Efter att jag kände mig sådär otillräcklig härom dagen bestämde vi ju att jag och Alfred skulle göra något tillsammans, bara vi två. Jag tittade i en bok jag har med tips om saker att göra i Stockholm för under en hundring och hittade Fjärilshuset i Hagaparken. Nu hade de visserligen höjt priset till 135:- sen de öppnade hajakvariet, men jag har länge velat gå dit, så det fick det bli! Alfred pratade i två dagar innan om att titta på hajar, så han var peppad.
Inne i Fjärilshuset var det som en regnskog med 25 graders värme och superhög luftfuktighet, och det tog en stund för kameran att vänja sig, så de första bilderna fick som ett vaselinfilter av imma. :) Alfred hade med sin nya fina ryggsäck.Vi tog ett varv bland fjärilar och stora fiskar i akvarier först, och sen in till hajarna! Det var en zoolog som berättade om dem precis när vi kom in, men vi lyssnade inte så noga. Jag hörde att akvariet är 33 meter långt, tog några veckor att fylla med vatten och sen hade de i "en nypa" salt, vilket närmare bestämt var ungefär 36 ton. Och där var två sorters hajar, och här syns en av den större varianten.
Tillbaka i regnskogen. Jag tyckte inte att det direkt kryllade av fjärilar, men ibland gick de runt på marken, och vi såg rätt många skadade och döda - det är väl inte helt ofarligt för dem att vara runt människor, antar jag.
Som den här. Fast fin var den.
Det fanns många av de här coola kamouflerade. Den ser ju ut som ett fågelhuvud!
Skadad blåsvart.
Men roligast av allt var att springa genom plastdraperierna mellan rummen! Många många gånger.
En stor liten kille vandrar runt.
Sen fikade vi.
Och efter fikat gick vi in igen och upptäckte även papegojor, ödlor, grodor och en rolig staty.
Vi avslutade med att Alfred fick välja en leksak i den extremt välfyllda butiken som man var tvungen att gå igenom för att komma ut (ondskefullt smart), och han valde en rosa jättebubbelgrej (den fanns i blått och grönt också, och jag älskar lite att han valde rosa - han gör ofta det i såna lägen), som vi testade direkt när vi kom ut.
Så det var vår mamma-son-utflykt! Vi får nog göra om nåt liknande igen snart, tror jag. Inte för att han egentligen visade några tecken på att vara extra lycklig för att vara ensam med mig, men jag tror ändå det är bra att vara lite ensam med honom ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar