Jag ska alldeles strax åka till Italien till min syster Johannas bröllop, tillsammans med mamma. Och lämna Christopher, Alfred, Flora och Lilly hemma. Och jag har sån ångest! Det är ju fånigt, för jag vet att barnen kommer klara sig alldeles utmärkt med pappa i några dagar (fyra och en halv), men jag tycker verkligen verkligen inte om att lämna dem för att flyga iväg till ett annat land, långt ut på vischan, där det är hopplöst svårt att ta sig hem ifrån tidigare om utifall att, plus att jag får för mig att planet kommer krascha (fast jag normalt inte är flygrädd) så jag kommer dö från mina barn. Alternativt att vi dör i vår hyrbil i den galna italienska trafiken.
Jag chattade kort med en annan förskolemamma igår, som varit i England i några dagar för ett tag sen, och hon kände precis som jag: att man helt ologiskt hade föredragit om vi flugit hela familjen tillsammans så vi åtminstone dör tillsammans...
Anyway, nu hinner jag inte ens skriva mer, så jag får noja vidare för mig själv. Eller sluta noja, det vore ju bättre. Kanske rent av njuta lite av egentid i 30-gradig värme i några dagar? Kan man göra så?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar