Men vi tyckte att de kunde få göra om det idag ändå när Alfred ville ta ett morgondopp i baljan på altanen. Och plötsligt var Lilly inte rädd för vatten! Hon kröp glatt fram och började plaska i vattnet med storebror.
Och återigen missade jag en massa action när jag var och borstade tänderna: när jag kom tillbaka satt hon i baljan! När jag hämtat kameran hade hon ställt sig upp och tyckte hon var färdigbadad, men hon hade haft jättekul, tydligen. Syrran däremot var fortfarande skeptisk och började gråta när mormor satte ner henne i baljan, men hon tyckte tydligen det var lite mer okej när hon fick stå upp. Idag missade jag dock inte när Lilly kissade och bajsade på golvet efter badet...
Sen blev Alfred hämtad av sin fina syssling Agnes och fick gå ner på stranden före vi andra var färdiga. Agnes (12) och hennes syster Vega (15) och deras föräldrar (min kusin Erik och frun Ia) har tagit så väl hand om Alfred de senaste veckorna att jag är helt rörd! De badar och leker med Alfred, bjuder honom på fika och lunch och går med honom i vagnen när han ska vila, och gullar med tjejerna och går med dem i vagnen. Med deras och min mammas hjälp har vi en kanonsemester där vi till och med har fått ta det lugnt på stranden nästan varje dag i det här underbara vädret.
Det var superväder idag igen, det är helt otroligt vilken fantastisk sommar vi har! Men jag är så arg på mig själv för att jag fick för mig i morse att jag inte skulle smörja in mig med solskydd idag - "jag är ju så brun redan" - och givetvis brände jag mig på ryggen. Sabla pucko - så jobbigt är det ju inte att smörja in mig att jag behöver ge mig själv hudcancer framöver. Nu blir det tjejernas 50 imorgon (som de visserligen inte hade på sig idag heller, så de har också fått lite färg på armarna och benen eftersom de smiter ur UV-tältet hela tiden. Dåliga föräldrar!!).
Kände mig lite smått dålig igår kväll också när jag var och hämtade något i köket och kom tillbaka till vardagsrummet (jag var inte borta många sekunder) och inte såg Lilly. Den totala paniken jag kände när jag såg att dörren till altanen var öppen och trodde att Lilly krupit ut och redan hunnit dratta nerför trappan (altanen är på andra våningen) alltså, innan jag tittade åt andra hållet och såg att hon satt helt lugnt bakom matbordet. Vidrigt. Jag hade hjärtklappning en bra stund efteråt.
Avslutar istället med en rolig bild på Flora, som inte fick upp den kladdiga bananbiten från sitt nya bord efter middagen ikväll, så berget fick komma till Muhammed istället.
hej
SvaraRadera