Hej då Stockholm-kalas

Idag hade vi bjudit in en massa människor som vi känner och kommer sakna i Stockholm till ett hej då-kalas. Planen var att vara i parkleken Lugnet här i Västertorp så barn kunde leka och vuxna kunde fika lite och hänga, men eftersom väderprognosen visade 10 grader och regn ändrade vi det till att vara i vår lilla föreningslokal. Där får man tydligen bara vara 30 personer, och omkring 60 (inklusive barn) hade tackat ja, så det var väl lite svettigt innan - men som vanligt var det många som hörde av sig precis innan och sa att de visst inte kunde komma ändå, och några som bara inte dök upp - eftersom det var ett lite löst hållet kalas där vi skrivit att man kunde droppa förbi och säga hej var det inget vi blev sura för, och särskilt som vi plötsligt hade ont om plats var vi bara väldigt glada för de 20-30 som faktiskt kom.
Och vädret lättade upp, så efter en stund begav sig de flesta med barn ut till lekstugan på gården, och lite senare kom de som var kvar inne ut också - men vid halv fem öppnade sig himlen i en störtskur, så jag hann inte säga hej då till de sista som flydde regnet. Men det var väldigt trevligt i vilket fall! Både nära vänner och kompisar till Christopher som jag inte känner var där och en gammal kollega till mig som jag inte träffat på flera år dök upp, med sin fru som jag inte träffat och som var gravid i 38:e veckan vilket jag inte hade en aning om, så det var också väldigt roligt. Och Alfreds förskolebästis Isadora och vår grannflicka Nora kom, så han var också supernöjd. Och Alfreds gudfar Linus, som inte svarat på om han skulle komma eller inte. Och Christophers kusin som bor i Bryssel. Och och och och..! :) Jag blir lite rörd nu när jag tänker på det - men när kalaset väl höll på var det som vanligt: jag hann inte prata med alla, och var förstås tvungen att hålla ögonen på barnen hela tiden. Kände mig lite som en förskolefröken som stod och räknade in ungar hela tiden.
Men först lite bilder från före, när tjejerna klätt upp sig och lekte i sängen.

Flora var ovanligt villig att bli fotad, och visade rena modelltalangerna!

Pappa skojar med sina tjejer

Alfred kom in med ett cowboybälte som han ville ha runt huvudet. Och så ville han inte ha på sig fina kläder, han ville ha "fula kläder!" Lycka till med det, tyckte jag, för han har inga fula kläder. ;) Men han valde till slut sin My Little Pony-Fluttershy-tröja ändå.

Lilly

Sandlådelek med grannarna Nora och Mateo. Det var egentligen inte såhär varmt - jag gick ut med tjejerna för att kolla vart Alfred tagit vägen, och hade inte räknat med att stanna. Men de klarade sig bra, fast jag hämtade deras jackor sen ändå, helt oansvarig är jag inte...

Samling vid lekstugan

Alfred och Isadora hittade sniglar!

Och bara några minuter efter vi kommit in, sjöblöta, kom mormor med tåget från Helsingborg - till alla barn och barnbarns stora lycka. Hon är här till imorgon, när hon ska till Italien, men kommer tillbaka torsdag till lördag. Jag har hunnit packa en del redan, men det kommer bli lättare att hinna med mer när hon är här och hjälper till med barnen, så det blir ju toppen.