Ligistfostrare

Jag har sett i tvillinggruppen att en del som har storasyskon till tvillingarna har pratat om att deras fyraåringar har varit så fruktansvärt jobbiga, och jag har varit så förvånad, för Alfred har varit en absolut gullunge hur länge som helst. Men... säg den lycka som varar för evigt. De senaste dagarna har det varit så mycket bråk! Han har gjort nånting dumt (vägrat lyssna, knuffat sina systrar eller tagit deras grejer eller sagt att mamma eller pappa är dumma eller nåt i den stilen), och så har han vägrat säga förlåt ("Jag kan inte säga förlåt") och så har han vrålat och gråtit som ett betydligt mindre barn, och sen till slut har han liksom blivit sig själv igen och varit go och snäll och sagt förlåt och kramats och pussats. Men vägen dit alltså... Suck. Det och att Flora fortfarande är superklängig testar mig till bristningsgränsen och jag tror flera gånger dagligen att det här kommer gå åt skogen, jag kommer förstöra våra barn, de kommer bli otrygga ligister och huliganer hela bunten.