fredag 21 november 2014

Två år sen missfall, och ny telefon

Åh, tack vare min app Timehop, där jag ser vad jag gjorde i sociala medier på den här dagen tidigare år, såg jag att det var för precis två år sen igår som jag fick ett tidigt missfall.
Jag har tänkt några gånger att den lilla som skulle blivit då inte ville ge upp och att det var därför vi fick tvillingar sen. Kanske.
I övrigt idag har det varit kaos, men inte på grund av tvillingarna, utan för att jag råkade hiva ner min mobil i badrumsstengolvet i natt när jag precis skulle gå och lägga mig, så den sprack igen, ännu mer. Men den här gången dog skärmen också... Den surrade fortfarande när jag provade att låsa och sätta på ljudlöst och sånt, så den funkade, men man såg inte ett jota. Så istället för att lägga mig, trots att klockan var över tolv och jag var så trött att jag såg i kors, så säkerhetskopierade jag telefonen och försökte beställa en ny (iPhone 5S istället för min gamla 4S), men det gick inte eftersom jag var tvungen att kunna ta emot sms och skriva in en bekräftelsekod. Så Christopher hjälpte mig komma igång med Meddelande-appen i datorn för att kunna sms:a därifrån - med Lilly i selen på magen, för hon sov som en kratta och vägrade släppa iväg mig från sängen när hon låg där - men det funkade inte, och allt var bara så sabla jobbigt. Halv två kom jag i säng, och då hade jag fått ge upp alla försök.
Så idag under frukosten försökte jag hitta en Phone House där jag kunde hämta en ny och få igång den på stört, men det gick inget vidare, och tjejerna valde förstås att som vanligt gallskrika efter frukosten, och jag höll på att få totalt nervsammanbrott. Till slut kom jag fram i kön till Comviqs kundtjänstchat och tjejen där hjälpte mig att beställa en ny telefon som jag kunde hämta ut i Fruängen. Tyvärr kunde jag inte få en 32GB, för då hade jag varit tvungen att kunna ingå ett avtal via telefon (det kunde jag ju inte), plus vänta 1-3 arbetsdagar på att få den med posten, så det fick bli en 16 GB att hämta ut direkt. Och bindningstid på den i två år för att betala av. Men men.
Under tiden tjejerna sov i vagnen satt jag i trappuppgången med datorn och försökte få igång den, och nu när vi är klara med lunchen är jag äntligen klar, och det funkar. Tack och lov. Och jag har redan köpt silikonskal till den eftersom jag de senaste månaderna tappat min stackars telefon fler gånger än jag gjort under de tre år jag haft den innan dess.
Nu: sanera golvet från makaroner, majs och risrester från igår, som tjejerna "ätit" till lunch.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar