Härligt besök

Det var, som jag förväntat mig, mycket trevligt idag! Lite stressigt innan de kom bara, eftersom Christopher bestämt sig för att åka ut och testa sina nya golfklubbor i ottan idag, och Julia och Neneh skulle komma redan klockan 10, och vi här hemma gick upp tjugo i nio och jag skulle hinna få mig och tre barn i ordning. Men vi hann.

Och det är verkligen härligt med Julia: jag har insett att jag nu för tiden inte känner mig riktigt naturlig och avslappnad med särskilt många människor, men Julia är en av dem som jag är det med, även om jag bara träffar henne en gång per decennium nu för tiden. Och hennes 7,5-åriga dotter Neneh var supergullig, och jag blev helt glad av tanken på att vi kommer ha två 7,5-åringar samtidigt om sex år. ;)

Neneh vill ha småsyskon, sa hon, men det får hon inte, sa mamma. Hade vi inte flyttat hade hon kunnat få låna våra och vara barnvakt ibland, för alla barnen gillade henne!

Jag hittade våra gamla skolkataloger, och förvånades över hur många personer Julia kom ihåg, men som jag knappt har några minnen av alls. Jag tror att jag liksom lägger mycket bakom mig när jag går vidare till något nytt, och det ska till något väldigt speciellt för att jag ska minnas någon. Vet inte om det är en bra eller dålig egenskap...

Alfred ville inte vara med på bild, så det fick bli en tjejbild strax innan de skulle åka hem till Uppsala igen.

Den här bilden lade jag upp på Facebook, och fick en kommentar från en annan gammal klasskompis: "Men herregud!! Ni ser ju precis ut som när vi gick i mellanstadiet :D"
Det var ju skönt att höra, eftersom jag och Julia precis pratat om att de få manliga klasskompisar vi är vänner med på Facebook ser så gamla och gubbiga ut, men att vi kanske inte ska säga nåt, vi kanske inte är bättre själva. Men nu säger vi att det är vi väl då. ;) Fast jag ser förskräckligt rosa ut, så jag fick väl lite färg när vi var ute på gården igår. **OBS! Det kommer en bild på en orm nedanför skottkärrebilden - Christopher tipsade mig om att varna eventuellt ormrädda läsare.

Och på tal om gården, jag glömde lägga upp ett par bilder från då: Alfred fick åka skottkärra! Lilly och Flora ville bara köra.

Och en granne tog ut sin orm, och alla barn (och några vuxna) samlades mycket fascinerade runt henne. Jag tror hon sa att det är en brasiliansk regnbågsboa, och både jag och Alfred vågade känna på den, men när hon började räcka ut tungan åt mig tyckte jag det blev lite läskigt, men ägaren sa att det var för att hon gillade mig. Hmmm, som mat..? ;)