Yasuragi Hasseludden

Jag kom faktiskt upp i morse - jag hade vaknat hur många gånger som helst på natten, säkert delvis för att jag var lite stressad för att jag skulle upp tidigt, men också för att barnen vaknade lite hit och dit, så redan innan klockan ringde 06.10 var jag vaken och gick upp. Så 06.51 tog jag tunnelbanan till Slussen.

Där bytte jag till en buss till Orminge Centrum, men tog ett par bilder först.

Vid Orminge Centrum bytte jag till en annan buss, och en knapp timme efter jag åkte var jag framme vid närmsta hållplatsen, varifrån det var 500 meter att gå.

"Tallen stilla rör sig
Vattnet speglar
sinnets lugn"

Japansk känsla hela vägen fram

Jag checkade in, fick min yakuta (bomullsrock), en badrock och ett par tofflor och ett låskort till ett skåp, och gick genom en lång korridor till omklädningsrummen.

Utanför omklädningsrummen var det såhär fint. Där var jag med på en introduktion (jag har varit där en gång tidigare, men det var åtta år sen, så det var bra att friska upp minnet), där en kvinna berättade om den japanska tvagningsritualen, vilka områden man ska vara tyst på, var det är mobilförbud (vilket väldigt många tyvärr ignorerade) och lite annat som var bra att veta.

De flesta började med tvagningsritualen, men för att få lite mer lugn och ro började jag istället med att simma lite i den 28-gradiga bassängen (jag hade redan duschat innan introduktionen), sen satte jag mig i en varm utomhusbassäng en stund, där jag knappt kunde sitta ner när jag slappnade av, för jag flöt bara upp till ytan. :) Sen gick jag in till tvagningsrummet när det blivit tomt. Det jag tyckte mest om sist var just tvagningen, och jag tyckte om att sitta ensam och hälla vatten över mig, så jag fick till det perfekt tidsmässigt.

Jag alternerade tvagning, bastu, varma bassänger och lounge, plus en halvtimmes självmassage (gratiskurs i aktivitetsprogrammet) fram till lunch vid halv tolv, och det var hur skönt som helst. Jag sneglade lite på andra vid tvagningen, och de flesta tvättade sig och hällde några hinkar vatten på sig för att få bort tvålen, men jag kan sitta länge länge och hälla vatten över mig - det är väldigt rogivande. Man sitter på en liten pall och fyller vatten i en liten träbytta, och så häller man det över sig, fyller på nytt vatten, häller, fyller på, häller...
Jag var ju där ensam, och ville ha en lugn dag, men många var ju förstås där med vänner eller partners, så ibland var det ganska livat, så jag blev glad när jag upptäckte att det fanns ett tvagningsrum där det skulle vara tyst, och där det dessutom fanns varma bassänger, så större delen av tiden efter lunch spenderade jag där.

I utomhusbassängerna har man utsikt över skärgården, och jag såg två finlandsfärjor gå förbi under de timmar jag var där.
Till lunch åt jag okonomiyaki, som är typ som en omelett med vitkål i - men den var tyvärr nästan kall, så jag skickade faktiskt tillbaka den, och fick en ny som bara var marginellt varmare. Det var lite tråkigt, men jag ville inte krångla mer andra gången, utan gick och hällde lite mer varmt vatten på mig istället. :) Eller nej, det gjorde jag inte alls, för direkt efter lunch hade jag ju massage - men jag hann läsa lite i min bok om självkänsla i loungen och dricka lite te före min massör Oswald kom och hämtade mig. Det var en liten man med stor mage och östeuropeisk brytning som hällde varm olja på min rygg och masserade rygg, nacke och säte med hela underarmarna och armbågarna. Jag har inte varit med om något liknande förr, och ibland gjorde det rejält ont, men det var skönt också, och det var nog väldigt bra för mig tror jag. Han rekommenderade mig att sätta mig i bastun en stund efteråt, och sen i en varm bassäng så inte musklerna skulle bli kalla och dra ihop sig direkt. Så det gjorde jag, och SEN hällde jag i alla fall en massa mer vatten på mig! Och tvättade håret med väldoftande schampo och balsam tre gånger - lika bra att passa på när jag äntligen hade tid. ;)
Åh, när jag satt i en utomhusbassäng en stund på eftermiddagen satt det en mamma och son i 20-årsåldern i samma bassäng och pratade, och de hade så trevligt, och jag blev så glad vid tanken på att om vi har tur kanske Alfred också vill göra saker med sin gamla mamma när han blir stor.
Mitt dagprogram gällde till klockan fyra, men vid halv tre insåg jag att jag längtade för mycket efter min familj för att stanna hela tiden, så vid tre klädde jag på mig och gick till shoppen och köpte en fin skål och några födelsedagspresenter till min mamma som fyller år i juli, och sen tog jag bussen hem vid halv fyra.

Hemma blev barnen överlyckliga över att se mig, och även om dagen varit härlig var det underbart att komma hem!
Lite senare på kvällen kom min syster Johanna på middag, och Alfred blev först en robot...

... och sen en superhjälte! (Med pappersglasögon som jag klippte till och jag, Alfred och Johanna målade.)

Sen kom även Johannas sambo Victor, som fick läsa bok för Alfred. Och efter barnen somnat kom min mamma tillbaka från Italien, så barnen lär bli glada när de vaknar imorgon.