Idag

Det funkade! Jag fick båda att somna i sängen på förmiddagen! Jag började med att amma Lilly, eftersom Flora är lite lugnare, så jag hoppades att hon kunde tänka sig att ligga och vänta om jag bara höll en hand på henne, och det gjorde hon. Så när Lilly somnat ammade jag Flora, och så somnade även hon. Jag hade först tänkt att jag skulle gå upp och få saker gjorda, men när jag väl låg där var det så mysigt att jag passade på att vila lite också. Och så kunde jag ju amma dem igen när de vaknade till, så till slut blev det att vi låg där i en timme och fyrtio minuter, och det var ju jättebra.

Jag såg ett tips i tvillinggruppen om en dokumentär på Kunskapskanalen som hette "Inte utan min tvilling", som jag tittade på i mobilen idag lite samtidigt som jag underhöll tjejerna. Jättefin om en tvilling som förlorade sin bror när de var 20. Det är verkligen nåt speciellt det här med tvillingar, och det är häftigt att få vara med om det.

När vi hämtat Alfred på förskolan tog vi bussen till Kungens Kurva för att hämta kläder vi beställt på Lindex, och när vi väl tagit oss fram till butiken i isande kyla (vad är det för konstig maj vi har med 7 grader varmt och isande vindar?!) på en vältrafikerad gata utan trottoar, var Alfred hungrig och det enda som fanns i den fåniga nya gallerian med det oerhört spännande utbudet H&M, KappAhl, Lindex och Stadium var en Barista där en kanelbulle kostade 32 spänn. Så vi tog det och en chailatte med extra skum och hade lite mysigt ändå medan Lilly sov och Flora fick komma upp i mitt knä och hoppa för att vara nöjd. Sen vaknade Lilly och fick sitta i BabyBjörnen medan Flora mot sin vilja fick sitta i vagnen igen.

Och med det här ekipaget tog vi oss in på en toa så Alfred (och jag med Lilly på mig) fick kissa. Han var så duktig hela dagen och gjorde precis som jag bad honom när vi skulle på och av bussar och gick runt bland folk, och hjälpte mig mata Flora med små smörgåsrånbitar när hon var gnällig. Och ibland vände han sig om när han stod på ståbrädan och sa "Mamma? Jag älskar dig!" - han har börjat säga det flera gånger om dagen nu, och det är så otroligt gulligt!

Sen när det visade sig vara 20 minuter till nästa buss hem gick vi in på Stadium så han fick springa på löparbanorna lite, min lille friidrottare (han tittade på friidrotts-VM i somras och har sprungit och hoppat typ jämt sen dess). De första varven följde jag med och försökte hålla uppsikt över honom, men när jag insåg att jag inte behövde vara en sån hönsmamma när han inte kunde försvinna nånstans eftersom det bara fanns en utgång fick han springa själv ett par varv - hur nöjd som helst var han.
Sen när vi kom hem och Christopher kom hem samtidigt blev jag typ helt slut och orkade inte med när barnen var gnälliga och Alfred klättrade på mig, men medan vi var ute hade vi det jättebra. Antar att när jag inte måste göra allt själv så är det skönt att slippa lite ibland.