Idag har varit en väldigt skön och lyxig dag: skön när jag var ute på promenad med tjejerna i sol och tio plusgrader, och lyxig när jag fick med mig Christopher som jobbade hemma för att hämta Alfred så vi kunde gå till lekplatsen alla fem. Vilken skillnad det var att vara där när vi var två som kunde hålla koll på barnen istället för att jag ensam ska försöka hindra dem från att gå åt olika håll - så idag var alla glada. Utom förstås när vi ville gå hem och skulle trycka ner ungarna i vagnen, men det är en annan historia. Det är verkligen lyxigt att Christopher jobbar hemma någon dag i veckan!
Sen åkte jag alldeles ensam till City Gross för att handla lite medan Christopher gav barnen mellanmål, och jag passade på att kolla igenom leksaksavdelningen efter påskpresenter till barnen, men hittade bara till Alfred och inget bra till tjejerna. De har ju redan så mycket pryttlar, så jag måste komma på nåt roligt som inte bara kommer hamna i högen med allt annat. Eller så får de nåt gott att äta istället, jag vet inte än.
När jag vandrade omkring på leksaksavdelningen fick jag ett röstmeddelande i Messenger från Christopher: det var Lilly som ropade "mamma" om och om igen - hon var inte ledsen, men hon hade tydligen ropat "mamma" mer eller mindre oavbrutet sen jag åkte. Sen ringde han upp mig, och då fortsatte hon ropa på mig i bakgrunden, den lilla älsklingen. Jag ville bara åka hem direkt, men jag fick ju snällt handla färdigt först. Sen körde jag hem och gjorde en perfekt fickparkering i en ganska liten lucka mellan två bilar (där bilen framför förstås körde iväg precis när jag var klar), vilket jag är lite stolt över eftersom jag kör bil så sällan nu för tiden. Vår bil har visserligen parkeringssensorer som piper när man kommer nära något, så det förenklar ju väldigt, men samtidigt hade det inte gått utan, för våra tre barnstolar skymmer sikten lite varstans, så det hade varit livsfarligt utan sensorerna. Men ändå, jag tycker jag får vara lite stolt ändå. :)
Vi har hel kyl och frys, som alltid blir helt proppfulla när vi handlat, så jag vet inte hur vi ska överleva i nya huset där det bara är halv kyl och frys och det inte finns plats att sätta in något mer i köket. Vi planerar att sätta in extra kyl och frys i tvättstugan på första våningen (köket är på andra våningen), men det kommer ju bli lite störigt. Det finns förstås saker i kylen som vi inte använder så ofta, och glass och sånt kan man ju också ha längre bort, så det får helt enkelt gå. Antar att det inte vore så snyggt att sätta en frys i vardagsrummet liksom.
Nu sitter jag utanför Alfreds rum och väntar på att han ska somna (det går oväntat långsamt med tanke på att han inte sov på förskolan idag) - det är faktiskt han som självmant de senaste kvällarna sagt att jag ska sitta utanför. Men just när jag började skriva förra meningen började han snyfta inne i sängen och vill att jag ska ligga hos honom... Just när jag började tro att det fanns hopp om hans läggningar. Suck.
Hans blöjfria nätter har förresten gått lite upp och ner. De första nätterna gick det perfekt, men sen har han kissat i sängen tre-fyra gånger, så nu har vi faktiskt bestämt att han får ha blöja i någon vecka till för att liksom komma i fas igen. Christopher lyfter ändå ut honom på toaletten innan vi lägger honom inne hos oss, men ändå har det inte funkat vissa nätter - nu ska vi också vara lite hårdare med att han inte får dricka precis innan han lägger sig. När han haft några torra nätter i rad igen får han prova igen. Vi har ingen brådska med att han ska sluta med blöja, det var han själv som ville - men om det betyder att vi ska hålla på att byta lakan mitt i nätterna får han faktiskt vänta lite till.
Vi har också haft några lugna kvällar när tjejerna har sovit bra tills vi kommit och lagt oss, men nu har Lilly börjat krångla igen. Aldrig att något med läggningar ska vara lätt alltså.
Att inte amma på nätterna går hyfsat i alla fall. De krafsar på min sport-BH lite då och då men lugnar sig relativt fort, och så får de amma när det snart är dags att gå upp. Jag hoppas att det kommer gå bättre och bättre fort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar