När vi nu bott i Landskrona i ett helt år (redan!) var det ju hög tid för en tur över till Ven. Vi passade på när vi hade besök av Christophers föräldrar i helgen.
Prognosen hade varnat för regn, men så blev det fint väder ändå i lördags, så vi åkte. Men när vi satt längst fram på däck på färjan var det helt otroligt blåsigt, så alla barnen frös svinmycket - eller ja, alla frös utom jag, som tydligen hade på mig världens tjockaste och mest vindtäta klänning. Tack H&M.
När vi kom fram efter en halvtimme var det jätteskönt åtminstone. Och pittoreskt.
Vi gick först uppför en jättebrant backe, som inte alls kom överens med att jag var förkyld och körde en tvillingvagn med två barn i, samtidigt som barnens extremt effektiva farfar traskade på i typ överljudsfart uppför. Snälla farmor väntade åtminstone in mig när jag flåsat mig uppför halva backen och hjälpte mig att knuffa på vagnen.
Sen spankulerade vi fram på vägen som går tvärs över ön, och tittade förundrat på alla par som hyrt tandemcyklar och i 90% av fallen placerat den längre mannen fram och den kortare kvinnan bak. Kul för alla kvinnor som fick stirra in i karlns rygg, för det viktigaste måste ju vara att mannen får styra cykeln och ha kommandot, ju.
Vårt mål var Tycho Brahe-museet. Här är återuppbyggnader av hans observatorium som låg under jord (rummen under jord var fortfarande kvar i original dock, nästan 500 år senare - vi gick ner där sen, mer om det kommer).
Inne i den före detta kyrkan var museet, där Alfred tittade på Ven, på Ven.
Utanför kyrkan/museet hade de renässansleksaker, som var jätteroliga att testa på. Den här hette "Välta hönor", tror jag det var. Man kunde också bland annat kasta hästskor, kasta ringar, spela kägla, och "peta ut skomakarns ögon"eller nåt i den stilen.
Obs: stocken Christopher sitter på sitter inte fast, utan rullade åt sidorna om man inte hade perfekt balans.
Sen åt vi lunch. Barnen fick läsk för att lyxa när vi var på utflykt, och lyckades pimpla i sig varsin hel burk. Det blev rätt många kisspauser efter det, kan jag ju säga.
Och Lilly och Alfred hade så roligt med varann! Det är jättefint, just de två har otroligt roligt tillsammans ofta nu. De bråkar ofta också, men det här är så underbart! (Flora vill bara vara med mig hela tiden, hennes mammighet verkar aldrig avta.)
På det hela taget en väldigt trevlig dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar