Inte van än

Suck. Jag har inte vant mig vid att vara hemma än - jag blir helt förstörd på eftermiddagarna/kvällarna när vi (mest Christopher) måste laga mat och tjejerna bara skriker om jag inte sitter med dem på golvet varje sekund - och dessutom äter de svindåligt just nu - och Alfred springer runt och hoppar och tjoar. Jag blir så less och sur att jag bara hatar mig själv.

Det börjar åtminstone bli lite ordning i vissa delar av vårt kaos, och jag och alla barnen hade ett par trevliga timmar efter hämtning idag när vi var på marknadsdag i Fruängen. Alfred provade att rida för första gången, på en liten pytteponny!

Och sen testade jag att sätta alla tre barnen i den breda vagnen på vägen hem - det gick alldeles utmärkt platsmässigt, men Lilly blev så arg så arg. Hon skrek och vrålade så jag trodde hon skulle tappa rösten, så Alfred fick gå ur, och sen bar jag Lilly ett tag så Alfred fick åka med Flora (han ville inte åka ståbräda).

Nu har alla barnen somnat i vårt sovrum (Alfred på en madrass på golvet, Lilly i spjälsängen men fastklamrad vid mig, och Flora i mitten, också så nära mig det bara går), så nu ska jag försöka få lite sömn.