Åmande

Det här är Floras standardställning i mitt knä nu för tiden. 

Båda kravlar runt och åmar sig och klättrar på mig som små söta apor, och det är helt galet allting. Jag som alltid har sagt att de gärna får vänta länge till innan de börjar krypa (åt varsitt håll) börjar nog ändå tycka nu att de får börja krypa, för alla blir bara frustrerade av det här. Gåstolen hjälper lite åtminstone, men inte tillräckligt. 

Idag har de till på köpet varit gnälliga stora delar av tiden, men igår var de glada typ hela tiden och de är inte mammiga alls utan de trivs bra med mormor, som tur är. 

Nu håller båda på att få totalspader här, så jag måste sluta.

(Knas-Blogger i mobilen publicerade det här inlägget före gårdagens, väldigt märkligt... Men nu tror jag att jag lyckats flytta det rätt.)