Morotskaka och Melodifestival

Jag fick för mig för ett tag sen att jag ville baka en morotskaka, vilket jag typ aldrig bakar, och igår köpte jag Philadelphiaost och en massa morötter och tänkte baka, men så blev det inte av när Christopher tyckte att jag kunde förtjäna att sitta i soffan en stund istället. Sen tittade jag på en annan tvillingmammas nya blogg, som jag gillar, och hon hade just bakat en morotskaka! Det är andra gången på bara någon vecka som vi gör samma sak (eller ja, nästan bakade jag ju åtminstone en morotskaka) samtidigt utan att veta om det innan vi läser om det, vi verkar vara nån slags tvillingsjälar. ;) När jag kommenterade det svarade hon att hon ville se en bild på min sen, så...

... tadaaa!

Barnen, som hjälpte till att baka den och älskade smeten, gillade den inte alls dock... Så nu har vi asmycket morotskaka, så jag får väl frysa in en del.

Jag hade förresten tänkt använda Leila Lindholms recept, men när jag såg Jannas recept igår tyckte jag att det lät helt galet med 4 dl florsocker till 100 g Philadelphiaost och 60 g smör i frostingen, eftersom Janna hade 1 dl florsocker till 300 g ost, så jag körde en kombination med 200 g ost, 60 g smör, lite citronsaft och ungefär 1,5 dl florsocker, och jag tycker det blev bra.

Vi var ute i trädgården en stund idag, för att Christopher äntligen skulle såga av grenarna på julgranen så vi kan köra iväg den till återvinningscentralen, och titta vad han hittade mitt på gräsmattan! VI HAR SNÖDROPPAR I VÅR TRÄDGÅRD!! Så peppad är jag över detta att jag måste använda versaler. :)

Och så är det en massa andra små knoppar som sticker upp här och där, så det ska bli mycket spännande att se vad det är för nåt som kommer blomma så småningom. Christopher såg att vi har pärlhyacinter när han var här för besiktningen i mars förra året, men annars vet vi ju inte - vi fick ju inte tillträde förrän i slutet av maj.

Vi fick ett väldigt stort rött äpple som hängde i trädet ett tag.

Jag fick idén att låta barnen vara uppe och se första timmen av Melodifestivalen ikväll eftersom det ändå tar sån sabla tid att lägga dem nu för tiden, och så kunde jag och Christopher få se det också utan att behöva spela in det - jag har, efter den mer eller mindre obligatoriska förnekelsetiden under några år i mina 20- och 30-somethings då jag tyckte att det var töntigt med Melodifestivalen, nu erkänt för mig själv att jag tycker det är roligt att titta på det - jag har inte ens något emot att det är evighetsmånga deltävlingar och allt det där, jag tycker till och med att det är lite mysigt att ha det att se fram emot på lördagskvällarna under vårvintern. Så vi gjorde i ordning barnen och så fick de bänka sig framför tv:n (Alfred satt i soffan).

Och oj, vad Lilly tyckte det var roligt! Hon härmade danser i varenda låt och vägrade sitta still när vi bad henne lugna ner sig lite. Flora och Alfred satt i soffan nästan hela tiden medan hon skuttade runt, men framemot slutet kom båda två in i andra andningen och Alfred gjorde Lilly sällskap på dansgolvet.
De somnade visserligen ganska fort efteråt (Alfred håller på att bli förkyld igen också, stackaren, och har tydligen haft ont i huvudet hela dagen, sa han), men jag tror inte det var värt det ändå - det blev lätt hysteriskt framför tv:n.
Nu tittar vi på sista halvtimmen som vi spelade in för att se vilka som gick vidare, och vi jublade båda över att Samir och Viktor "bara" gick till andra chansen, och att mannen som utlöste Christophers kommentar "Har en skjorta någonsin suttit så snyggt på någon?!" istället tog andra finalplatsen (Robin Bengtsson), och jag konstaterade att svart och vitt är årets färger: bara två artister hade andra färger (även programledarna körde svart och vitt). Lustigt att det är så nästan varje år att en färg dominerar kraftigt (eller ja, två i kombination i år då, men ändå).