Idag hade vi ett litet "riktigt" kalas för Alfred; hans kusiner Linus (4,5) och Moa (2) skulle komma med sina föräldrar, Christophers syster Rebecca och hennes man Jocke.
Men på grund av ett brutalt snöoväder på vägen mellan Frillesås och Landskrona blev de drygt 1,5 timme försenade, så jag passade på att vila lite på golvet med Lilly klättrandes på mig.
Alfred var så stilig i skjorta och slips! Och lösmustasch som han fick av mig. ;) Av kusinerna fick han pärlor och ett armband som Linus gjort.
Vi tog en promenad för att titta på omgivningarna, och Alfred fick ha med sig sin nya GoPro-kopiakamera som jag lyckades sätta fast på cykelhjälmen. :)
Släkten åkte hem när det var dags för barnen att sova - planen var från början att de skulle sova över, men när Christopher nämnde igår att vi skulle titta på Melodifestivalen ändrade de sig, för de är tydligen större Mellohatare än vi trodde... Våra barn tyckte hur som helst att det var lika roligt som vanligt, men lilla Lilly slocknade i mitt knä direkt när alla låtar framförts, för hon tillbringade vår promenad med att hoppa i vattenpölar ("Mamma, en happöl!") medan Flora tog en tupplur i vagnen. När vi sa till Flora att det var dags att sova och att hon kunde få somna med Alfred igen sa hon "Och den!" och höll fram sin fiskdammspåse från kalaset med torkade äppelbitar och russin. (De fick fiska två gånger var och fick varsin påse med lite godis och en med nyttigare grejer.) Det är ju Lilly som är vår clown, men Flora kan vara en sån liten spelevink när hon är på det humöret också, och hon skuttade runt och var hur rolig som helst när vi tyckte att hon borde vara trött istället...
Jag orkade ju inte skriva nåt vettigt igår, men här kommer åtminstone några bilder från när Stella var här i ett dygn. Hon fyllde 18 förra måndagen, så vi firade henne också.
Jag hade gjort en fotobok till henne med bilder på henne och hennes mamma, min syster Fina, som dog i cancer för 14 år sedan. På varje uppslag var det en sida med foton på Fina och en sida med bilder på Stella, ett uppslag för varje år mellan 1 och 18. Det var så häftigt att göra den, för alla säger alltid att Stella är en kopia av Fina, men av någon anledning har jag haft svårt att se det, för jag ser så mycket av hennes pappa i hennes utseende också. Men när jag satt och plockade fram foton och jämförde dem i alla åldrar så är de verkligen så lika! Här kommer först Fina och sen Stella som 17-åringar. Man ser ju att det är olika decennier dock... :)
Jag var lite orolig för hur hon skulle reagera när hon såg boken, och hon började inte oväntat gråta bara efter ett par sidor, och jag började också gråta och kramade henne, men hon sa att hon var glad också, så jag hoppas det var en bra present och inte bara sorgligt...
Vi fick en superfin grattis-till-förlovningen-bukett av Stella också, med tulpaner och ranunkler (som var Finas favoritblommor hennes sista år).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar