dykt upp de senaste dagarna: Lilly har börjat bitas. Ibland biter hon Flora bara för att det är kul, och Flora blir ju helt förtvivlad, för hon biter hårt. Vi säger ifrån på skarpen och lyfter undan Lilly och tröstar Flora, det verkar vara det enda vi kan göra, och jag hoppas det går över fort. Idag har det inte hänt åtminstone, alltid nåt. Alfred har börjat bli lite mer hårdhänt mot tjejerna igen och det händer att han knuffar bort dem eller bonkar till dem när han inte vill att de ska göra något, och det är ju inte heller för roligt.

Lilly vill absolut hälla upp dricka själv, och gillar också att hälla vätska mellan två glas - ibland låter jag henne hållas och hon är faktiskt rätt duktig på det, men ibland går det ju för fort så det kan bli lite mycket. Flora gillar också att hälla mellan två glas, men hon har inte krävt att få hälla upp dricka själv än. Hon och Lilly gillar också att bjuda varann på sin mat - de kan inte samsas om leksaker, men mat är inga problem.
Lilly har också sagt "appat" när hon tappat något. Det var nog det för nu!