Ny tradition och minitvillingar

Jag tycker att jag har skapat mig en trevlig liten tradition på torsdagarna: på eftermiddagen går jag till MatTemplet och småpratar lite med den danske farbrorn som saknar några tänder och köper smørrebrød (idag promenerade jag med alla tre barnen, så det tog lite tid, men gick rätt bra, förutom att Alfred blev ledsen när tjejerna inte ville hålla honom i handen...). Lite senare tar jag tåget till Lund för min mönsterkonstruktionskurs och äter min middag.
Idag hade jag på mig en klänning jag sytt själv utan mönster, och fick berömmet av proffsskräddarläraren att den sitter perfekt. :)
När jag klev av bussen från stationen på hemvägen gick det av en man med en tvillingvagn precis före mig, och när jag såg att det låg två pyttepyttisar i vagnen kunde jag inte låta bli att fråga honom hur gamla de var - och berättade såklart att jag också har tvillingar. Hans små enäggsflickor Miriam och Maria är bara två månader, och när jag berättade att mina snart är två år lät det så stort! Och när jag tittade på de där två små ynkliga liven kan jag inte fatta att våra har varit lika små (hans var också födda i ungefär rätt tid, så de var nog inte för små). Han visade sig vara f.d. krigskorrespondent från Syrien som nu jobbar som coach för nyanlända, och har startat ett nyhetscafé på biblioteket på lördagar, och bor bara en gata från oss, så jag får nog gå till det där nyhetscafét nån dag och säga hej igen. Jag googlade just och hittade en artikel om honom i Helsingborgs Dagblad, kolla här!
Nu ska jag gå och lägga mig, för vi har haft några trassliga nätter, och det börjar bli lite trött på dagarna här...