Jobbmöten och hopplös läggning

Läggningen av tjejerna idag slog nog alla rekord. Första halvtimmen eller så var ändå rätt rolig, för de var på så gott humör och låg och sjöng och babblade, men sen började det bli jobbigt, och då sa Lilly dessutom att hon var hungrig, och Flora stämde in i kören. Och då slog det mig att ja just det, de åt ju skitdåligt till middag, men jag fick ett telefonsamtal precis i slutet av middagen (som jag återkommer till snart) och glömde bort allt om maten eftersom Christopher redan höll på att göra i ordning barnen för sängen när jag kom tillbaka. Så jag fick gå och hämta varsin banan åt dem som de fick äta i mörkret i sängen, och sen ville Lilly ha en till, och sen började de fjompa sig igen och skulle inte lägga sig ner, och då blev jag arg på riktigt och röt åt dem att hålla tyst och ligga still och sova. Lilly lade sig snällt och sa "jag sover mamma", men Flora blev typ helt stel av skräck, så jag fick lägga ner henne och hålla om henne och förklara att allt var bra nu, och till slut somnade de, en dryg timme efter vi släckt lampan... Suck. Och de två senaste kvällarna har de vaknat jättemånga gånger under kvällen och till slut fått komma ner i vardagsrummet (Lilly har hostat en massa så hon inte kunnat sova, och Flora har mest bara varit orolig), så kvällarna är inte vidare roliga just nu.
Roligare är att jag var i Malmö idag på ett lunchmöte med VD:n för en reklambyrå som jag kontaktat. Han var supertrevlig och var uppenbarligen en väldigt bra människokännare, för efter bara några minuter kunde han berätta för mig hur jag är: "rationell, men inte fyrkantig, utan rationell med en charm". Jag tyckte det var en smickrande beskrivning som faktiskt passade väldigt bra. Vi pratade vidare och han nailade flera av mina egenskaper, men han hade lite glömt vad det var jag var ute efter för typ av uppdrag och trodde först att jag ville bli produktionsledare, så jag fick förklara igen att jag vill ha frilansskribentuppdrag. Han sa att han gillade mig, men hade inget åt mig nu, fast han tyckte att jag kunde vara intressant för en kombinerad roll som produktionsledare och copywriter någon gång i framtiden. Så det var trevligt, men gav inte något särskilt egentligen. Efter mötet fick jag skjuts hem till Landskrona av chefen på den byrån som jag faktiskt ska skriva en artikel för imorgon - han var på väg till ett möte och vi pratade om det jag ska skriva, så det var ju mer givande.

Han plockade mycket passande upp mig vid Frans Suell-statyn (vi bor på Suellsgatan).
När jag kom hem hade Christopher redan hämtat barnen på förskolan, där vi lämnade dem klockan 11 innan jag skulle åka till Malmö (Flora var hemma för hon hade ett rött öga idag, men Alfred och Lilly var där), för att Alfreds fröken Neta hade ringt och sagt att Alfred hade ont i magen och var hängig, men det fick sin förklaring när Christopher kom och han direkt rusade fram till Flora och frågade hur det var med hennes öga: han var bara orolig för henne, och var lite ovan att vara på förskolan efter flera dagar hemma - direkt när de kom ut på gården sa han: "Pappa, magen är bra nu!"... Men bra att de är försiktiga på förskolan och skickar hem barn som kanske eventuellt har magsjuka, tycker jag ju ändå.
Nu bara lite kort om det där samtalet vid middagen: det var chefen jag hade lunchmöte med som ringde. Han hade haft ett möte med en kund efter lunchen och nu kanske han ändå har ett projekt åt mig! Jag ska fundera lite och så ska vi höras igen i veckan, så jag säger inte mer om det nu, men det är ju lite spännande!