Duktig storebror

Igår eftermiddags fick Alfred mig att tumma på att vi skulle gå till lekplatsen idag (vilket ju var bra, för jag har knappt varit ute på hela jullovet hittills), så i förmiddags när Christopher jobbade byltade jag och mamma på oss och barnen och gick iväg. Men Alfred cyklade på sin springcykel, som han plötsligt fått full kontroll över utan att jag riktigt vet hur det gått till.

Snabb som en vessla var han!

Vi var ensamma på lekplatsen en bra stund, och sen kom en pappa med två tjejer i liknande ålder som våra barn, och vid ett tillfälle gungade alla fem samtidigt: Flora och Alfred i bebisgungorna, främmande storasystern på vanliga gungan och Lilly tillsammans med lillasystern i tvillinggungan. Det är så bra att de har så många gungor! Men kallt var det, så vi förtjänade varm choklad med vispgrädde när vi kom hem.

Efter lunch hade jag tid hos en kiropraktor här i stan, eftersom vi inte tog oss iväg till Kärra så fick jag avboka tiden jag hade bokat i Varberg och hitta en ny kiropraktor här. Han kändes riktigt bra och kollade igenom hela mig och töjde och böjde här och var och knäckte och knakade lite varstans. Det gör fortfarande lite ont i nackspärren, men de flesta av mina problem stammar tydligen från bröstryggen, och det kommer antagligen fortsätta krångla så länge min situation är som den är med små barn, amning och lyftande. Men jag ska försöka träna lite med gummiband och ta mig ut och powerwalka, vilket han tyckte lät som en bra plan, och så ska jag tillbaka så han får kolla upp mig på tisdag igen.

I tvillinggruppen idag var det en mamma som lade upp tre bilder där hon skrev att barnen tyckte att de ägde hela övervåningen, för att det låg lite leksaker i ett hörn i ett rum och stod en dockvagn mitt på golvet i ett annat, typ. Jag tittade in i vårt vardagsrum och kunde inte låta bli att lägga upp en egen bild... :D
Mamma åkte hem i eftermiddags, så nu ska vi försöka klara av våra barn själva igen, he he. Mamma kom förresten på ett helt fantastiskt knep härom dagen: när vi satt och åt och Alfred var på väg att smita iväg som vanligt slängde hon bara ur sig utan att knappt tänka: "Akta dig, golvet bränns!" och Alfred stannade mitt i rörelsen och frågade vad hon menade. Så vi tänkte snabbt och hittade på att mormor har en hemlig knapp där hon kunde aktivera så att golvet blev brännhett, så att Alfred inte kunde gå på det. Och han satt kvar på sin stol hela middagen, tills mormor "tryckt på knappen igen"! Och det har fortsatt funka! Ungen sitter kvar vid bordet! Till och med ikväll när mormor inte ens var med vid middagen! Vi passade på att berömma honom och säga att det var så trevligt när alla satt och åt tillsammans (Flora satt också kvar när Alfred inte sprang runt) och då blev han så glad att han ville krama mig, så jag fick resa mig och gå till honom så han kunde sitta kvar. :)