Det där lilla snart-förskoleklass-barnet ja. Jag har ju glömt att säga att han verkar ha kommit in i lilla tonåren, fast han inte ens har fyllt 6 än (det gör han om en månad). Han får såna raseriutbrott för minsta lilla grej, och det är ju lagom frustrerande för oss alla. Hur länge kan man räkna med att det håller i sig? Alla dessa faser som barn har och släpar sina föräldrar igenom...
Och Lilly går lite i omgångar med sina trotsålderstvångsbeteenden: nu efter jullovet tycker jag det är jobbigare än nånsin efter en relativt lugn period. Allt ska börjas om ifall det går minsta lilla fel, ackompanjerat av skrik och gråt. När vi har bråttom på morgnarna är det som värst, och då blir ju både jag och Christopher sura och allt blir svinjobbigt, och då blir det förstås bara ännu värre. Jag ringde faktiskt till BVC och har fått ett nummer till en barnpsykolog där man kan få rådgivning och ska ringa på telefontiden imorgon, tänkte jag - vi måste få lite råd om hur vi ska underlätta för både Lilly och oss när det är jobbigt.
När jag står emot och inte låter henne få som hon vill brukar hon efter en stund antingen tårögt säga "puss och kram!" och så är det bra när hon fått det, eller så säger hon argt "imorgon ska jag det!", vilket alltså betyder att hon går med på att hon inte får som hon vill nu, men nästa gång ska hon göra på sitt sätt. Men förhoppningsvis finns det nåt bättre knep än att bara säga att hon inte får göra som hon vill.
Flora varierar mellan att vara världens gulligaste lilla pussunge och att vara en liten lömsk räv som kan slå sina syskon när hon inte får som hon vill.
Så vi har fullt upp, kan man väl säga.
Åh vad jag känner igen dessa faser. Min äldsta är född 2010 och tvillingarna i maj 2013. Vi har haft en tuff period över julledigheten och har det lättare just nu. Som du beskriver Flora och Lillys olika personligheter som en är jättebestämd och den andra gullig o lömsk stämmer oxå på mina tvillingtjejer. 😄Kram till dig.
SvaraRaderaSkönt att det vänt för er (just nu åtminstone ;) ), jag hoppas det lättar snart för oss också. Och också väldigt skönt att höra att det är likadant för andra, för ibland när det är som värst undrar jag ändå om det verkligen är normalt - även fast jag läst att det är det.
RaderaIngen lek det här med föräldraskap alltså! :) Kram!
Lilla tonåren har lugnat sig för vår 6,5-åring faktiskt! Hon började också någon månad innan hon fyllde 6 och det var riktigt jobbigt i 2-3 månader. Sedan bara halvjobbigt och nu har hon lugnat sig. Visst är hon sur och lättirriterad men de där skriken har hon nästan slutat med helt ;)
SvaraRaderaOh, det låter hoppfullt! Hoppas det går lika snabbt för Alfred. :)
Radera