Nu har den här graviditeten pågått så länge att den bisarrt nog börjar kännas helt overklig. Det känns bara som att det är såhär livet ska vara nu och att det alltid kommer vara likadant. Att det rumlar runt i magen då och då är ju roligt, men på nåt sätt blir det mer och mer abstrakt att det ska komma ut två barn - det rimliga hade ju varit att det skulle kännas mer och mer verkligt, men nope.
De senaste dagarna har jag känt rörelser så oerhört långt ner och långt upp förresten. Den ena måste ligga ända ner i ljumsktrakterna och den andra har sprattlat runt uppe bakom revbenen. Så jag antar att de tar en heeel del plats nu. Det var drygt två veckor sen vi hade senaste tillväxtultraljudet nu, och enlingar växer ju nånstans runt 175 g/vecka vid det här laget, så jag borde väl ändå kunna räkna med att mina vuxit närmare 300 g var, tycker jag. I så fall väger de definitivt över 2 kg var nu, och kanske till och med att tvåan väger runt 2,2 och ettan 2,1.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar