Alfreds mage

Idag har vi varit på BVC för att prata om Alfreds mage - jag ringde och bad om en extra tid för att vi är lite oroliga för att han bajsar 3-6 gånger om dagen. Han mår bra rent allmänt, så egentligen var jag väl inte jätteorolig, men det kändes ändå bra att kolla upp det (särskilt efter att jag börjat läsa den där bloggen om en liten flicka med cancer). Som en liten bisats nämnde Alfred när vi satt i väntrummet att ett barn kräktes på förskolan idag... Ute på gården som tur var, så vi kan åtminstone hoppas att det inte sprider sig till alla direkt. *Nej, nu kom Christopher hem med Flora och Lilly, och det var ingen som kräkts! De hade gått ut med matrester och påsen hade spruckit, så det var några barn som trodde det var nåt annat. Skönt!*
Vi träffade en jättetrevlig sköterska och pratade i en halvtimme ungefär, och kontentan var att hon inte är orolig: han följer sin viktkurva perfekt (16,8 kg idag - som alltid en kanal under medel) och har gått upp nästan en halv kanal i längden så han ligger strax under en kanal under medel: 104,5 cm idag. Och eftersom han inte är varken hård eller lös i magen, följer sina kurvor och är glad och pigg så tyder inget på att han har något fel som gör att han inte tar upp näring eller så, så det var skönt att höra. Och i sig är det inget fel på att bajsa flera gånger om dagen, tydligen.
Efter den långa läggningen igår förresten så vaknade Flora redan vid 2 och kom in till oss, och strax efter vaknade Lilly och började ropa på mig, så jag tog med mig Flora och gick in till barnens säng istället. Då ville Lilly ha bröstet - hon har börjat vilja ha det oftare igen, fast hon bara fått på morgonen ganska länge nu, men jag håller fast vid att hon bara ska få på morgonen, så jag sa nej. Då började hon skrika, och jag, trött och irriterad, snäste åt henne att hålla tyst så hon inte skulle väcka Alfred. Då vände hon sig bort från mig och grät förtvivlat men försökte kväva snyftningarna, och det var så sorgligt att mitt hjärta nästan brast. Jag fick säga till Flora, som låg på min arm, att jag måste släppa henne lite för jag måste trösta Lilly, och när jag hållit om henne en liten stund lugnade hon sig och somnade om. Men det blir inte vidare mycket sömn för mig när jag ligger inklämd mellan båda tjejerna, det blir det ju inte.
Nu ska jag strax iväg till Lund på min sista extragång på mönsterkonstruktionskursen, för de gånger jag missade på Kreta. Jag försöker desperat skriva färdigt det här med tre barn som springer runt och bråkar om kritor och ska sitta i mitt knä, och det har tagit en kvart att skriva några rader, men nu känner jag mig äntligen färdig för nu. Dags att byta bajsblöja!