Det började med att jag märkte att Alfred har börjat höra dåligt - jag nämnde väl att han säger att det susar i hans öron ibland sen han blev förkyld? De senaste dagarna har han verkat höra dåligt, men vi har tänkt att han kanske bara lyssnat dåligt, men i morse hörde han mig inte när han låg bredvid mig när jag sa god morgon, så jag fick panik och har nu en bokad tid hos öron-näsa-halsläkare imorgon.
Sen blev jag och Christopher osams om huset igen: efter besiktningen igår har han huvudet fullt av allt han vill göra om, och jag tycker han överdriver när han säger att han inte kommer kunna trivas i ett hus med vita strukturtapeter och parkettgolv utan måste ha vita målade väggar och plankgolv, medan jag tycker det är onödiga kostnader - det är ju vita väggar och inga fula färger och parketten är det inget fel på.
Så jag gick ut och gick med tjejerna, irriterad och olycklig - men när vi sågs hemma igen hade Christopher köpt ett stort fång tulpaner åt mig och bad om ursäkt, så nu är vi vänner igen. :)
Men sen när jag hämtat Alfred på förskolan och gick till en lekplats med alla barnen började gnället: Alfred ville till en annan lekplats, och Flora och Lilly gnällde över lite allt möjligt, och mitt i detta fick vi veta att säljaren av huset inte vill ta kostnaden för att fixa felen besiktningen visade på. Den *svordom* *tillmäle* mänskan gnäller över att hon redan "gått med på så mycket" när hon inte fick så mycket betalt som hon ville (fast vi betalade 150 000:- mer än mäklarens värdering) och vi ville ha tillträde två månader senare än hon tydligen ville fast hon aldrig sagt ett knyst om vilket datum hon ville ha.
Och hela kvällen har Flora och Lilly suttit klistrade och skrikande vid mina ben, antagligen för att de känner att jag är sur och inte som vanligt (plus att de vaknade för tidigt på promenaden). Jag vill bara rymma. Men nu är det dags att gå in, för den tappre Christopher är nog färdig med maten. Tack och lov för honom!!
Pissdagar har vi alla och andrum behöver man!
SvaraRaderaKan tycka att säljaren av huset resonerar lite märkligt. Ett hus/lägenhet är ju aldrig värd mer än vad någon är villig att betala? Och att hon då har det som argument för att inte åtgärda fel? Mycket märkligt.
Jag vet!! Det är så sjukt störigt! Vi var de enda som la bud på huset, men hon envisades ändå med att hon ville ha mycket mer för det - hon verkar leva i tron att det är säljarens marknad när det i själva verket är köparens. Och nu verkar vi vara fast i att (om vi inte vill häva köpet och det vill vi inte) vi måste ta kostnaden för att byta två fönster varav ett är mögligt i karmen. Så sjuuuuukt irriterande!
Radera