Oj vad jag har varit social idag, helt oplanerat. På min förmiddagspromenad med tjejerna mötte jag Mette, dagismamman jag nämnt förut, så vi fortsatte gå ihop i en och en halv timme ungefär (så idag hann jag inte lyssna klart på avsnittet av Pampers Barnvagnspromenader som jag höll på med - jag har blivit helt beroende av det och vet inte vad jag ska göra när jag snart kommit igenom de 15 avsnitt som finns än så länge, nya kommer bara varannan vecka). Sen gick jag hem och åt lunch och matade Flora och Lilly och lekte lite - fast de gnällde mest, och snurrade runt och krånglade så att båda lyckades bonka huvudena i golvet inom loppet av fem minuter; Flora med ansiktet först och Lilly med bakhuvudet. Inte så hårt, men båda blev förstås ledsna och de var ju gnälliga redan från början, så jag tillbringade säkert en halvtimme med att ha en i taget i knät och trösta och när hon lugnat sig fick jag ta upp nästa som börjat gnälla och så börja om igen.
Sen gick vi och hämtade Alfred, och på vägen hem mötte vi en annan väldigt trevlig dagismamma och hennes son från Alfreds grupp och hennes nya tremånaders bebis, och så stod vi och pratade en stund medan barnen lekte och sen följde vi med dem in till dem tills Christopher kom hem. Mamman är från Irland, så vi pratar engelska, och med min amningshjärna alltså... Det är tur att hon förstår svenska, för jag som brukar vara nästan flytande på engelska (vi har amerikanska släktingar och mamma bodde med en belgare i några år så vi pratade engelska hemma) tappar så många ord och känner mig helt puckad. Båda tjejerna sov när vi gick in till dem, men båda vaknade snart, och det är ju meckigt det där med att inte vara hemma med dem, men det funkade. Den andra mamman hjälpte till när hon inte hade händerna fulla, och hon hade ju babygym hemma, så det gick ändå hyfsat, men jag blir lite stressad av det.
Nu ikväll skulle vi egentligen åkt till Södertälje och ätit middag med svärmor som skulle dit i jobb, men så blev tåget från Göteborg tre timmar försenat, så nu är jag och Alfred hemma ensamma medan Christopher tagit tjejerna och åkt dit för att hämta presenterna hon tydligen har med sig till barnen. Det är ju som rena semestern att vara hemma med bara Alfred - jag har inte blivit avbruten en enda gång i det här blogginlägget till exempel, för han har sin vanliga lilla tv-stund innan läggning. Men nu är det dags att lägga honom, så nu får det vara nog med skrivande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar