Dagens sötaste hände i förmiddags: jag var i köket med Lilly, och Christopher vinkade ut mig i hallen och pekade in mot vardagsrummet. Där satt Alfred på golvet bredvid Flora i babysittern, med en mobil i handen där han satt på en app med djur, och så satt han och visade bilderna för Flora och berättade hur olika djur låter!
(Vi filmade en stund, men Vimeo krånglar för mig så jag har inte fått upp filmen än, så den får komma en annan gång.)
Alfred har förstås pratat länge, men det är nu på sistone som han verkligen börjat prata bra och långa meningar, och det är så fantastiskt roligt! Min favorit just nu är nåt han började säga härom dagen, just när han spelat spel på mobilen: "Varför är det inget ljud?" Det verkar kanske inte så märkvärdigt, men det är liksom en så perfekt liten mening, grammatiskt rätt plus att han liksom lärt sig förstå orsak och verkan på ett nytt sätt, tänker jag.
Båda tjejerna har varit så roliga de senaste dagarna! De är så vakna och alerta nu, och det gulligaste är när de sitter i sina sitters och jag tittat bort en stund; att båda blir helt överlyckliga när jag tittar på dem igen. Flora ler sitt jätteleende och gör en massa små söta ljud, och Lilly stor-ler också och börjar gunga som besatt (plus blåser bubblor och dreglar till max).
Lillys specialitet är ju att gunga i sittern, medan Flora är en hejare på att greppa saker och försöka stoppa dem i munnen.
Och vi har faktiskt lyckats komma i säng lite tidigare på sistone: igår lade vi oss vid halv ett. Jag har kommit på att det till stor del varit vårt eget fel att vi lagt oss så sent, för när jag tänker tillbaka på Alfreds spädbarnstid lade vi oss tidigare men var uppe och vaggade Alfred långa stunder på nätterna - nu har vi istället nog väntat till efter den mest oroliga perioden på natten (inte för att alla barn är lika, men ändå nåt åt det hållet). Och vi har inte börjat med några läggningsrutiner än eftersom BVC och barnläkaren säger att det inte går att göra något åt barns dygnsrytm förrän de är runt ett halvår. Det finns säkert undantag, men jag tror ändå mest att de som lyckas få sina barn att sova på "rätt tider" såhär tidigt helt enkelt haft turen att deras barn råkat födas med bättre dygnsrytm än våra.
Ikväll var vi på restaurang med barnens farmor allihop för att fira Alfreds födelsedag i förväg när farmor var i stan. Tjejerna sov hela tiden, så det gick hur lätt som helst! Det kommer bli intressant när alla tre kan krypa eller gå och vi ska ut dock. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar