Kalvfärspuréer

Vi glömde våra silikonmatningsskedar i stugan i påsk, och när vi stannade på vägen för att köpa nya hade de inte Bambino-skedarna där, utan bara nästan likadana från Esska, så jag köpte dem. Men de blev missfärgade första gången vi använde dem (kommer ihåg att samma sak hände när Alfred var liten), så sen letade jag efter Bambino på både CityGross och ICA Kvantum, men utan resultat. Googlade fram att Bambino hade en egen webbshop, och när jag skulle beställa nya där (fri frakt, yay) hade de ett erbjudande om att jag skulle få deras puréreceptbok på köpet om jag köpte tre varor, så jag slängde med en flaskborste så jag skulle få boken. Idag kom både skedarna, flaskborsten och boken, med recept av 2013 års Årets Kock Daniel Räms. Flera av recepten innehöll kalvfärs, och jag hade sett på min promenad att Hemköp hade extrapris på just det onsdag och torsdag, så jag och Alfred tog en promenad för att handla när Christopher kommit hem. Och vad lätt vagnen var att köra med bara ett barn i! Fast Alfred väger nästan exakt som tjejerna gör ihop så kändes den lätt som en fjäder att köra.

Köpte på mig 1,6 kilo, bra att ha liksom.

Första receptet jag lagade var det här supersimpla: koka ärtor och kalvfärs i smör (japp, bara smör, sen blev det ju lite vätska från ärtor och kött också) under lock och mixa. Tjejerna hade just fått smaka lite ärtor igår och gillade det, så jag tyckte det passade perfekt.

Resultatet. Jag tyckte det smakade gott, men tjejerna fick inte smaka idag, för jag gav mig på nästa recept direkt och tyckte det räckte att de fick smaka på en sak i taget.

Här var det bara kalvfärs, rotselleri och brynt smör (äääälskar brynt smör!).

Koka rotsellerin först och sen i med kalvfärsen på slutet, häll av lite vatten och...

... mixa med det brynta smöret och lite grädde. 

Och såhär såg det ut, fast kanske lite mindre suddigt... Båda var lite skeptiska först - som vanligt framför allt Lilly, som verkligen skrynklade ihop hela ansiktet av äckel och viftade med armarna, men ville ändå smaka mer. Efter en liten stund gav jag upp och gav dem smörgåsrån istället, men provade igen efter en liten stund, och då var Flora plötsligt jättepeppad och tyckte jättemycket om det, men Lilly ville bara ha ett par skedar till. Hoppas på bättre lycka nästa gång de får smaka det.
Jag hade tänkt göra ett tredje recept med kalvfärs samtidigt, men hann inte för att Lilly blev trött på att sitta och titta på (Flora sov och Christopher lagade vår mat), men det får jag göra imorgon.

Långpromenader

Nu har det blivit en rutin att gå en lång promenad med vagnen varje förmiddag - vår enda rutin, när jag tänker efter..! Jag har hittat en runda med gångvägar som tar ungefär trekvart, och eftersom tjejerna nu för tiden ofta vaknar för tidigt om jag går kort och bär upp dem i lägenheten så har jag senaste veckan gått minst en timme om dagen. De senaste dagarna har jag därför gått min runda två varv, och då har jag hunnit lyssna på två avsnitt av barnvagnspromenader-podden och lärt mig en massa bra av Louise Hallin. :) Det finns bara 14 avsnitt än dock, så snart får jag återgå till Värvet eller hitta nåt annat att lyssna på.
Jag har kommit ner strax under min före-graviditeten-vikt nu, och jag har blivit lite för intresserad av att behålla den eller kanske gå ner lite extra, så jag tänker en del typ "nu när jag gått två timmar idag kan jag väl få äta glass" (jag och Alfred köpte en massa glass från glassbilen idag), och jag är medveten om att det är dumt att fokusera på vikt. Men jag vet å andra sidan också att jag skulle aldrig lyckas bli anorektiker för jag älskar onyttigheter, och jag skulle aldrig kunna bli bulimiker, för jag hatar att kräkas - men om vikthållning kan motivera mig att röra lite extra på mig så är det väl inte så farligt, eller?

Lilla mammiga tös

Lilly är så ledsen och mammig på kvällarna och nätterna nu för tiden, jag vet inte vad som hänt. På dagarna är hon hur glad som helst, men när kvällen kommer är hon helt förtvivlad när hon inte är med mig. Ikväll somnade hon i min famn, och när jag gick för att tvätta mig kunde jag lägga ner henne i soffan bredvid Christopher utan att hon vaknade. Men när jag var klar och kom ut i vardagsrummet igen vaknade hon och märkte att hon inte låg hos mig och började gråta. Jag skyndade mig att fixa det sista, som att stänga datorn, smörja händerna och klä av mig och så styrde jag stegen mot soffan för att hämta henne, men kom på halvvägs att jag skulle ta med mobilen som låg på golvet, så jag vände - och Lilly blev så förtvivlad att man kunde tro att jag hoppat från en bro. När jag tog upp henne klamrade hon sig fast vid mig och när jag lade ner henne i spjälsängen började hon gallskrika igen tills jag hunnit lägga mig ner bredvid henne. Stackars lilla tjej! Jag kommer nog få ligga halvvägs in i spjälsängen ännu en natt. 

Jag får hemskt ont i kroppen av det, men hellre det än ont i hjärtat på både mig och Lilly. 

BVC och äggröra

Idag var vi på 6-månaderskontroll på BVC med läkarkoll. Först skulle vi förstås som vanligt väga och mäta, och idag fick vi göra det hos en av de andra sköterskorna istället för hos vår vanliga. Hon var extremt snabb och effektiv och tyckte att allt såg så bra ut: Flora låg som vanligt två kanaler under mitten, men eftersom hon följer sin kurva bra så tyckte sköterskan att det inte var några som helst problem, och berättade om sin syster som har trillingar (!) och som alla är helt olika: en kort, en lång, en tjock typ. Hon lade till att om en av enäggstvillingar är mycket mindre kan man oroa sig, men med tvåäggs är det lugnt.

Men vår lilla pytte-Flora väger ännu bara 6 080 gram och är 63 cm lång, och Lilly 6 710 gram och är 65 cm. Men jag tror jag har vant mig vid att Flora är så mycket lättare, för på sistone har jag inte tyckt att hon känts så mycket mindre, vilket jag gjorde mer förut.

Vi pratade lite kort om mat (vi ska tydligen prata mer mat på 8-månaderskontrollen), och jag frågade hur mycket bröd det är lämpligt att de äter, eftersom de älskar smörgåsrån och brödet jag bakat åt dem - man ska ju helst introducera gluten medan man ammar, så jag tänkte att man kanske bör vara lite försiktig med mängderna. Men hon sa att om de äter mer annan mat och mår bra så är det lugnt, det lät inte som att de får för mycket. Och så lade hon till att det är bra att introducera även ägg och fisk medan jag ammar, och det hade jag missat/glömt, så till middag ikväll fick både tjejerna och Alfred äggröra.

Alfred lagade den faktiskt typ nästan själv: han knäckte äggen (jag hällde i dem i bunken), vi hällde i mjölken tillsammans och vitpepprade tillsammans, han vispade ihop smeten (och jag lite extra), han lade i smöret i kastrullen och så hjälptes vi åt att röra konstant tills äggröran var klar.

Och just ja, läkarkontrollen. Inga konstigheter: han lyssnade på hjärtan och lungor, kände på höfter, magar och ljumskpulsar och ställde frågor om ifall de drar sig upp när man håller dem i händerna, följer saker de tappar med blicken, flyttar saker mellan händerna och jollrar, och allt blev godkänt. Och så frågade vi lite snabbt om att Alfred verkar allergisk mot pollen, och han sa att barnläkaren som hör till vår BVC är bra på allergier, så jag ska ringa och boka en tid imorgon. Han kände också på Alfreds lymfkörtlar på halsen som varit svullna i evigheters evigheter (vi frågade om dem när vi var på vårdcentral och kollade några utslag han hade för ett år sen, och de sa då att de kan vara svullna länge när förkylningar avlöser varann, men att vi kan kolla upp dem igen om de inte går ner), och han sa mest att det kan vara så men att barnläkaren gärna kan känna på dem också.

Alfred var förresten helt rosa när jag hämtade honom på förskolan idag - eller under sin gula jacka i alla fall. Han hade sina rosa byxor som han fått av farmor och älskar, och så hade han fått låna en tröja ur kvarglömthögen när han frös, och då hittade de en rosa med volang i samma nyans - han var mycket tjusig. :)

(Ville inte bli fotad dock, det är det nya, tyvärr.)

Vår fina fina treåring

Den oerhörda stolthet jag kände igår (och fortfarande idag) när en annan dagismamma skrev till mig på facebook och berättade att hennes dotter flera gånger berättat för henne om en gång när Alfred kom och började leka med henne när hon var ledsen och ensam efter en liten dispyt med ett annat barn, och hur allt blev bra igen då.

Jag förstår förstås att det inte låg några djupare psykologiska aspekter bakom eftersom han bara är tre år, men ändå: att han gick fram till en flicka som var ledsen och ensam och lekte med henne - jag blir lite tårögd över hur fint det ändå är.

Det känns förresten som att vi har en väldigt bra period med Alfred nu, vi bråkar mycket mindre än för ett tag sen. Jag hörde just på barnvagnspromenader-podden idag att Louise Hallin sa att det är fullt normalt att ha 5-6 djupa och svåra konflikter plus ett femtontal lättare VARJE DAG med en treåring, eftersom de håller på att hitta sin plats i världen, men just nu är vi långt därifrån, och det känns väldigt skönt.

Vår fina lilla unge på gårdsloppisen i söndags.

Och efteråt på Torekällberget i Södertälje där vi tittade på får, getter, gris (ja, det var bara en), kaniner och kossor, och så fick han köpa glass för egna pengar.

Snabb dag

Oj vad den här dagen försvann fort. På förmiddagen hade jag besök av Matilda från bloggen Tre i världen och hennes tvillingar på drygt åtta månader - supertrevligt! Jag fick en försmak av hur det kommer bli när tjejerna börjar krypa; det var intensivt, kan man säga, och jag som tycker det kan vara tillräckligt jobbigt när de ligger kvar där jag lägger dem! :)
Sen hämtade jag Alfred, sen åkte vi och handlade mat, sen var det bråttom att laga middag och sen skulle Alfred läggas, och sen behövde Lilly supernärhet en lång stund för att somna och nu är klockan elva och jag är så sabla trött.
Lite snabbt bara om nyheter för tvillingarna: ikväll har Lilly plötsligt börjat kunna prutta med munnen, eller snarare brumma - väldigt roligt. Flora har börjat knipa ihop benen så fruktansvärt hårt när vi försöker byta blöja på henne, och hon har förvånansvärt starka ben. Det är helt hopplöst att tvätta bort bajs i ljumskarna och snippan, och när vi väl lyckats med det är det inte det lättaste att få på en blöja så den sitter bekvämt när hon spänner benen som en tok. Hon tycker dessutom det är jätteroligt när vi försöker få henne att sära lite på benen. Lite komiskt, faktiskt.
Båda har de senaste dagarna sovit kortare stunder, vilket ofta leder till att de blir gnälliga fortare och snart behöver sova igen, så det är ett sabla hattande på dagarna. Idag när de hade andra bebisar att titta på var de på väldigt bra humör större delen av tiden dock. Det kanske betyder att jag borde börja hänga på öppna förskolan, men det har jag ärligt talat ingen större lust med. Jag får lösa det på nåt annat sätt - kom och hälsa på oss med andra ord! ;)

Dagens ungdom

När ens treåring lärt sig instagramma...

Det är andra gången nu som han lägger upp en bild på min Instagram utan att jag märkt det! Första gången tror jag han tog fotot direkt i Instagram, men det här är jag rätt säker på att han tog med vanliga kameran och sen lyckades lägga upp det helt själv. Geniunge. 

Sömnträningsklocka, mammamage och kaos

Jag skulle ju berätta om Alfreds sovträningsklocka! Den är en total succé!

Jag beställde den från England på Amazon, och var tvungen att skaffa en adapter till den engelska kontakten som hängde med, men det fanns på Elgiganten, så det var snabbt löst. Det hörde också till en liten bok om djur på en bondgård som alla lekte och hade roligt på dagarna, förutom Percy Pig som alltid var trött för han lade sig för sent och gick upp för tidigt, och efter att ha försökt läsa den och översätta under tiden en gång insåg jag att jag var tvungen att skriva en riktig översättning till den. Så jag lyckades översätta hela boken till rim även på svenska, och är rätt så nöjd med mig själv.

Klockan ser ut såhär på dagarna, och så ställer man in vilken tid man vill att barnet ska gå upp (det är valfritt om man vill ha ljud till väckningstiden), och när man läser boken trycker man på den lilla knappen...

... och då blinkar solen och går och lägger sig, och upp kommer en stor stjärna med 12 små stjärnor runtom. De små stjärnorna räknar ner under natten, så om barnet vaknar och det är många stjärnor kvar vet hen att det är långt kvar tills man ska gå upp, men är det bara en stjärna kvar får man gå upp ganska snart, men ändå inte förrän solen kommer tillbaka: då får man gå upp!
Och Alfred lärde sig det här direkt! När han första morgonen vaknade före solen kommit tillbaka på klockan kunde vi bara säga till honom att det var så, och då väntade han snällt i sängen och somnade om. Och det har funkat varje morgon i flera veckor nu, förutom ett par morgnar i stugan när han sov i mormors rum och lurade henne att han fick gå upp före. Så den var lätt värd de ungefär 300:- den kostade.
En annan sak som verkar funka bra är mammamageträningen. Även om jag verkligen inte får till att träna 5-6 gånger i veckan som appen rekommenderar så märkte jag härom kvällen att min diastas (delningen), som var två fingerbredder innan jag började, nu efter nästan tre fullbordade nivåer (av sju) redan är nere på bara en fingerbredd! Nu hade jag väl kanske ett rätt bra utgångsläge, för jag har sett i facebook-tvillinggruppen att det finns de som har fyra fingerbredder efter sina graviditeter, och två är inte alls illa - men kul att det funkar!
Vad som däremot inte funkar nåt vidare just nu är hela vårt liv, tycker jag. Den senaste veckan har allt känts som kaos: vår lägenhet är bara ett dåligt skämt med grejer över golven och alla ytor i alla rum, och det är alltid minst ett barn som gnäller eller skriker. Jag vet inte vad som har hänt: bara för några veckor sen tyckte jag inte att det var sånt kaos? Jag hoppas att det är nån utvecklingsfas som spökar, för det konstanta gnällandet gör förstås att vi har mindre tid att hålla ordning hemma, och det gör också att vi blir helt slut i huvudena och då känns ju allt som kaos. Just nu har vi plockat i ordning lite, men nästa gång (typ imorgon antagligen) det ser ut som skit här ska jag faktiskt fota eländet. Kanske kan det göra någon annan glad att se att det alltid finns någon (vi) som har det stökigare hemma. ;)

Sånt man inte pratar om

Varning för intimt innehåll här. Jag insåg just att jag och Christopher haft sex fem gånger sen tvillingarna föddes. På ett halvår alltså. 

Det går ju liksom inte få ihop att alla tre barnen sover och att vi inte bara måste göra något annat vid de få tillfällen då det händer, som att laga mat, städa, vila, duscha eller bara få gå på toa... Plus att jag i ärlighetens namn inte ens tänker på sex längre, sorgligt nog. 

Som tur är hade vi pratat om det här innan vi fick barn, och vi var båda medvetna om att det kommer vara några år som vi inte har tid för varann, så vi var beredda på det, vilket faktiskt gör det lättare att hantera, men ändå: sex är viktigt i ett förhållande tycker jag, så det är ju ändå lite sorgligt. Alltså allvarligt, fem gånger på ett halvår? Okej att de första två månaderna inte räknas eftersom jag hade avslag och sådär, men drygt en gång i månaden sen då om man slår ut det. 

Men min kropp är liksom inte inställd på sex längre, och det är ju faktiskt delvis rent fysiskt: när man ammar blir man torrare i underlivet och får skörare slemhinnor, så sist vi faktiskt hade sex fick jag världens svampanfall efteråt och hade svinont i flera dagar, och det hjälper ju inte till för att jag ska vilja igen. Plus att jag inte haft tid att sätta in den där spiralen än, och kondom är så meckigt.

Rent allmänt känner jag att jag inte ger mig tid att bry mig om Christopher just nu, och det kan vara lite farligt. Vi måste komma ihåg varann också även om barnen tar all tid nu, så vi inte glider isär. Det finns nämligen inte en chans att jag skulle gå med på att bara träffa mina barn varannan vecka, så det är bäst att vi ser till att komma ihåg att fortsätta älska varann också! Men ett första steg där är förstås helt enkelt att pussas mer, och det finns det alltid tid till (även om Alfred börjat dra i oss när vi kramas, det är väl nån fas många barn går igenom). Så får de mer avancerade grejerna komma när vi har tid. Om några år typ - tur att vi inte vill ha fler barn. ;)

Bra och kass om vartannat

Idag har jag växlat mellan att tycka att jag är en rätt så bra mamma ändå och att känna att jag är en usel mor. På min och tjejernas förmiddagspromenad (i sittdelarna, funkade bra, och jag kunde lyfta ner båda i sittdelarna i mjukliftarna när vi skulle ut) gick jag och lyssnade på ett par avsnitt av Pampers Barnvagnspromenader-podcast med Louise Hallin, som jag ju är väldigt förtjust i sen jag var med i det där YouTube-programmet med henne (podcasten leds av en ex-kollegas sambo, för övrigt). Louise svarar på frågor från föräldrar, och det var några grejer hon sa som jag tycker att vi redan gör (t.ex. att hjälpa första barnet vänja sig vid syskon genom att mamma tar sig tid att lägga honom första tiden och inte bara vara med bebisen - sen minns jag inte riktigt vad det var mer just nu, förutom att hon är ett stort fan av amning, och det är jag också), så då kände jag mig liksom lite duktig på det här med att vara mamma.
Men när jag sen var och hämtade Alfred och båda tjejerna var vakna när han var ute och lekte i lekstugan på gården, och skrek omlott och jag var tvungen att säga till Alfred att vi måste gå in för att jag inte kunde ta upp båda samtidigt - fast sen mutade jag tjejerna med Babblarna i mobilen så båda lugnade sig och sen somnade, så Alfred fick leka tills han tröttnade - och när jag blev sur på Alfred för att han inte lyssnade på mig och Flora var sådär gnällig som hon varit på sistone och jag var så trött att jag höll på att bli knäpp och bara kände att jag inte klarar av att ta hand om tre barn samtidigt... då kände jag mig rätt kass.
Sen kom Christopher tack och lov hem, tog Flora ur min famn (där hon låg och inte ville äta ordentligt), parkerade Alfred framför tv:n och sa åt mig att gå och lägga mig och vila, så då gjorde jag det. Jag var så uppe i varv att det tog ett tag att somna, så det kändes som att jag precis somnat när jag vaknade av att båda tjejerna illvrålade (och att jag dreglade), men jag kanske sov ett tag eftersom jag såg att jag legat där i trekvart. Jag hade i alla fall lite mer energi att ta mig an gaphalsarna när jag kom ut i köket igen, även om jag blev rätt less igen när Flora skrek sig igenom vår middag... Lilly är fortfarande gladare på dagarna, men i natt vet jag inte vad det var med henne: hon vaknade ungefär en gång i halvtimmen hela natten och storgrät, och jag var tvungen att ligga och hålla om henne hela tiden (förutom när jag var tvungen att amma Flora - också rätt många gånger). Så det var väl därför jag är så hemskt trött idag, för jag har haft ett par riktigt pissiga nätter.
Rent teoretiskt skulle jag kanske kunna försöka vänja tjejerna av med nattamningen nu när de är ett halvår, men jag vill väga dem igen (vi har BVC-tid på tisdag) först för att se om de fortfarande är alldeles för små (Flora känns väldigt pyttig än), för de kanske verkligen behöver maten och inte bara närheten. Enligt Louise Hallin idag börjar den stora separationsångestfasen redan vid sju månader, så jag kanske helt enkelt får fortsätta nattamma länge till. Vi får se hur det ser ut på tisdag.

Idag för ett år sen

För precis ett år sen idag fick vi veta att det var tvillingar jag väntade! Vi var på ultraljud för KUB-test och när jag lade mig på britsen (vi fick komma in en kvart försenat och jag hade hunnit noja upp mig rejält för att ultraljudet skulle visa att något var fel) skämtade jag med barnmorskan om att jag mådde så illa att det säkert var tvillingar den här gången - det var något jag läst att det kunde vara så, men jag hade inte en tanke på att det faktiskt kunde vara sant i mitt fall. När hon sa: "Du har rätt, jag ser två huvuden" blev jag så oerhört paff. Hela historien kan du läsa här i mitt första inlägg på den här bloggen! Det var ju början på en otrolig resa, kan man lugnt säga.

Idag.

Sittdelspremiär

Efter vår förmiddagspromenad idag byggde vi om liggdelarna till sittdelar. Tänkte att om de hatar det får vi väl bygga tillbaka, men åtminstone värt att testa. Det blir visserligen krångligare att bära ner och upp dem, men det får gå. Märkte faktiskt på vägen upp att jag kunde lägga en sittdel i ena mjukliften så Lilly kunde sova vidare (Flora hade vaknat och fick bäras upp i famnen). Flora var skeptisk till hela sittdelsgrejen, vilket syns väldigt tydligt här: skitsur!

Lilly däremot tyckte det var livat värre att få titta ut. Jag hade dem vända mot varann först, men när Flora var så sur vände jag henne mot mig istället, och det blev lite bättre, så till slut somnade hon.

Flora har haft en riktigt tråkig vecka faktiskt, där hon är gnällig väldigt stora delar av tiden och dessutom praktiserar det där helt vidriga falsettskriket alldeles för ofta, så det skär i mina öron. Lilly har dock varit en liten solstråle, för att uppväga det hela. Men idag har jag tydligen varit för trött, för jag har inte orkat med gnäll, gnöl och skrik, plus att jag ser ut som ett gammalt vrak så jag blir deprimerad av att se mig själv i spegeln (tur att jag inte har tid att göra det så ofta) och vår lägenhet ser på riktigt ut som ett bombnedslag: det ligger grejer ÖVERALLT och idag driver det mig till vansinne. Känner mig som en riktigt dålig mamma ikväll.

Babyköttfärs

Ikväll åt vi pasta och köttfärssås, och jag gjorde egen till tjejerna. Jag gjorde ungefär efter recept i häftet jag fått från BVC, och ungefär som jag gjorde till Alfred när han var i samma ålder. Flora älskade det, Lilly skrynklade ihop hela ansiktet och spottade ut en del, men ville ändå fortsätta äta. Alfred vägrade smaka vare sig vuxen- eller bebisköttfärsen fast jag vet att han gillar köttfärssås, så det slutade med att han, Christopher och Flora satt kvar vid bordet i närmare en timme tills han till slut smakade en knivsudd medan jag och Lilly var på BRF-styrelsemöte. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det där med att tvinga barn att sitta kvar vid bordet tills de ätit - jag hade inte gjort det för att få honom att äta en stor portion av något han inte vill ha, men idag handlade det om att smaka en pyttebit av något som jag vet att han inte har något emot (på förskolan har jag förstått det som att de alltid måste smaka), medan han bara larvade sig och inte ville. Så vi bestämde oss för att han inte fick gå från bordet för att titta på tv som han brukar få göra en stund innan han lägger sig, och när vi envisats ett tag och han skrek och hade sig så kunde vi liksom inte ge upp. Så inte helt nöjd, men tydligen hade Christopher lyckats få det att bli en ganska rolig grej till slut, så det var inte tvång och tårar när han till sist smakade i alla fall.

Nåväl, det var receptet jag skulle komma till!

Jag vet inte riktigt hur mycket jag tog av sakerna, men ungefär såhär:

Finriv ungefär en kvarts lök och en liten morot. Mjukstek dem i rapsolja, och ha sedan på en liten klutt tomatpuré (kanske en halv matsked eller så), och lite mindre än en burk passerade tomater. Finfördela ungefär 100 g köttfärs och koka den klar i tomatsåsen. Ha i lite malen vitpeppar och lite torkade örter (jag tog timjan och oregano idag). Koka lite pasta utan salt, och mixa sen ihop alltihop.

Och ha inte på barnen ljusgula byxor när ni serverar maten...

Regnbågar och körsbärsblom

Nu när tjejerna är sex månader fick de för första gången testa sina Umami Taste Teasers. Alfred hade en sån och gillade den, så jag köpte en till för ett tag sen, i storlek från sex månader (det finns en mindre från fyra också). Hade tänkt börja med äpple, men vi hade visst glömt ta hem äpplena från stugan, så det fick bli banan istället. Flora gillade det.

Lilly var lite mer skeptisk, som hon ofta är till frukt, tyvärr. Sen fick de även en fryst päronpurétärning, men den verkade ingen av dem gilla sådär överhövan.

Jag körde superrandigt på dem båda idag, och mina små regnbågsflickor lekte mycket med varann idag! Jag var och hämtade något i badrummet, och när jag kom tillbaka låg Flora och tuggade på Lillys arm, och Lilly tittade mycket uppmärksamt på vad som hände. Tills jag fått upp kameran hann de sluta med just det, men de fortsatte pilla på varann.

De är på ständig jakt efter varandras nappar, och i morse lyckades Lilly sno åt sig Floras och låg och sög förnöjt på den tills jag upptäckte det och gav tillbaka den.

Här gick det lite vilt till...

... och det slutade som det oftast gör: Lilly blir lite ledsen och Flora låtsas som om inget hänt. Undrar redan om hon kommer dela ut lite tjuvnyp i smyg när de blir större - hon har redan fått till sin "Vadå? Jag har inte gjort nåt"-min perfekt. :)

När vi hämtat Alfred på förskolan åkte vi in till city och köpte vårskor åt Alfred på Åhléns, och gick sen till Kungsträdgården för att titta på körsbärsblommen. Som Japan-fantast får jag njuta av den lilla pust av Japan jag kan få här hemma... Jag fällde ner suffletterna så tjejerna också skulle få se.

Jag och Alfred fick glass (Sia har börjat med kakdegsglass! Yay!) och Lilly som var vaken och fick komma upp gjorde allt för att få tag i min glass... Hon fick till slut smaka en minislick från mitt finger, och då ville Alfred också bjuda henne på sin, så jag fick hindra en stor sked från att stoppas in i hennes mun. Det var inte helt enkelt att vara på stan helt ensam med alla tre barnen - allt från att få på dubbelvagnen med ståbräda på tunnelbanan till att det inte är hiss utan bara rulltrappa från perrongen på T-centralen till att båda tjejerna började skrika och ville upp samtidigt... Som tur var var Alfred superduktig och gjorde som jag bad honom, och så mötte Christopher upp oss på vägen hem. Då var båda tjejerna i upplösningstillstånd dock, så jag tror det är dags att byta till sittdelar i vagnen. Det dumma med vår BabyJogger City Select är bara att man bygger om liggdelarna till sittdelar istället för att ha både och - jag hade helst haft liggdelar på våra förmiddagspromenader när de ska sova och sittdelar när vi hämtar Alfred, men det går ju inte. Plus att de ofta får somna i liggdelarna på kvällarna ju. Men vi får väl testa mjukliftarna vi köpte för ett tag sen till det istället, och bygga tillbaka vagnen om de inte gillar sittdelarna än.

6 månader idag

Jag behöver knappt säga något mer än att jag älskar de här små nåt alldeles oerhört, och att de första sex månaderna har gått så fort! Grattis på halvårsdagen mina älskade små töser!!

På hemväg

Nu sitter vi i bilen (efter en hysteriskt stressig hoppackning med övertrötta tvillingar) med tre sovande gudomligt söta barn. 

Alfred

Flora

Lilly

Jag önskar så att jag visste något bra sätt att hjälpa barnen hålla huvudena uppe när de sover (vi läste nyss att det faktiskt hänt att barn dött i bilstolar av att luftvägarna blockerats i den ställningen, och jag som tidigare alltid hävdat för min oroliga mamma att det är ofarligt...). Jag har testat nackkudde för barn på Alfred, men det hjälpte inte ett dugg. Nån som har nåt knep?

Idag fyller tjejerna förresten ett halvt år! Jag har sett i andra mammabloggar att de skrivit så fina detaljbeskrivningar av sina barn när de fyller månader eller år, men jag är inte så bra på att berätta exakt om varför jag älskar någon (som i amerikanska filmer där huvudpersonerna radar upp argument efter argument efter det obligatoriska strulet i mitten av filmen: jag kan typ formulera att Christopher är snäll. Och rolig. Och omtänksam. Men det kanske räcker som skäl..?), så det kanske inte blir ett sånt där fint "lilla älskade Flora/Lilly, du är så..."-inlägg ikväll. Men en fin bild på dem ihop ska jag försöka ta när vi kommer hem.

Påsken

Idag åker vi hem igen. Att Christopher är frilans har gjort att vi kunde välja att köra dagarna före och efter påsk och slippa tok-trafiken, och det känns jätteskönt. Nu är klockan fem över nio, och tjejerna sover fortfarande - de har sovit till runt nio de tre senaste morgnarna, vilket är superskönt. Alfred däremot har vaknat runt sju, men då har mormor varit snäll nog att gå upp med honom.
Tjejerna har dock ammat som galningar på nätterna, så att de sover länge har inte betytt att jag fått vila ut, men det är ändå skönt att få ligga länge. I natt var vi tvungna att byta både blöja och pyjamas på båda för att de bajsat (Flora - två gånger dessutom) eller kissat (Lilly) igenom, och det är ju rätt segt - inte ens Pampers håller tätt just nu. Kanske ska köra dubbla blöjor?
Jag hade med mig tyger, som jag tänkt att jag kunde klippa till för klänningar till tvillingarna (har inte med mig symaskinen), tidningar och hårddisken med foton (det kanske jag redan nämnt?), men jag har inte hunnit göra något av det. Det enda jag hunnit göra utöver det vanliga är att klippa och måla tånaglarna, så en avslappnad påsk har det väl kanske inte direkt varit, men det har varit roligt: vi har träffat nästan precis hela min släkt och Alfred har fått leka med sysslingarna, och hela släkten har ooh-at och aah-at över hur söta Flora och Lilly är. :)
På kalasen har de visat sina allra bästa sidor och knappt varit ledsna alls, men annars har Flora haft några väldigt gnöliga dagar. Lilly har varit superglad större delen av tiden dock. De är mitt i en utvecklingsfas, säger Wonder Weeks, men de verkar hantera den olika den här gången.
Nu hör jag att det börjar vaknas uppe på vinden, så nu ska jag gå och pussa lite.

Dubbelbad

Det syns inte riktigt på bilden, men här har vi två tjejer som HATAR att bada. Vi badar dem väldigt sällan just för att de avskyr det, så de har inte hunnit lära sig gilla det heller - så idag tänkte jag att det kanske kunde vara roligare att bada tillsammans för första gången. Det var det inte. De skrek så vi nästan fick tinnitus i den härliga badrumsakustiken. Men på kort ser det ju gulligt ut. :)

Läsa tidningen

Kul att få läsa (äta) mormors tidning!

En påskdag på västkusten

En kort sammanfattning av ännu en skön dag i stugan:

Vaknade i morse med ont i hela ryggen efter ännu en natt med mer eller mindre konstant ammande från klockan 02.30, så när Flora vaknade före Lilly fick Christopher gå upp med henne. När jag kom ner i vardagsrummet från vårt sovloft möttes jag av den här underbara synen.

Efter frukost fick Alfred hjälpa till att ge tjejerna små bitar av det saltfria brödet jag bakat till dem. Sen gick jag och Christopher en långpromenad med tvillingarna runt udden igen, medan Alfred lekte med sysslingarna.

På eftermiddagen var vi på kalas hos en av mina kusiners man, och visade upp tjejerna för i stort sett hela släkten samtidigt, och det togs bilder på dels min generation, dels våra barns, för alla utom ett par stycken var på plats idag. Efter kalaset åkte vi ner till vår strand för att Alfred och jag ville doppa fötterna - jag mätte igår och det var 14 grader; hade jag inte ammat hade jag antagligen tagit årets första dopp bara för sakens skull, men i år struntar jag i det såhär tidigt. Och ska jag vara helt ärlig känns det faktiskt lite skönt - jag börjar bli gammal! Men Alfred och jag vadade runt och jag visade honom olika sorters tång och sjögräs, och det var jätteroligt.

Till och med Flora och Lilly fick doppa varsin liten hand i det kalla vattnet för att få sin första smak av havet.

Eftersom det fortfarande var närmare 20 grader varmt när vi kom hem sen eftermiddag lekte vi i trädgården en stund.

Och före middagen fick Flora och Lilly gröt, och sen sina första leverpastejsmörgåsar! De var oerhört populära.
Nu är systerdotter Stella här över natten, och vi hoppas på fint väder imorgon också. Och nu ska jag för en gångs skull ta mig i säng i hyfsad tid. God natt och fortsatt glad påsk!

Filmer från igår

Här kommer filmen på en superpeppad Alfred från igår morse. :)

Och en film också på när Lilly låg och pratade och studerade sin hand, och plötsligt bluttade hon rakt upp i sitt eget ansikte... Men hon blev inte ledsen, utan knep bara ihop ögat, så allt gick bra ändå.

En underbar påskafton

Vilken fantastisk dag vi har haft idag! Som SMHI lovat hade vi närmare 20 grader och strålande sol hela dagen, så vi har varit ute ungefär nonstop. Vi hade lovat Alfred igår när vi var i Trollhättan att han skulle få leka med sina sysslingar Maja, Kasper och Fredrika hela dagen, så från den sekund han gick upp tills vi ätit frukost och borstat tänderna och allt sånt gick han och sa "Hela dan! Jag ska leka med Maja och Tapter hela dan!" (hans uttal är inte helt felfritt än, och Fredrika klarar han inte riktigt av att säga alls, så henne hoppar han över) Jag har en helt fantastisk liten film på detta, men den får jag lägga upp imorgon - har inte rätt sladd tillgänglig just nu.
Sen gick jag och Christopher en rask promenad runt udden här på förmiddagen, det tog ungefär en timme och en kvart, såg en huggorm och mötte lite släkt på vägen, och sen tillbringade vi resten av dagen på altanen och i trädgården. Det kom förbi en bunt släktingar och beundrade tjejerna, och Alfred sprang runt med sysslingarna och var överlycklig. Och som vanligt första dagen jag är ute i solen på våren tänkte jag att det väl inte ska vara nödvändigt att smörja in mig, för så länge är jag väl inte i solen, och som vanligt är jag nu helt knallröd på bröstet, axlarna och nacken. Malignt melanom, here I come...
Tjejernas mammighet har eskalerat, känns det som. Jag hade tagit med mig några tidningar, tyg och hårddisken för att fortsätta sortera foton, och absolut noll av detta har jag rört, för tjejerna vill allra helst vara med mig precis hela tiden. Och det räcker inte att jag är precis bredvid, utan det ska vara i min famn. Nu ikväll ville jag göra Mammamage-träning, men Lilly blev smått hysterisk trots att hon satt hos Christopher, så när jag envisades fick hon sitta på min mage när jag gjorde en ryggliggande övning och i knät när jag gjorde en knipövning i soffan.
I övrigt har hon varit ett absolut charmtroll hela dagen, och skrattat mot släktingar, pratat för sig själv och studerat sina händer (och bluttat upp mjölk på sitt eget öga när hon låg på rygg, och på min mun och ner i min klänning i soffan - två typiskt dåliga siktningar på en och samma dag), medan Flora varit på lite sämre humör; antagligen för att hon sovit lite för korta stunder i taget. Jag har tänkt börja fylla i ett sovschema för att få lite grepp om hur de sover, men det har inte blivit av än.
Oh förresten, det där saltfria brödet jag bakade: tjejerna älskar det! De får små små bitar i taget, eftersom de inte är så bra på att hålla i bitar själva än, och varje gång jag var på väg mot deras munnar med en bit ikväll sken Lilly upp som en sol och mötte min hand med båda händerna och båda fötterna! Flora spelade lite mer cool, men det märktes att hon gillade det, hon med.
Imorgon ska vi på kalas för att min äldsta kusins man fyller 50, så då lär vi träffa de få släktingar som inte varit förbi här än, plus att jag kanske kanske ska ta årets första dopp. Det är dock bara 14 grader i vattnet, så jag kanske bör låta bli för mjölkstockningsriskens skull, men vi får se.

Ligga ute-premiär

Premiär för att ligga ute, här på altanen i stugan!

Sitter och läser lite. 

Mammiga

Vi är ju i stugan med min mamma över påsk, och igår var även systerdotter Stella där. Jag hade tänkt att då kan jag få en massa ledig tid för att tjejerna kan vara med mormor och finkusinen, men nope: tjejerna är supermammiga och börjar gråta typ så fort de inser att de inte är hos mig, och storskrattar när jag tar tillbaka dem. Och jag får ju erkänna att det är väldigt gulligt, även om jag hade uppskattat att få gå på toa ibland eller få lite mer tid med Alfred. 

Men i morse fick det helt enkelt bli såhär igen. 

Det börjar bli tungt, men det går.

PS: Jag ber om ursäkt för att det här inlägget sett galet ut hela dagen - när jag lägger upp liggande bilder blir de automatiskt för stora om jag inte går in och ändrar dem - vilket jag gjorde, men uppenbarligen sparades inte det i Blogger (som typ alltid strular med bilder för mig), så jag upptäckte det först nu, efter vi varit i Trollhättan hos Christophers släkt hela dagen.

Brödrecept

Jag blev ombedd i en kommentar att lägga ut brödreceptet jag nämnde, och det kan jag absolut göra. Det kommer härifrån, men jag har modifierat det lite.

Ursprungsreceptet lyder såhär:
2 g (2 krm) jäst
350g (3 ½ dl) kallt vatten
450 g (7 ½ dl) vetemjöl special (ersätt gärna en del av mjölet med annan sort)
10 g (1 ½ tsk) salt

1. Rör ut jästen i vattnet och tillsätt mjöl och salt. Degen behöver inte knådas utan bara blandas samman. Täck bunken med lock eller plastfolie och låt stå i rumstemperatur 6–10 timmar.

2. Sätt ugnen på 250 grader.

3. Skrapa ut degen på ett mjölat bakbord. Använd slickepott så får du mindre att diska sen. Dra ut degen lite i kanterna så att du får en kvadrat. Vik ihop degen till ett litet paket: översidan mot mitten och undersidan mot mitten, vänsterkanten mot mitten och högerkanten mot mitten. Exakt hur det går till är inte så noga. Vänd degen uppochned så att skarven kommer mot bänken. Strö på lite mjöl och täck med en handduk. Låt jäsa 30–50 minuter (beroende på hur varmt det är och hur bråttom du har).

4. Dela degen i tre remsor och varje remsa i fyra bitar. Om du inte har en degskrapa går det fint med en osthyvel eller en stekspade. Lägg degbitarna med mjölade sidan uppåt på en plåt med bakplåtspapper. Sätt in mitt i ugnen och grädda tills frallorna fått ordentligt med färg, cirka 12–15 minuter.

5. Ta ut frallorna och låt svalna lite på ett galler.

MEN: för mig passar det inte att vänta på jäsande bröd på morgonen, om jag ska göra nattjäst bröd vill jag kunna ploppa in det i ugnen på en gång, så jag gör det på dagarna istället med lite mer jäst och låter det jäsa i minst två timmar. Plus att jag brukar göra fyrdubbel sats på en gång och göra hälften med frön och rågsikt, så mitt recept ser ut såhär (de två olika sorterna separerade med snedstreck):

25 g jäst / 25 g jäst
7 dl vatten / 7 dl vatten
1 msk salt / 1 msk salt
ca 1 dl hela linfrön / *inget*
5 dl rågsikt + 10 dl vetemjöl special / 15 dl vetemjöl special

Blanda ihop till två kladdiga degar och låt jäsa i minst två timmar. Skrapa upp degarna på varsitt bakbord/stor skärbräda/bänk (det där i receptet med att man får mindre disk om man använder en slickepott? Jag och Christopher har funderat oproportionerligt mycket över den där meningen - vad menar de?! Vad ska man annars använda som ger mer disk? Detta är ett stort mysterium i våra liv.) och gör den där lilla dragningen och vikningen och vändningen och låt jäsa ungefär en halvtimme till. Dela sen varje i 16 bitar och grädda i ungefär 12 minuter i 250 grader.

Det blir ett vansinnigt gott och segt bröd - jag har experimenterat med olja, honung och grejer i bröd och aldrig lyckats få till den där goda segheten, förrän jag fick det här receptet. Världens enklaste, och plötsligt fick jag typ det godaste bröd jag nånsin gjort (och ätit).

Skärtorsdagen i bilder

Det har varit fullt upp idag, men lite bilder har vi hunnit med att ta åtminstone. 

Christopher tog några underbara bilder på tvillingarna med både sin och min mobil i förmiddags, så jag blev helt lycklig när jag tittade i min telefon och upptäckte dem. 

Första släktingen på min sida (utöver min närmsta familj såklart) fick träffa Flora och Lilly idag! Min morbror Bill kom förbi när vi precis klätt på tjejerna för att åka till stan. Hela min släkt på mammas sida har också stugor vid våran, och jag räknar med att träffa alla mina morbröder (tre stycken med fruar), kusiner (sex stycken plus respektive) och kusinbarn (13 pers) nu i påsk. Så one down, 30 to go!

Sen var mamma, jag, Alfred och tjejerna inne i Varberg och gjorde ärenden och handlade mat medan Christopher var kvar hemma och grejade med spillvirke från friggeboden mamma låter bygga (han hade inte fått plats i bilen ändå innan vi hittar en sjusitsig), och innan jag fick totalt nervsammanbrott av hungriga bebisar, omflyttningar i mataffären (skötbordsunderlägg vid barnmaten och inte vid blöjorna, och de är i varsin ände av affären - hallå?!!) och avstämning i kassan av självscanningen var Alfred hemskt söt med sin lilla kundvagn. 

När vi kom hem kom min fantastiska systerdotter Stella (16 år), som bor i Varberg, några timmar före hon skulle på tjejmiddag, och lekte med Alfred. Här gömmer han sig i soffan för att Stella tänkte äta upp honom. :)

Bakade frallor till oss stora sen på eftermiddagen, och passade på att samtidigt baka två små saltfria limpor till Flora och Lilly. Jag har ett superenkelt och urgott brödrecept som jag alltid använder nu för tiden, med bara jäst, vatten, salt och vetemjöl special, så jag glömde faktiskt ha i lite olja i tjejernas bröd, vilket jag tänkt ha, så det är kanske lite tråkigt, men de har ju liksom inget att jämföra med, så det får duga.

Nu ska jag ägna lite tid åt mina barn eftersom mamma tagit över matlagningen som jag förberett.