Hopplösa kvällar

Nu börjar jag bli less på våra icke-existerande nattningsrutiner. Våra kvällar ser när de fungerar hyfsat ut ungefär såhär:

Christopher går in i vårt sovrum med Alfred runt 20.30-21 och läser bok och myser lite, jag stannar i vardagsrummet med Flora och Lilly och leker/ammar/byter om till pyjamas. Den senaste veckan har Christopher kommit ut innan Alfred somnat, men det utlöser oftast nån form av hysteriskt utbrott eftersom Alfred vill ha sällskap tills han somnat. Christopher tar sen Lilly i Björnen tills hon somnar, och jag lägger mig med Flora i sängen tills hon somnar (om inte Alfred somnat än blir i alla fall han glad över att jag är där). Har vi tur sover alla runt 22, men det blir ofta först vid 23. 

En dålig kväll är istället att jag tar Alfred, för att han vill ju att jag ska lägga honom ibland, men då brukar alltid minst nån av tjejerna sitta utanför sovrumsdörren och skrika förtvivlat medan Christopher försöker natta den andra i Björnen, jag förbarmar mig och öppnar dörren, hon blir överlycklig, Alfred börjar leka med henne och jag blir less och sur på att inga ungar sover. 

Med andra ord: det här håller inte. 

Ingen av tjejerna kan somna utan kroppskontakt nu för tiden, så det känns ganska hopplöst det här. Hjääääälp..! Tips mottages tacksamt!

I övrigt har jag varit på LipFish-utförsäljning idag igen med min vän Emil och köpt likadana mössor till fyra av fem familjemedlemmar. 

Och sen spankulerade Lilly omkring lite med min lilla finhandväska efter vårt BRF-möte på kvällen. 

Hon spankulerar runt mycket nu, den lilla. Flora har inte gått så mycket nu när hon varit febrig, men hon kommer nog ikapp snart igen nu när hon är på bättringsvägen.