måndag 11 maj 2015

En olycka händer så lätt

Alfred var superorolig hela natten till idag, och låg bredvid mig och sprattlade och sparkade, skulle ligga på min arm och på min mage, jag vet inte vad det var med honom. Han har mått bra idag, så det var inget allvarligt i alla fall, men jag har varit hemskt trött efter nattens äventyr. Så det var väldigt lyxigt att ha mamma här idag, för tjejerna älskar henne och bryr sig inte ett dugg om mig när mormor leker med dem. Så jag kunde få lite saker gjorda och dessutom vila en stund medan mamma tog hand om dem och sen gick ut och gick med dem. Strax innan förskolehämtning åkte hon dock vidare mot Italien, men hon kommer tillbaka på torsdag kväll.
Jag glömde förresten berätta att jag drattade ner från en stol igår; jag var stressad över att vi inte var färdiga när klockan var fem i två och vårt kalas skulle börja klockan två i en helt annan lokal, drog fram en stol och skulle ta ner några barnkex från översta hyllan i skafferiet, trampade snett och rasade baklänges på vägen upp, slog i smalbenen på stolsitsen och hakan på ryggstödet. Det gick bra ändå, jag lyckades med att inte bita mig i tungan fast jag slog i käkbenet, och benen klarade sig med lite blåmärken, men det är ändå lite läskigt hur snabbt olyckor händer, och när jag börjar tänka på hur illa saker kan gå om man har otur. Nu har både jag och Lilly ramlat i köket den senaste veckan, men tack och lov klarat oss bra. Ta i trä...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar