Gnällfest på golvet

Jag kan faktiskt inte motstå att lägga upp filmen jag nämnde för ett tag sen med hur det ser ut här i stort sett varje eftermiddag, för att det är lite komiskt i allt sitt elände. Lilly vänder sig på mage stup i kvarten fast hon inte gillar att ligga på mage, jag försöker hjälpa henne upp men hon vill inte, och under tiden sitter Flora och skriker och vill absolut inte ha några leksaker.
I ärlighetens namn ska jag säga att det börjar bli lite bättre - Lilly kan ofta ligga på mage i någon minut nu utan att skrika, och idag log Flora mer än hon gjort på flera veckor. Så det finns hopp!
Jag har dock känt mig som en kass mamma idag igen, för Alfred har varit så gnällig i stort sett hela dagen och skrikit och ylat, så jag har blivit irriterad, och när då Flora och Lilly gnällt samtidigt har jag blivit så sur och less. Och nu ikväll upptäckte jag att Flora har blivit röd och irriterad i armhålevecken, och det såg ganska illa ut, så jag kände mig lite extra dålig som inte märkt det innan det blev såpass illa. Vi smorde med Inotyol och hoppas det blir bättre snart.
I övrigt så har jag plötsligt fått rosa hår och ett ömt knä. Håret för att jag var och klippte mig hos min frisör för första gången på ett år (har klippt mig själv när jag ändå bara suttit hemma), och hon fick för sig att ge mig en inpackning med lite röd färg i. Jag har aldrig nånsin mixtrat med min hårfärg, men hon lovade att det går ur efter några tvättar, så jag tänkte att det väl kunde få vara dags att testa nånting annat när det kommer gå bort lätt. Och jag måste säga att det är lite roligt! Men jag reagerar varenda gång jag går förbi en spegel på att jag ju har rosa hår! (Och en ny spejsig frisyr med kort spikrak lugg och lite nya asymmetriska detaljer där bak.)
Och knät för att jag skulle kliva över en påse med tvätt när jag skulle ut ur klädkammaren för en stund sen och på nåt vänster tjongade i höger knä i dörrkarmen med full kraft, och det gör så sabla ont att jag inte vet om jag kommer kunna gå min promenad imorgon. Stackars stackars mig.

Och här är frisyren. Inte superrosa, men ändå rosa!

Date night!

Vi tog oss faktiskt iväg på date! Syster Johanna körde i princip iväg oss. :) Lilly var fortfarande på strålande humör och flirtade med Johanna och Victor, men Flora blev ledsen så fort hon lämnade min famn, fast när Johanna tog en sväng ut på balkongen med henne så lugnade hon sig. Och Alfred som innan de kom hade påstått att det inte alls skulle bli roligt att leka med Johanna och Victor insåg att det faktiskt visst kunde bli kul. 

Jag bytte om från min dop-outfit till den här nya amningsovänliga lilla piffiga, och så drog vi mot vårt bokade bord på Landet vid Telefonplan, nära och bra hem. (Och jag hade faktiskt hunnit städa på förmiddagen när Christopher tog vagnpromenaden, men sovrummet hade jag kvar att dammsuga, som synes.)

Det första vi gjorde när vi kom ut var att ta upp telefonerna och instagramma våra barnfria skuggor...

Vi slog på stort och började med varsin drink, sen varmrätt (röding för Christopher och kalventrecôte för mig) med varsitt glas vin, och sen crème brûlée för Topher och en bit Comté-ost och salt chokladkola i burk till mig. 

Allt var supergott utom chokladen som inte var kola-ig plus för mörk för min smak - men på det hela taget var allt fantastiskt. Vi pratade både om barnen och om annat, så jag tycker vi skötte oss okej. ;)

När Christopher var på toa skrev jag en facebookstatus om att jag var lite full för första gången på några år, och på den fick jag närmare 30 likes (=många för att vara en vanlig status utan foto), vilket jag tyckte var lite komiskt. De mest perifera gamla bekanta, som en popstjärna som jag inte träffat sen 90-talet, dök dessutom upp bland gillarna. :) Folk tyckte kanske att jag förtjänade det! 

Eftersom vi var klara med middagen efter bara två timmar tog vi en promenad hem genom de pittoreska villaområdena i Mälarhöjden. Vi har nog aldrig sett så många syrener samtidigt i hela våra liv! Fast ändå blev det inte det jag fotade, utan några andra fina buskar. 

När vi kom hem stannade vi till utanför dörren och lyssnade. Jag hade smsat Johanna tidigare och frågat hur det gick, och hon svarade att de överlever, men vi behövde inte komma hem för att Victor var bra på det där - så jag ville höra hur det lät inifrån. Och jodå, det skreks. Men när vi kom in var det faktiskt bara Lilly som var vaken och ledsen, och både Alfred och Flora sov, så bra jobbat, tycker jag!

Men maken till lycklig tjej när Lilly fick komma upp i min famn har världen sällan skådat ändå. Och väl där kunde hon kaxigt titta på Johanna och Victor och låtsas som att hon varit så cool hela tiden. :) Flora vaknade efter en stund och blev också så glad så glad för att se mig, så det var härligt. Alfred var vi båda inne och pussade på, och han vaknade till lite senare så jag gick in igen och berättade att vi var hemma igen så han kunde somna om. 

Det kändes både konstigt och bra att vara iväg några timmar utan barn, men att komma hem till dem igen var ändå ubderbart!

Bebisgrejerna åker ner i källaren

Det är visst nån som glömt hur man sitter i en babysitter efter flera veckor bara på golvet och i matstol. Flora tyckte det var roligare att leka med sin fot än med lekbågen, och luta sig bakåt var helt ointressant.

Så igår tog jag tag i att ta ner grejer i källaren tills vi ska sälja dem efter sommaren. Bumbostolarna rök, liksom babysitters, badbaljeinsats, babygymmet, en av amningskuddarna, några för små kläder samt Alfreds potta och toaring. 

Men på tal om sittställningar så har väl Lilly kanske inte riktigt kläm på hur man ska sitta i en matstol heller...

Komma hem

Fast det bästa med barnfri date är väl ändå att komma hem igen till de här?

Kompis-dop

Idag har vi varit på dop av Arvid, min vän och Alfreds gudfar Emils andra son. Det var ett jättefint dop med lagom få gäster och där Emils svägerska spelade gitarr och sjöng tillsammans med barnen och ungdomarna som var där. Sen gott fika och Alfred hade superkul med Arvids kusiner som är allt från 5 till 20 år, och tjejerna charmade alla. De hade på sig sina nya fina klänningar från Next och var så söta att man hade kunnat äta upp dem. 

Nu är vi på väg hem, och min syster med pojkvän kommer snart, så får vi se om jag klarar att lämna barnen i några timmar. 

Extrem mammighet

Den här mammigheten på kvällarna, den börjar gå lite smått överstyr alltså. Nu har jag och Christopher suttit precis bredvid varann i soffan den senaste halvtimmen med Flora och Lilly - och så fort någon av dem suttit i Christophers knä, ungefär 10 cm från mig, har hon gallskrikit. Jag har provat att hålla en hand på henne, men det har inte hjälpt, skrikandet har fortsatt tills hon fått komma över i mitt knä. Sen när hon lugnat sig har vi provat pappa igen, men då har det först varit några sekunders bedjande blickar och små händer på min arm och sen har skrikandet börjat om. Jag har försökt ha båda i knät samtidigt också, men det är för knöligt och de bara bonkar i varann hela tiden.
Nu har Christopher äntligen fått Flora att somna, men Lilly vill inte sova, fast hon blev åtminstone på bättre humör efter att ha ammat lite, så nu gick hon med på att sitta i pappas knä. Båda sov väldigt oroligt i natt också, och Lilly skrek en stund när jag var upptagen med att amma Flora (det är väldigt sällan de skriker på nätterna, som tur är), så nåt extra jobbigt verkar det vara på gång just nu. Jag hoppas det går över fort, för det är lite smått ansträngande med den extrema mammigheten faktiskt. Särskilt som min syster och hennes pojkvän tänkte vara barnvakter imorgon kväll - jag är väldigt tveksam till hur det kommer gå... Det känns inte riktigt snällt mot tjejerna att lämna dem ifrån mig när de är såhär. Men vi kan kanske testa en liten stund och inte åka så långt hemifrån, så kan vi komma hem fort åtminstone.

Akut-dubbelamning

Ja, såhär kan man ju också dubbelamma när det krisar...

Små iakttagelser och ett tips

En liten iakttagelse: båda tjejerna släpper självmant saker de håller i när jag klär av eller på dem, när det är dags att stoppa i eller ta ur armarna. Smartisar!
De sträcker också armarna mot oss nu när vi kommer för att ta upp dem.
Och de börjar bli bra på att greppa små saker som smörgåsbitar. Fast jag är lite orolig för att de kommer bli smörgåsrånförgiftade, för vi sticker hemskt ofta till dem smörgåsrån när de sitter med oss vid matbordet för att vi ska få någon form av matro, och de trycker i sig dem med hisnande fart.
Och så ett tips för läsare i Stockholmstrakten: LipFish har utförsäljning igen! Sist handlade jag för 910:- för allt var så fint, så jag tar inte ansvar för era plånböcker. ;)

Blött

Jag vill knappt ens skriva idag för jag kommer bara gnälla... Så jag nöjer mig med att berätta att som grädde på vårt härliga skrikmos här råkade jag sätta mig så nära bunken med vatten när jag skulle byta blöja på Lilly på golvet att den välte så vattnet rann ut över mattor, golv och mig. Och så fort jag tog bort blöjan kissade Lilly förstås så bodyn blev blöt. Så man kan säga att jag har ont i huvudet, att jag har blöta trosor (not in the good way) och att Babblarna är på nu. 

Matpaus på vägen

Hälsningar från Jönköping igen då, den här gången från McD. 

Nu är vi på väg hem igen, och jag har precis ätit en pastasallad som faktiskt var god på riktigt, Alfred leker i lekhuset med lite lyfthjälp av Christopher och tjejerna äter sugrör och juicetetror, och vi lär komma hem närmare midnatt. 

Men jag hann bada två gånger innan vi åkte, och vattnet var så grunt att solen värmt upp det till typ badkarstemperatur, och sommaren har inte ens börjat på riktigt, så jag är nöjd ändå. Så lycklig över att vi har hela sommaren med två månader på västkusten framför oss!

Inlägg 800!

Bloggens 800:e inlägg firar vi med en liten ögonblicksbild av en vanlig situation: jag sitter på golvet med Flora och Lilly. En av dem (i det här fallet Flora) börjar gnälla, så jag böjer mig fram för att hjälpa henne upp till sittande. Då kommer Alfred springande och kastar sig upp på min rygg, samtidigt som Flora blåvägrar att ligga eller sitta, och ska istället stå upp, vilket inte funkar eftersom jag ligger dubbelvikt framåt med en treåring på ryggen. Just här hade jag åtminstone turen att Lilly inte blev på dåligt humör samtidigt. Men voilà: en vanlig dag för en trebarnsmorsa. :)

Sprattlig

Det var ett huvud här när jag somnade. 

Lilly förflyttar sig

Lilly har börjat förflytta sig idag!
Jag var nere i köket och satte bröddegar, och min mamma var med dem ute på altanen (Christopher var och gjorde nåt med Alfred). När jag kom upp för att titta till dem sa mamma "Titta vad långt hon flyttat sig!" Flyttat sig?! Jodå, då hade hon plötsligt börjat röra sig framåt i sittande position genom att gunga fram och tillbaka. Gungandet har hon hållit på med i några dagar, men hon har inte tagit sig någon vart med det förutom i sin matstol, som hon fått att kana bakåt när hon gungat.
De sitter båda så stadigt nu att jag vågar lämna dem korta stunder utan kuddar runt sig - om Flora ramlar bakåt brukar hon göra det så kontrollerat att hon håller upp huvudet själv, men det gör tyvärr inte Lilly i och för sig, så henne är det säkrast att ha något bakom ett tag till.

Såhär fina var de idag när vi skulle på kusin Moas namnkalas. Klänningarna köpte vi på Next härom veckan.
Lilly var förresten inte alls separationsångestig på kalaset - hon satt i famnen på fyra olika personer och var supernöjd hela tiden. Först hos Christophers kusin Daniel, för jag hade en nyvaken och blyg Alfred i knät och Christopher hade Flora, och det gick hur bra som helst. Sen var hon hos en vän till familjen, en kompis till faster och sen hos faster också, och var helt nöjd. Flora däremot ville inte vara hos någon annan - hon satt hos farmor en stund och fick mutas med glass (busig farmor) för att inte gråta.
Jag tycker att deras skilda personligheter har börjat framträda tydligare de senaste dagarna: Lilly är mycket mer framåt och Flora mer tillbakadragen och lugn. Och när jag tänker efter var ju Flora lugnare redan i magen - jag trodde att det kanske var för att moderkakan låg i framvägg som jag kände henne mindre, men nu börjar jag tro att det nog var för att hon helt enkelt är lugnare. Det ska bli intressant att se hur de fortsätter utveckla sig - vi får göra vårt bästa för att se till att inte Flora bara hamnar i bakgrunden av Lilly för att hon är försiktigare.

Historien om hur vad som måste varit världens bästa leksak bara försvann

Dagsverke

Under eftermiddagen/kvällen ignorerade jag mina stackars barn (eller stackars och stackars, Christopher tog hand om dem, men de mammigare exemplaren av barnen tyckte inte det var hundra procent roligt) och lagade först mat till tjejerna eftersom vi inte tagit med någon hemifrån förutom gröt och mina bröst. Det fanns visst bara färskpotatis här förutom en ensam liten gammal en, och färskpotatis har jag för mig att man ska undvika till små barn, så det fick bli mindre potatis än jag tänkt. Sötpotatisen och morötterna hade jag tagit med mig dock, fast glömde köttet jag tänkt, så jag tog en bit jag hittade i frysen här. Jag vet ärligt talat inte vad det var för nåt - det såg ut som fläskfilé i formen, men det var så mörkt att jag trodde det var nötkött. Fast jag gissar på att det var fläskfilé ändå.

Och som vanligt hade jag i vitpeppar och timjan också. Och när jag redan kluttat i mat i två istråg (av tre) kom jag på att jag glömt ha i fett, så jag fick kladda ur alltihop igen och ha i smör. 

Oavsett vad det nu var för kött så fick maten godkänt av tjejerna i alla fall.

Sen bakade jag en långpannekaka med hallon till dopet, och sen gjorde jag en dubbel sats kolasnittsdeg. Jag hade inte provat att kavla den förut, men lade lite plastfolie på och testade, och det gick alldeles utmärkt! Och så tog jag F och L från de nya bokstavskakformarna jag köpte på nätet och gjorde en massa småkakor till dopet. 8 cm höga är formarna, och det känns som att kakorna blev ganska lagom stora.

Större än mina fötter... Eller inte.

På stranden

Redan tidigare idag överväldigades jag plötsligt av en känsla av lycka så att jag nästan blev tårögd, när jag var ute och gick med tjejerna och det var 25 grader varmt, sol och blå himmel och vi är i min älskade sommarstuga där jag varit varje sommar sen jag föddes. Och nu sitter jag nybadad på stranden och hör vågorna klucka, ett barn går runt i vattenbrynet och gräver i sanden, ett sitter nöjt i vagnen och jollrar och det tredje ligger vid mitt bröst och sover. Bättre än såhär kan jag nog knappt ha det. 

(Och det ska jag påminna mig om när alla skriker om några timmar...)

Christopher är förstås med också, och Flora kom upp ur vagnen.

 Lite komiskt blev det bara när jag insåg att jag visst är rätt mycket smalare än förra sommaren - jag höll på att tappa bikinibyxorna... Fick fästa ihop dem med en hårsnodd. (Fast jag ser hemskt konstigt tjock ut på bilden ur den där vinkeln...)

7 månader, med foto

Det får nog bli den här oglamourösa bilden från middagspausen på Burger King i Jönköping som får bli sjumånadersbild.

Stora tjejerna som klarar sig utan dynor i stolarna!

Det kom förbi en tjej som sa att de var så söta, och berättade att hon är gudmor åt ett tvillingpar som nu är två år och fyra månader, och när de var små gick hon ut på fyratimmarspromenader med dem för att avlasta mamman (som sa att hon aldrig kommer kunna återgälda det). 

Åh gode tid vad det hade varit ljuvligt!! Tänk om nån kunde gå ut och gå med mina nån gång ibland så jag kunde få vila/duscha/sy/städa/andas...

Jag bad min syster om hjälp härom dagen för första gången, för jag var nära att bryta ihop totalt, och då erbjöd hon sig att hon och hennes pojkvän ska ta alla barnen en kväll så jag och Christopher kan gå ut och äta. Det är ju snällt, men jag är lite orolig, eftersom tjejerna är så oerhört separationsångestiga nu (Lilly började storgråta direkt när jag reste mig för att gå på toa på BK), och de har inte träffat sin moster så ofta. En promenad när de sover i vagnen hade nog varit lättare för den här oroliga mamman, men jag är ju tacksam för vad jag får. 

Lite från idag

Efter att båda tjejerna var så hårda i magen igår att vi fick hjälpa dem bajsa genom att hålla upp benen mot magarna uppgraderade jag den där aprikos-svartvinbärspurén jag gjort genom att mixa i katrinplommon också. Men oj vad de skrynklade ihop ansiktena av den! Så trots att det antagligen motverkar syftet blandade jag i lite banan också för att den skulle bli lite sötare och förhoppningsvis godare. Fick i dem ett par små skedar, men nån vidare hit var det inte ändå tyvärr. 

På vår förmiddagspromenad idag var det ungefär 25 grader varmt, så det fick bli barfotapremiär i vagnen!

Och nu sitter jag inklämd mellan de två babyskydden i baksätet och har blivit BeSafe-brandad på låret.

7 månader idag!

Jag sitter i bilen på väg till stugan efter en hysteriskt stressig packtimme där tjejerna skrek som besatta - de blev såklart nervösa av att jag och Christopher sprang runt som skållade råttor för att hinna klart innan dagishämtning och jag hade inte tid att inte få panik och huvudvärk - men jag har inte glömt att de blir sju månader idag, hurra! Nån fin bild får det komma senare dock. 

Carter's-kläderna har kommit!

Jag har ju glömt att berätta att Carter's-kläderna har kommit! USA-vännen som vi beställde till skickade med dem till Göteborg med sin kompis som varit på besök, och sen hämtade Christophers pappa dem där och tog med dem till oss.

Solhattarna har vi börjat använda, och så har tjejerna provat varsin klänning (med inbyggd body) med tillhörande kofta plus volangstrumpbyxorna, men resten passar bättre när det blir riktig sommar.

Fint var det alltihop i alla fall!

Gnäll, sugrör och aprikoser

Alltså det här evinnerliga gnällandet när vi kommit hem efter vår förmiddagspromenad - jag får schöven nervsammanbrott. Tjejerna sitter på golvet och har en massa roliga grejer att leka med, och jag sitter bredvid, och ändå gnölar och gnäller och skriker de hela tiden. Nu gav jag upp och satte på Babblarna igen. Tack och lov att det funkar.
Några små iakttagelser från dagen: 1) Flora sitter som en liten hösäck. Jag kommer ihåg att jag tänkte på att Alfred alltid satt rak i ryggen som en fura när han var liten, och Lilly sitter ungefär likadant, men Flora sitter ofta helt hopsjunken och ser ledsen ut, stackarn.
2) När jag skulle ge dem lite vatten förut för att peppa upp dem så testade jag med en kopp med sugrör - Alfred provade sugrör för första gången när han var sju månader och en vecka gammal (anledningen till att jag minns det så noga var för att vi var i Paris då, och han fick smaka på en färskpressad juice jag köpte på stan när han satt i Björnen på min mage) och fattade grejen direkt. Lilly fick prova först, och fattade inte alls att hon skulle suga, trots att hon ju suger i sig mat dagligen. Så jag gick vidare till Flora, som fattade direkt! Testade med Lilly igen, och då sög hon faktiskt, men slutade suga så fort vattnet nådde hennes mun. Så vi får prova igen helt enkelt.
Tänkte att vi måste få till att bada dem senare i eftermiddag. De har fortfarande bara badat kanske en gång i månaden, eftersom de hatar det så mycket, så vi måste ju försöka oftare så det inte blir en sån stor plåga. Det är bara så svårt att motivera oss till att ta den tid och krångel som krävs för att bada båda när de verkligen verkligen inte vill.
Jag gjorde nyss en ny puré med torkade aprikoser och svarta vinbär (har inte fotat den än) - enligt receptet ska den innehålla äpple också, men jag provade utan först. Jag hittade svavelfria aprikoser, men jag tyckte de var skitäckliga, för att vara helt ärlig. De smakade inte alls som vanliga torkade aprikoser, och inte som färska heller (okej, russin smakar inte vindruvor heller, så det kanske är normalt när man inte har svaveloxid i), så jag undrar lite hur viktigt det egentligen är att de är svavelfria? Jag googlade lite, och hittade att det kanske inte är så farligt om inte barnen är allergiska (mot vad?), men jag behöver mer kunskap, tror jag. Nån som vet nåt?

Gratischeesecake

Idag har jag bakat mitt livs första cheesecake - kom på att man kunde ha den där gratis-blåbärskesellan från kosläppet i cheesecake, och tack vare att Christopher jobbade hemma med sin kompis Majas bröllopsinbjudningar och Maja var här med sin dotter Ebba (en dag äldre än tvillingarna) hade jag tid att baka. 

Man ser väldigt tydligt att Flora och Lilly är små när man jämför med Ebba - som visserligen ligger på de övre kurvorna, men ändå. 

Och kakan blev klart ätbar. Fast jag ljög i rubriken, resten av ingredienserna var förstås inte gratis. Men äsch. 

Dopförberedelser

Nu är det bara några veckor kvar till Floras och Lillys dop. Vi ska ha det i trädgården till vår sommarstuga, och hoppas på bra väder, för det kommer ungefär 50 personer. Bara min närmsta släkt är 40 pers, så vi blir många väldigt fort - så om det regnar ligger vi risigt till, för vi kommer inte få plats allihop inomhus. Vi hade Alfreds dop i trädgården där också, och då öppnade sig himlen två timmar innan dopet, men tack och lov slutade det regna i tid. Dopet kommer, precis som Alfreds, förrättas av min konfirmationspräst, och det känns jättebra!
Vi har inte planerat nåt särskilt avancerat, utan mer eller mindre kopierat programmet från Alfreds dop, förutom att vi bytt ut en psalm, så det känns ganska lugnt. Däremot behöver jag lägga lite tanke på vad vi ska baka till fika till så många människor. Men som tur är har min mamma erbjudit sig att baka en sorts kaka, och också som tur är så är Christophers mamma tårtproffs - hon hade en egen tårtbutik en gång i tiden. Hon jobbar visserligen extremt mycket, men eftersom hon gjorde namngivningstårta till Christophers systerson härom året tänkte vi att vi åtminstone kunde fråga, och nu hade hon precis fått en ledig dag strax innan dopet så hon sa ja! Så nu har vi letat inspirationsbilder som hon kan utgå ifrån, och då valde vi dem här under - några olika både för färger och former på blommorna. Blomtema självklart, med tanke på tjejernas namn.

(http://scarletlillies.wordpress.com/)

(http://www.thepartydress.net/)

 (http://24.media.tumblr.com/)

Och så har jag beställt bokstavsformar på nätet för att kunna göra småkakor i form av F och L.

Sen är det förstås också frågan om vilken klänning jag ska ha på mig, men den tar vi sen.

Lördagsbarn

Vi försökte ta fina bilder på barnen i sängen i lördags morse, men som vanligt blev det bara max två som  var glada och tittade åt rätt håll i taget. Men ändå. Jag kan inte fatta att vi lyckats göra såhär fina barn!

Christopher fick i alla fall till en helt underbar bild på tvillingarna - som här ser ovanligt lika ut. Lilly till vänster och Flora till höger.

Och sen tog han en fantastisk på Lilly ute på gården,

och en lika fin på Flora.

Kosläpp!

I morse tog alla barnen sovmorgon till klockan nio, och det var så skönt! Idag vaknade jag och var glad för första gången på en vecka, och vi bestämde oss för att åka till kosläppet, men utan att stressa. Korna skulle släppas ut klockan 11, men på hemsidan rekommenderade de att man skulle vara där i "väldigt god tid", eftersom det ju beräknades komma minst 10 000 pers, vilket väl antagligen innebär minst 2 000 bilar. Vi åkte istället hemifrån kvart över elva, och när vi närmade oss strax före tolv möttes vi av en trög karavan av bilar som var på väg därifrån. Så när vi kom fram fick vi parkering precis framme vid gården, kossorna strosade runt i sin hage (några stångades med varann dock, och var inte direkt superglada), och det var fullt hanterbart med folk där - plus att det fanns bullar och mjölk kvar till oss. Det perfekta upplägget! Vi såg också att folk gick omkring med flak med blåbärskesella, så vi gick åt det håll folk kom från och såg att Arla gav bort det gratis. Jag vet inte vad folk tänker sig att göra med 24 burkar blåbärskesella, så jag gissar på att det var gammal fin åpenhet helt enkelt: gratis är gott. Vi tog fyra burkar, men när Alfred ville smaka på en och vi insåg att det var gott att äta som det var ångrade jag nästan att jag inte gamat åt mig fler, fast då var de slut. Vi tog några extra bullar istället. :) Och mjölken - vanlig Arla-mellanmjölk - smakade ovanligt gräddigt och gott när vi var ute i solen.

Kalvarna var av någon anledning fortfarande under tak, och en bunt barn, inklusive Alfred, hjälpte dem att komma åt höt.

Efter en stund började en symfoni av råmanden - imponerande volym fick de till.