Tidig kväll?

I morse kom det hit en tekniker för att titta på våra avklippta telekablar, som gjort att vi fortfarande, 2,5 månader efter vi flyttade in i huset, inte har kunnat få varken bredband eller tv. Jag vet inte hur många samtal vi har ringt till olika företag (Bredbandsbolaget, Telia, Skanova, Eltel...) innan vi till slut lyckades få hit en gubbe - hur svårt kan det vara liksom? Ohyggligt svårt, tydligen. När Kenneth äntligen kom hit visade det sig (förstås) att det här kan han fixa på en timme eller två. Det var förstås en stor lättnad, samtidigt som det känns ännu mer frustrerande att vi tvingats vänta så länge - plus att de där få timmarna kommer vi nog också få vänta på. 4-6 veckor har jag fått höra att Eltels ledtider är. Men jag kommer ringa och tjata på dem tills han kommer, det är i alla fall ett som är säkert.

Sen lämnade vi barnen på förskolan (med Alfred framåtvänd i bilen för första gången) och så gick jag ut på en snabb promenad. När jag kom till vattentornet nere vid havet var det en så fin grusig raksträcka att jag blev sugen på att sprinta - jag tränade och tävlade i friidrott under gymnasiet och älskade det - och det var så skönt! Tills efteråt, när det kändes som att jag inte kunde ta tillräckligt djupa andetag för att återhämta mig. Jag kan väl säga att det märks att jag är 43 och inte har tränat på många år... Men löptekniken sitter åtminstone kvar.

Jag och Christopher testade Pumphusets lunch idag. Det ligger i Borstahusen och har en helt fantastisk utsikt över havet och hamnen. Kunde dock inte fota ordentligt eftersom det satt folk överallt - bland andra Pernilla Månsson Colt och Gert Wingårdh med ett gäng människor, så vi antar att det kommer vara med ett hus i Landskrona i nästa säsong av "Husdrömmar".

Igår lyckades vi få barnen i säng vid halv åtta-åtta, så vi hade egentid från före nio - helt otroligt! Så jag lagade tidig middag idag också, och så fick vi barnen i säng halv åtta. Christopher tog tjejerna ikväll, och kunde smyga ut strax före åtta, och några minuter senare somnade Alfred, så jag gick upp och gick på toa. När jag kom ut hörde jag Alfred snyfta; då hade han vaknat och ville att jag skulle ligga hos honom igen... Nu är klockan halv nio, och för några minuter sen lät han mig gå ut och sätta mig utanför och "jobba", men somna om tänker han tydligen inte göra. Tre minuters powernap räcker visst, tycker han. Jag visste väl att det var för bra för att vara sant att jag skulle få bli ledig redan klockan åtta...