Åh, jag blir galen när saker bara försvinner! Nu har vi packat upp nästan allting från påsken, och nätsladden till tjejernas bil-dvd-spelare är borta. Jag tror att jag tog med den ifall vi skulle vilja använda spelaren i stugan, men det gjorde vi aldrig, så vi tog aldrig fram sladden - och nu när jag skulle sätta på spelaren här hemma idag när jag ville titta på "En plats i solen - vintersol" i förmiddags var sladden försvunnen. Jag har letat i bilen och i väskor och kassar, men jag hittar den inte. Jag har redan kollat vad det kostar att beställa en ny från tillverkaren, men det kostar 350 sabla spänn, så jag måste hitta sladdskrället. Jag tänker att den inte kan vara bara borta, men det kan den nog. Jag har nämligen fortfarande inte hittat två prickiga bodies i storlek 68 som vi fick av våra vänner Emil och Sofia när tjejerna var några månader gamla... Vi fick tre prickiga långärmade bodies som var jättefina, och använde dem några gånger, men sen hade vi plötsligt bara en kvar. Jag har letat i lägenheten, jag har letat i förråden, hur många gånger som helst, och de är heeeelt försvunna. Det där har retat mig av och till i snart ett år nu. Hur KAN saker bara försvinna?!
Jag får vända upp och ner på lägenheten för att hitta sladden, för det har varit så praktiskt att ha på en film som tjejerna kan stanna till och titta på ibland när jag behöver göra något.
Annars har jag tagit upp deras höga pinnstolar nu ikväll så de kan få inviga dem till frukost imorgon: vid lunchen idag ville Lilly nämligen sitta på Alfreds stol och Flora satt i mitt knä, så jag hoppas att de kommer tycka det är lite roligare att sitta på sina platser när de får sitta på coolare stolar.
Och vi sov i två och en halv timmar på förmiddagen idag och var nära att inte hinna äta lunch innan vi skulle hämta Alfred - vi lade oss kvart över elva och jag vaknade till tjugo över ett och tänkte att vi kan ligga i tio minuter till, och nästa gång jag tittade på klockan var den tio i två! Tjejerna sov djupt, men Lilly vaknade när jag satte mig upp, fast Flora fick jag väcka när jag värmt lunchmaten i micron. Sen var det bara att klä på oss för att gå och hämta Alfred före klockan 15, men eftersom det var drygt 14 grader varmt ute behövde jag inte dra på overaller och krångel, så vi hann fram i god tid. Så skönt med vår!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar