måndag 4 maj 2015

En lysande idé

Haha, vad deppigt - inte en enda kommentar på mitt förra inlägg, fast jag bönade och bad om det. ;)
Anyway. Idag har jag haft en sån där dålig dag igen då jag bara vill säga upp mig från moderskapet. Tjejerna har varit gnälliga och klängiga och bråkat med varann om minsta grej (de ska ha samma sak, sitta på samma stol, äta ur samma bröst osv osv i oändlighet) och jag har bara blivit irriterad. Så efter vi hämtat Alfred på förskolan gick vi raka vägen hem, åt lite mellanmål (under vilket jag blev uppringd av nåt marknadsföringsföretag som undrade om jag vill testa blöjor, så det ska vi göra om några veckor) och sen gjorde jag popcorn och satte ungarna vid tv:n och satte på Netflix... Månadens mamma.

Bilden är från härom morgonen dock, jag satte inte på dem pyjamasar så tidigt... :) Det är ärligt talat svinskönt att även tjejerna är lite intresserade av tv:n nu, vad Louise Hallin än säger om att barn under två år inte ska titta på tv alls. Det är en livräddare ibland. Och än så länge bryr de sig inte särskilt länge, utan börjar leka efter en liten stund, så jag tänker att de nog inte tar någon större skada av det, så länge jag har koll på vad det är de tittar på.
Och så fick jag en idé! Christopher ska spela golf på den tjusiga banan Brohof norr om Stockholm på torsdag, en sista gång innan vi flyttar, och så funderade jag på vad jag skulle vilja göra för att få lite tid för mig själv att återhämta mig från min grinighet, och kom på: Hasseludden Yasuragi! Jag har varit där en gång, när mamma bjöd mig och syster Johanna, våren 2007, när jag nyss varit i Japan och det precis tagit slut med mitt ex efter 11 år, och det var så ljuvligt. Dels hela Japan-grejen, dels lugnet i att sitta på en liten pall och ösa vatten över mig själv, och jag kände idag att det nog är precis vad jag behöver nu. Det är dyrt som stryk, men det får det vara värt. Och underbara Christopher sa direkt att han vill bjuda mig på det, vilket han verkligen inte behöver, men han envisades, så då får han väl göra det då. :) Så nu ska jag bara bestämma vilken behandling jag vill ha (det ingår en 25-minuters behandling, t.ex. massage, i det dagpaket jag vill ha) och sen ringa och boka in nästa torsdag. Sweeeeet!
Lägger till en bild på min stora lilla knasboll också, inne i hyllan i sitt rum. Han gör alltid fåniga miner när jag fotar honom nu.

8 kommentarer:

  1. I'm here :) Magsjuka in da house, så att säga. Vi slipper ju kräk i alla fall... Jag är knappast månadens anställd, trots att jag och sambon delar på vabbandet. Och nu är jag ju sjuk själv. För övrigt är jag knappast årets mama heller. Jag har verkligen inget tålamod. När ett barn skrattar åt en under en maratonnattning? Då har jag lust att fly hemmet och aldrig komma tillbaka.

    Som du skrev häromdagen, this too shall pass... Förhoppningsvis förstör jag inte barnen helt på vägen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! :) Åh, tålamodet... Undrar om det nånsin kommer tillbaka.
      Vi får skicka ungarna på terapi sen. ;) Krya på er!

      Radera
  2. Meeen jag som skrev världens längsta kommentar!!
    Summa sumarum att läsa din blogg är dagens höjdpunkt 👌🏻👌🏻

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nämen! Skrev du en kommentar som inte kom upp?! Vad dåligt av Blogger...
      Tack snälla, vad gulligt av dig att säga så, vad glad jag blir! :)

      Radera
  3. Helt rätt att unna dig lite egentid! Ha så härligt! :-) / Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag har precis bokat nu, och det ska bli så skööööönt! :)

      Radera
  4. Hej Sara!
    Jag följer din blogg varje natt när jag ammar, är dock värdelöst att försöka kommentera något när man sitter med telefonen och en bebis på armen fast vid tutten. Varje gång jag har försökt har det slutat med att jag råkat dra fingret över skärmen och allt jag skrivit försvunnit o så har jag blivit förbannad. Haha.
    Jag har själv inte tvillingar, men jag har 3 barn på 6 år, så ganska tätt, i alla fall de första två som det bara skiljer 1,5 år på. Min stora kille är 6 år i höst, mellankillen är 4 om ett par veckor (och lider av värsta tänkbara 4års trotset), och sen har jag en liten dotter på 2 månader.
    Följer din blogg med skräckblandat förtjusning. ;) Är lite sugen på att själv börja blogga efter att ha följt din ett tag - men den skulle snarare handla om mammaledighet när man gör karriär ;)
    Jag har några småtips som jag tänkt på efter att ha läst vad du kämpar med (ÅÅåå va vi mammor gillar tips från andra mammor), men det får vänta till ett annat tillfälle för nu börjar lillan kräva lite uppmärksamhet.
    //Åsa Andergrand

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men hej Åsa! Grattis, jag visste inte att du fått barn igen!
      Haha, tips från andra är ju vad det är - gillar jag dem inte så struntar jag bara i dem, så bring 'em on. ;)
      Kram!

      Radera