Just när jag trodde vi klarat oss blev Flora magsjuk

Jag som just hade börjat tro att vi hade klarat oss oskadda genom magsjukesäsongen - men så blev Flora sjuk inatt. För ovanlighetens skull låg hon ensam i barnens säng, för Lilly flyttade in till Christopher och Alfred i slutet av läggningen igår, och det visade ju sig vara turligt. *Varning för detaljer - inte mycket, men om man är lika äckelmagad som jag så kan man ju hoppa ner ett stycke.*

Hon vaknade när jag borstade tänderna, så jag gick in till henne, och hon var så orolig och kunde inte somna om, så efter en stund skrev jag till Christopher att jag behövde hjälp så jag kunde få göra mig klar för att gå och lägga mig. Just när han kommit upp hostade hon en massa och sen hörde jag att vänta, nu är hon ju på väg att spy, så jag halade snabbt fram spypåsen jag gömde vid sängen redan i julas. Så det gick åtminstone bättre än förra året när hon låg på mig och spydde över precis hela mig...

Vi satt med henne i badrummet i nästan en timme medan vi fixade med handdukar i sängen, flyttade ner de andra till gästrummet med Christopher och lite sånt, och det hann komma en gång till, sen lade vi oss vid ett. Hon låg på min arm och jag somnade inte ordentligt på hela natten för jag reagerade på minsta rörelse och ljud och hostning. Men det hände bara en gång till, vid halv fyra, och sen sov hon till 8, när Lilly och Alfred började stoja där nere. Hon hulkade till pyttelite en gång till och sen dess har hon varit pigg som en mört. 

Vi tänkte försöka hålla Flora och mig på övervåningen för att isolera oss, men det fanns inte en chans att hon gick med på det. Vi tog upp bil-dvd:n, men det hjälpte inte. Vid 9 var jag tvungen att släppa ner henne, efter att ha tvättat henne och bytt kläder, och så är det bara att hoppas på det bästa. Jag har läst att det som smittar under de där 48 timmarna man ska stanna hemma är avföringen och eventuella partiklar som är kvar i textilier, på spolknappen etc, så vi städade och tvättade och nu är det bara att vänta och se. Väntan nu är nästan det värsta; att inte veta om och när nästa blir sjuk och hur många sömnlösa nätter jag har framför mig. 

Flora har mått tippentoppen åtmminstone och hällde i sig mjölk och tryckte i sig pannkaka till lunch och jag fick nästan panik, men försökte lugna mig med att sköterskan på 1177 som jag pratade med i morse sa att jag skulle ge henne det hon vill ha, och vill hon ha mjölk så behöver jag inte undvika det. Den här sköterskan höll dock inte med om det jag läst om att magsjukesmitta inte är luftburen och att det inte smittar före det bryter ut, så jag vet inte riktigt vad jag ska tro om hennes råd... Men sen pratade vi med Christophers mamma, som är ex-sjuksköterska och sterilexpert, och hon sa att det kan bero på vilken sorts smitta det är, så det var ju inte så upplyftande. Än så länge mår alla bra dock, utom jag som har ont i magen, men på sistone har jag ju fått ont i magen så fort jag blir lite stressad, så det försöker jag att inte lägga någon vikt vid.
Vi gick ut i trädgården efter lunch och blåste bubblor, åkte rutschkana och tittade på blommorna (nu börjar scillan komma också), och sen tog vi en promenad i det fina vårvädret.

Alfred och Flora somnade i vagnen.

Men Lilly ville gå själv, och frågade mig vad alla vi mötte heter, och när jag sa att hon får fråga dem så styrde hon stegen mot en staty och frågade den vad hon heter. :)

En hel matta av vintergäck vid Citadellet - så fint!