Hur som helst, packningen går långsamt framåt; vissa dagar känner jag mig lugn, andra dagar får jag panik över att vi inte kommer hinna. Men i helgen kommer Christophers föräldrar hit och ska hjälpa oss, antingen med packningen eller med barnen, så vi kan komma längre, så det ska nog bli bra.
Flora och Lilly hade kramkalas idag - de kramades och sen drog de omkull varann och skrattade.
Det var lite svårt att hinna fota dem skarpt bara, det blev lätt suddigt. :)
Efter vi ätit mellanmål efter förskolehämtningen (som blev jättelång, för barnen fick stanna och leka i geggiga vattenpölar på gården jättelänge. Vad är dealen med maj i år, 7 grader och regn varenda sabla dag?! Bilden nedanför är bara hälften av alla blöta kläder som skulle av när vi kom hem...) gick barnen in och lekte i vår säng när jag höll på att göra i ordning i köket.
Efter vi ätit mellanmål efter förskolehämtningen (som blev jättelång, för barnen fick stanna och leka i geggiga vattenpölar på gården jättelänge. Vad är dealen med maj i år, 7 grader och regn varenda sabla dag?! Bilden nedanför är bara hälften av alla blöta kläder som skulle av när vi kom hem...) gick barnen in och lekte i vår säng när jag höll på att göra i ordning i köket.
Jag vet inte exakt vad det var de gjorde i sängen, men det verkade involvera mycket omkullramlande (med flit), och när jag kom och ställde mig på knä vid fotändan kom Flora fram och kramade mig och kastade sig sen bakåt och skrattade - om och om igen. Jag försökte filma det, men det var ju inte jättelätt, och sen kom Alfred och ville göra likadant och också bli filmad.
Och plötsligt hade jag alla barnen i knät och lyckades ta kort på oss alla samtidigt! Det blev bara ett, så alla hann väl inte få den optimala fotominen (och jag hade ju inte mått dåligt av lite mascara), men ändå!
... och sen Lilly.
Till slut blev det förstås mest gråt när någon lade sig på nån annan och nån slog sig lite och så vidare, så sen lät jag Alfred sätta på tv:n för att det skulle bli lite lugn och ro. Fast det blev det inte. Flora gallskrek i säkert fem minuter för att jag inte lät henne ha en liten plastbit i munnen, och Lilly blev så exalterad när hon såg den tecknade apan Julius Jr på Netflix att hon satt bredvid Alfred och skrek "Apaaaa!" i falsett om och om igen så Alfred blev sur och skrek på henne att vara tyst, och mitt nervsammanbrott närmade sig återigen. Men på den positiva sidan är ju att det är ett nytt ord hon har lärt sig. Både Lilly och Flora säger nu "mmmm" när de ser bilder på kor, Lilly säger "voff voff" för hundar, i fredags sa Lilly "Na" till Johanna en gång, idag sa båda "igen" med lite olika uttal när de ville titta flera gånger på filmen jag filmade när de kramades. Så det går framåt. Flora säger till och med "mamma" ibland, fast inte direkt till mig. Lilly säger "mamma" när hon gråter, men annars säger båda mest "pappa" till både mig och Christopher.
De lär sig saker superfort - hos Johanna tog jag ju fram små metallbyttor som egentligen inte gick att stapla, om man inte vände varannan upp och ner. Men så fort jag gjort det en gång fattade Lilly galoppen och gjorde det själv. Hemma härom dagen när vi staplade plastbyttor som var gjorda för att staplas fick Flora inte riktigt till det först, men när jag visat henne två gånger staplade hon som ett proffs sen. Mina stora tjejer!
Till slut blev det förstås mest gråt när någon lade sig på nån annan och nån slog sig lite och så vidare, så sen lät jag Alfred sätta på tv:n för att det skulle bli lite lugn och ro. Fast det blev det inte. Flora gallskrek i säkert fem minuter för att jag inte lät henne ha en liten plastbit i munnen, och Lilly blev så exalterad när hon såg den tecknade apan Julius Jr på Netflix att hon satt bredvid Alfred och skrek "Apaaaa!" i falsett om och om igen så Alfred blev sur och skrek på henne att vara tyst, och mitt nervsammanbrott närmade sig återigen. Men på den positiva sidan är ju att det är ett nytt ord hon har lärt sig. Både Lilly och Flora säger nu "mmmm" när de ser bilder på kor, Lilly säger "voff voff" för hundar, i fredags sa Lilly "Na" till Johanna en gång, idag sa båda "igen" med lite olika uttal när de ville titta flera gånger på filmen jag filmade när de kramades. Så det går framåt. Flora säger till och med "mamma" ibland, fast inte direkt till mig. Lilly säger "mamma" när hon gråter, men annars säger båda mest "pappa" till både mig och Christopher.
De lär sig saker superfort - hos Johanna tog jag ju fram små metallbyttor som egentligen inte gick att stapla, om man inte vände varannan upp och ner. Men så fort jag gjort det en gång fattade Lilly galoppen och gjorde det själv. Hemma härom dagen när vi staplade plastbyttor som var gjorda för att staplas fick Flora inte riktigt till det först, men när jag visat henne två gånger staplade hon som ett proffs sen. Mina stora tjejer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar