Oj oj, vilken diskussion mitt förra inlägg om vaccinationer orsakade i tvillinggruppen på Facebook. Eller nja, diskussion och diskussion, de flesta höll med mig, så det var ju bra, men det blev många kommentarer. Däremot visade sig min f.d. terapeut inte hålla med mig, och slog på stort och kallade mig okunnig, trots att det var hon som påstod att det är kvicksilver i vaccin (vilket det inte varit sen 1993) och pratade om holistik och inte fakta. Det var ju intressant. Men men.
Över till trevligare saker: mina barn. :) Lilly tog några krypsteg även på golvet i förmiddags, och Flora försökte sig på det lite senare, men gjorde istället en faceplant rakt i golvet, den lilla stackaren. Hon ramlar oftare och slår i huvudet i golvet från sittande än vad Lilly gör, ofta för att just Lilly klättrar på henne, och jag är lite orolig för vad det gör med hennes stackars huvud. Men jag läste nån gång när Alfred var liten att fall från bebisars egen höjd inte brukar vara någon fara, så jag hoppas verkligen att det stämmer. Så länge hon inte kräks, och lugnar sig fort så hoppas och tror jag att hon mest blivit rädd och inte skadad på riktigt. Men hon är så försiktig, min lilla minsta tjej; hon blir rädd och ledsen lättare än Lilly, och hon sitter och liksom hukar och ser så ynklig ut ibland.
Jag noterade förresten en sak idag när vi var på stranden. Jag har ju berättat att så fort jag sätter mig i närheten av flickorna så börjar de klättra på mig båda två. När jag var uppe och lekte med Alfred och Christopher satt på filten med dem så satt de lugnt och lekte med sina leksaker. Inte en anstymmelse till klättring på pappa. Vad är dealen med det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar