Annars har vi mest lullat runt i trädgården idag; mamma rensade ogräs, jag körde lite trimmer, barnen åkte lite rutschkana och sprutade lite vatten och jag smartphonade lite för mycket enligt mamma - men Christopher höll på att försöka välja micro och grejer till huset och jag försökte hjälpa till, och på eftermiddagen gick vi ner till stranden igen och lät barnen kasta lite sten i vattnet.
Jag vadade runt i vattnet och tog upp stenar åt tjejerna, och Alfred hjälpte till, men halkade och slog upp en liten reva på knät när han skulle upp en gång, stackarn.
Alfred är så oerhört gosig nu för tiden, och han säger att han älskar mig flera gånger om dagen, och det gör så ont i hjärtat när jag inte riktigt hinner med honom när tjejerna tar det mesta av min tid. Ikväll ville han att jag skulle lägga honom (mormor har lagt honom de senaste kvällarna nu när vi varit ensamma här), och jag sa att jag kunde göra det efter Flora och Lilly somnat, så han fick sitta i soffan och titta på film så länge. Men eftersom jag inte lät dem amma ikväll heller tog det ungefär en halvtimme att lägga dem, så när jag kom ut hade han just somnat...
Just ja, vi blev erbjudna förskoleplatser i Landskrona i fredags! Men på en fristående förskola som inte var med bland våra val, så tydligen får vi tacka nej utan att hamna sist i kön. Vi tittade på den och kände båda att den inte kändes bra: den har ingen egen gård, den är stor (120 barn) och ligger 20 minuters promenad bort, och alla våra barn skulle hamna på samma avdelning - det låter ju bra på ett sätt, men vi undrade lite hur det funkar pedagogiskt? Alfred har ju lärt sig så oerhört mycket det senaste året på förskolan, och om han nu ska börja gå med 1,5-2-åringar, då lär det ju inte bli lika mycket koncentration på att lära 4-åringarna särskilt mycket, eller? Har jag fel?
Christopher ska försöka åka och titta på den imorgon, för jag pratade med handläggaren på Landskrona stad idag, och fick veta att det inte verkar finnas någon chans att vi får platser på vårt förstahandsval, vilket är en liten förskola med bara 45 barn ungefär 100 meter från vårt hus. Tydligen finns det väldigt många barn i Landskrona, så kön är lång, och nästan alla förskolor är stora och har minst 100 barn. Jag älskade att Alfreds förskola i Fruängen var så liten (45-50 barn) att alla barn och all personal kände varann, men hoppet om att det ska fortsätta så måste jag nog ge upp, tyvärr... Men att förskolan ska ha en egen gård, det känns faktiskt för viktigt för att vi ska släppa det, så jag tror nog att vi kommer tacka nej ändå, även om jag fick veta i telefon att då kan de inte garantera oss tre platser på samma förskola i tid. I värsta fall får vi väl lösa att vara hemma lite längre då.
Alfred är så oerhört gosig nu för tiden, och han säger att han älskar mig flera gånger om dagen, och det gör så ont i hjärtat när jag inte riktigt hinner med honom när tjejerna tar det mesta av min tid. Ikväll ville han att jag skulle lägga honom (mormor har lagt honom de senaste kvällarna nu när vi varit ensamma här), och jag sa att jag kunde göra det efter Flora och Lilly somnat, så han fick sitta i soffan och titta på film så länge. Men eftersom jag inte lät dem amma ikväll heller tog det ungefär en halvtimme att lägga dem, så när jag kom ut hade han just somnat...
Just ja, vi blev erbjudna förskoleplatser i Landskrona i fredags! Men på en fristående förskola som inte var med bland våra val, så tydligen får vi tacka nej utan att hamna sist i kön. Vi tittade på den och kände båda att den inte kändes bra: den har ingen egen gård, den är stor (120 barn) och ligger 20 minuters promenad bort, och alla våra barn skulle hamna på samma avdelning - det låter ju bra på ett sätt, men vi undrade lite hur det funkar pedagogiskt? Alfred har ju lärt sig så oerhört mycket det senaste året på förskolan, och om han nu ska börja gå med 1,5-2-åringar, då lär det ju inte bli lika mycket koncentration på att lära 4-åringarna särskilt mycket, eller? Har jag fel?
Christopher ska försöka åka och titta på den imorgon, för jag pratade med handläggaren på Landskrona stad idag, och fick veta att det inte verkar finnas någon chans att vi får platser på vårt förstahandsval, vilket är en liten förskola med bara 45 barn ungefär 100 meter från vårt hus. Tydligen finns det väldigt många barn i Landskrona, så kön är lång, och nästan alla förskolor är stora och har minst 100 barn. Jag älskade att Alfreds förskola i Fruängen var så liten (45-50 barn) att alla barn och all personal kände varann, men hoppet om att det ska fortsätta så måste jag nog ge upp, tyvärr... Men att förskolan ska ha en egen gård, det känns faktiskt för viktigt för att vi ska släppa det, så jag tror nog att vi kommer tacka nej ändå, även om jag fick veta i telefon att då kan de inte garantera oss tre platser på samma förskola i tid. I värsta fall får vi väl lösa att vara hemma lite längre då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar