Påskledigt

Idag fick vi ju ha alla barnen hemma på grund av Floras mage. Hon har mått bra, men hon var väldigt lös i magen i morse, fast hon äter bra och är glad - eller extremt sur när hon får syn på en mobil och inte får ha den... Jag var tvungen att jobba i förmiddags, och det var ett sabla gapande när hon inte fick ha min mobil eller dator - hon behöver skickas på nån sorts teknikrehab redan.
Hon är så gullig, hon säger lite då och då sen hon var dålig i fredags natt att hon är "bätte nu". Hon tyckte ju förstås att det var fruktansvärt obehagligt att kräkas (för det är det ju) och första dagen efteråt när jag var beredd med en spypåse typ varje sekund sa hon att "mage bätte nu", men ibland var den ändå "aj aj", fast när jag frågade om hon behövde kräkas i påse var hon väldigt bestämd med att hon inte behövde (och det gjorde hon ju inte heller). Jag tror att vi har ett gyllene tillfälle nu att få henne att sluta stoppa saker i munnen, vilket hon fortfarande gör lite för ofta, för nu kan vi hota med "Om du stoppar saker i munnen kan du bli sjuk och behöva kräkas i påse igen", och då spottar hon ut direkt.
De andra mår bra än så länge - jag vet inte vad det är med Floras mage, jag funderar fortfarande lite på om det är något hon ätit, men jag vet inte. De är lite snoriga och hostiga bara, som barn brukar vara den här årstiden. Alfred sa härom dagen: "Ni är aldrig förkylda, du och pappa." Fast det är vi ju, Christopher hade precis varit det, och jag hade ont i halsen i ett par veckor ganska nyss också, men vi brukar väl inte snora lika mycket som barnen dock.
Tjejerna har bytt namn igen förresten: Lilly heter Lotta nu, fast Nisse fortfarande ibland, men oftast Lotta. Flora heter Tova, säger hon - inte bara som ett feluttal av Flora, utan det ska vara Tova, tydligen. Det var ju det jag tänkt som flicknamn innan jag fick döttrar, så det är lite roligt. Härom dagen sa hon: "Jag heter Tova. Pappa också Tova. Mamma också Tova. Alfred också Tova. Nisse också Tova." Så där har vi det.
Och nu är vi förresten i stugan i Kärra, med mormor, och alla barnen är så glada (förutom just nu när mormor och pappa försöker lägga dem för att jag ska få lite lugn och ro och få se på "Grey's Anatomy", och Flora är helt hysterisk för att jag måste lägga henne, tycker hon. Än så länge håller jag ut, men vi får väl se hur det går).