Tandläkare och brottning

Jag glömde ju berätta att tjejerna hade tid hos tandläkaren igår igen, redan - det var ju så sent som i höstas de var där senast. Vi började med Lilly, som först inte alls ville gapa och visa sina nya kindtänder, men tandläkaren lyckades flirta in sig och till slut tyckte Lilly nästan det var roligt till och med. Men när det var Floras tur var det helt omöjligt. Hon hade suttit i Christophers knä och tittat mycket skeptiskt på vad Lilly i mitt knä höll på med, och vi hoppades att det skulle gå lättare om hon fick sitta hos mamma, men icke. Hon blåvägrade öppna munnen vad vi än lockade med, så jag försökte med att vi skulle gå till spegeln man ser på väggen där borta så hon kunde se själv också, men när jag ställt mig upp lurade jag henne och tippade henne bakåt i min famn så hon först började skratta, och tandläkaren var snabb och började titta i hennes mun, och då började hon gråta istället. Lilla stackaren, hon var så ledsen, och jag kände mig så taskig som lurat henne... Men jag bad om ursäkt, och vi hade fått vara där typ hela dagen om jag inte gjort det, så det fick vara så. Och så fick vi veta att Flora faktiskt fått en ny kindtand i överkäken också!

Idag var vi ute i trädgården en stund och Christopher sågade av några döda grenar på päronträdet.

Sen åkte vi till återvinningscentralen och slängde skräp.

Duktiga tjejerna hjälpte till!

Efter middagen ville barnen ut och leka på balkongen, som vanligt på kvällarna. Än så länge har vi ju inget bord där så de kan springa runt bäst de vill, men det var så sabla kallt (7 grader), så Lilly och Alfred kom in för att klä på sig mer kläder, men inte Flora. Hon fryser aldrig nu för tiden, inte när hon har roligt i alla fall. Hon måste brås på mig - när jag var yngre frös jag aldrig (några av mina släktingar nämner ibland fortfarande när jag gick omkring i bara en ärmlös kort klänning på mammas 50-årsfest när vi hade partytält i trädgården i juli när det för första gången nånsin på mammas födelsedag var dåligt väder: 12 grader, spöregn och stormvindar. Andra hade täckjacka.), fast det gör jag nu för tiden, fryser alltså.

Brottning är det roligaste nu för tiden - tills nån börjar gråta, vilket alltid händer. Och när vi försöker få den som är överst att förstå att när den andra gråter måste man släppa så brukar det inte gå in, och när det är omvända roller har den som var ledsen sist helt glömt bort hur tråkigt det var och släpper inte syrran som gråter... Men de har åtminstone roligt tillsammans en stund!