Påskafton började extremt tråkigt vid midnatt med att Christopher blev dålig i magen, och med min magsjukeskräck slog ju alla mina stresshormoner till och höll mig klarvaken hela natten igen så jag låg och lyssnade efter minsta ljud från alla tre barnen medan Christopher låg nere i soffan. Det gick över fort för Christopher, men han har legat utslagen större delen av dagen idag och jag har känt efter minsta tecken från min egen mage, så det har varit en väldigt seg dag.
Men vi har ändå hunnit med att Alfred har fått vara påskkärring (tjejerna sov) och gått och lämnat påskkort till sina sysslingar Agnes och Vega och Fredrika.
Och nu ska jag gå och lägga mig, ensam i ett annat sovrum med bara Flora för att få en lite större chans att få sova lite bättre inatt. Denna eviga sömnfråga alltså...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar