Igår när Alfred var osedvanligt stissig och hysterisk tog jag till ett Louise Hallin-knep: på flera frågor om stökiga och bråkiga barn har hon svarat att mamman ska typ gulla ihjäl ungen och prata om och visa bilder från bebistiden, och säga saker som "du var mammas lilla bebis", "du var mammas och pappas första bebis, det var du som gjorde mig till en mamma". Han är visserligen inte jättebråkig, jämfört med många andra barn, men jag tänkte att det är lika bra att förebygga stöket så det inte blir värre. Så jag satte mig i soffan med honom och tog fram en fotobok jag gjort över hans första halvår, medan Christopher gick upp och lade tjejerna för vilan så de inte kom och störde, och så tittade vi på alla korten och han ställde en massa frågor och vi hade jättemysigt. En av de sista bilderna var från hans dop, och han frågade vad han fick för presenter, och en av dem var de här stapelbara lådorna från min kusin Beata med familj, så då tog han fram dem och blev en robot.
Idag insåg vi att vi måste gå ut med barnen - igår var vi inne hela dagen och fixade lite smågrejer i huset och sånt, så barnen fick roa sig inomhus. I morse var de helt skogstokiga hela bunten, så vi fick ta en tur till närmsta lekpark. Flora fick på sig Alfreds gamla superfina duffel.
I lekparken träffade vi en femårig flicka som Alfred lekte med en stund, och de var så gulliga när de satt på gungbrädan och hade en riktig konversation. :) Stora ungar!
Eftermiddagen ägnade jag åt att baka bröd och lussekatter samt handla mat med Alfred, och när barnen var nästan klara för sängen klippte jag mitt hår, för jag höll på att bli galen på att det var för långt i nacken och jag vet ingen bra frisör i stan. Sen testade Christopher att sätta sig utanför barnens sovrumsdörr efter att han läst böcker för dem - vi hade förvarnat dem redan i morse om att vi skulle göra så idag, och till en början gick det okej: tjejerna lade sig ner och lät honom gå ut. Men sen hörde jag här nerifrån soffan att det var ett fasligt springande ut och in, och Alfred försökte hålla ordning på tjejerna, vilket förstås gjorde kaoset ännu värre. Så till slut gav Christopher upp och lade sig med dem, och nu har det varit lugnt en stund. När vi försöker igen imorgon får Alfred lägga sig i vår säng istället, så han kan koncentrera sig på bara sig själv istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar