Lyckad hemmadag

Idag för tre år sen blev våra små tjejer till! Vi hade harvat med ägglossningstester i några månader, och vissa månader fick jag aldrig någon ägglossning alls, men just den 12 februari 2013 fick jag en glad gubbe på mitt test som jag kissade på vid lunchtid på jobbet. Jag blev så glad, men det var ju inte direkt något jag kunde berätta för folk ("Ikväll ska vi ligga!" typ), men en liten intetsägande facebookstatus blev det ändå: "jamen sådär ja." :) Och det kunde man ju verkligen säga, med tanke på hur bra det gick. Föga visste jag dock att det var hela två ägg jag släppte - det fick vi veta först den 25 april.

Vi höll ju barnen hemma idag - säkert överförsiktigt, men när ett barn kräks mitt på förskolan så känns det inte superlockande att släppa dit mina barn dagen efter, det måste jag säga, så när vi nu har möjligheten att kunna ha dem hemma så fick det bli så. Men jag brukar ju ärligt talat tycka att det är rätt jobbigt att vara ensam med alla tre hemma, så även om Christopher sa att han skulle försöka jobba lite mindre så kände jag att jag var tvungen att hitta på något extra. Jag hade sett ett klipp på en liten pojke som fått en hinderbana i trädgården, så jag gav mig på att göra en jag med. Men först fick Alfred plocka ner de tre clementiner som plötsligt hängde i snören från äppelträdet. Det var förstås den tacksamma fågelmamman som fått tjejernas nappar till sina fågelbebisar som lämnat presenter. :) Såklart.

Och att göra en enkel hinderbana var ju inte så svårt, eftersom vi har en massa byggbråte liggande lite varstans fortfarande. Först tog jag bitar av en pappkartong som man ska springa med en fot på varje bit, sen lade jag en planka på två målarburkar som man ska hoppa över. Tredje hindret var ett kvastskaft över två sågbockar som man ska krypa under, och sist ett lägre hinder som man ska åla under (därav flyttkartongen så man inte behöver åla direkt på geggiga marken).

Här ville jag inte ha något för hårt som kunde ramla ner på barnen, så jag tog en lång remsa kork som blivit över från Christophers korkvägg, och när regelstumparna jag hade först bara välte drog jag fram stolarna som förra ägaren lämnade i källaren, och det funkade ju bra.
Det höll barnen sysselsatta en stund!

En ensam vintergäck har vi i vår trädgård också, som sällskao till snödropparna.

Alfred hittade en daggmask! Lilly blev rädd och sa att den var äcklig, men hon vågade sig lite närmare när Alfred försiktigt plockade upp den.

Sen fick jag åka och handla alldeles ensam - jag hade svinont i magen på förmiddagen för jag var så stressad (att ha tre barn som vill ha allting på en gång samtidigt, och jag måste hjälpa dem med allting hela tiden... ibland blir det bara för mycket för mig), men att få en timme för mig själv hjälpte så jag fick lite ny energi, så när jag kom hem bakade vi småkakor till Alfreds födelsedag nästa vecka.

Vi provade ett recept jag snubblade över när jag letade efter något annan en gång, som såg så galet gott ut - och det var det också: sega Dumlesnittar.
Och jag tycker nog att det här var en av våra bästa dagar hemma (Christopher jobbade visserligen bara i kanske 4-5 timmar, men ändå): ganska lite bråk (Lilly knuffade Flora när de stod i trappan så Flora ramlade ner ett par steg, och det var ju förstås illa, men tack och lov slog hon sig inte så mycket, utan blev mest rädd) och barnen har lekt väldigt bra tillsammans alla tre stora delar av tiden. Hopp för framtiden, helt enkelt. :)