Man kan väl säga att barnen var ganska glada när de vaknade och mormor var kvar i huset. :)
Vi hade en bra natt också, det var bara Lilly som vaknade mitt i natten och Christopher tog över när jag bad honom, så jag hade kunnat sova gott om det inte vore för att jag drömde en mardröm och för att det var stormbyar som välte en stor träskiva vi hade stående på bakgården med ett brak.
Och det tyckte de ju var jättekul, som tur var.
På eftermiddagen, efter att vi hade sålt vår fina Baby Jogger City Select-tvillingvagn till en gymnasiekompis lillebror (som är enäggstvilling själv och nu väntar tvåäggstvillingar) åkte Christopher och Alfred och handlade mat och jag och tjejerna stannade hemma och tittade på Astrid Lindgren-filmer. Flora hittade en necessär att ha som hatt, och Lilly ville ha banan. De var dock slut, men av någon anledning ville hon titta i frysen, och pekade där på en plastburk. I den har jag skurit upp några gamla bananer och fryst in, och hur hon kunde veta det är en gåta. Och om hon bara pekade på den av en slump var det ju bara för bra. Hur som helst så tyckte båda att det var gott att äta frysta bananbitar också.
När de andra kom hem igen ignorerade jag för en gångs skull alla måsten hemma och lade mig i soffan medan Christopher lagade mat. Jag har nämligen inte mått riktigt bra igår och idag, jag är lite yrslig och mår lite halvilla - hade jag inte vetat bättre hade jag nästan trott att jag var gravid, men med hormonspiral och extremt sällsynt sex vore det snudd på den obefläckade avelsen om jag vore på smällen. Så nåt annat fel är det som jag hoppas går över fort. Hur som helst så behövde jag inte ligga där mer än någon minut innan alla tre barnen kom och lade sig på varsin arm och på min mage. Det verkar som att det är nånting jag bör göra oftare; bara ligga och mysa med mina barn istället för att springa runt och plocka och fixa jämt. Jag får jobba på det.
Så det blev affär? Kul! Jag längtar tills den kommer till användning!
SvaraRaderaJa! :) Har tänkt skriva till dig men inte hunnit - det blir nog snart. Kram!
Radera