De är gränslös ovillkorlig kärlek, en daglig påminnelse om hur stort, enkelt och svårt livet är och en ständig källa till förundran.
Och idag firade vi med farfar och farmor, som gjorde en Totoro-tårta på beställning. :)
torsdag 22 oktober 2020
Flora och Lilly 7 år!
Och idag firade vi med farfar och farmor, som gjorde en Totoro-tårta på beställning. :)
söndag 17 maj 2020
Försenat 6-årskalas!
Igår hade vi äntligen Floras och Lillys 6-årskalas – eller 6 år, 6 månader och 24 dagars-kalas, för att vara lite mer exakt...
På deras egen födelsedag i oktober var de på en annan kompis kalas, och sedan höll Christopher på att bygga om barnens sovrum i ett par månader, och sen kom coronakrisen, så det tog sin lilla tid att få ihop det. Eftersom det fortfarande är restriktioner om att hålla avstånd etc så hade vi tänkt vara utomhus, men eftersom maj i år är galet kallt så var det förstås 12 grader, 20 sekundmeter och regn igår, så vi fick ge upp och vara inomhus – men eftersom alla 9 gäster går i tjejernas klass så de ändå ses varje dag så kunde det väl kvitta, tänkte vi. De kunde åtminstone vara ute och leka en stund när det var uppehåll.
Det var unicorntema med Dolly Style-färger, och jag tycker vi fick till allting fint. :)
Jag började skriva ett födelsedagsinlägg på deras födelsedag, men kom av mig eftersom jag så sällan skriver här nu, men det jag började skriva då var i alla fall:
Våra tjejer har blivit 6 år, det är helt galet och fantastiskt på samma gång. De sex åren har känts som ett andetag och en evighet, det är som att de nyss föddes och alltid har varit med oss, samtidigt.
De har börjat i förskoleklass, på samma skola som storebror, där de går i en F-1:a, som dessutom har mycket samarbete med 2-3:an som Alfred går i, och jag tror att det är jättebra.
Det senaste året eller så har Flora och Lilly lite bytt roller: Flora som alltid varit blyg och försiktig har blivit mer framåt, och Lilly som brukade vara den öppna och modiga lilla clownen har blivit lite mer tillbakadragen.
Och nu kan jag lägga till att de blir mer och mer noga med kläder: Lilly har helst klänning (men vägrar strumpbyxor, det måste vara löst sittande byxor), medan Flora har börjat vilja ha jeans... Jag hatar jeans, men Christopher gick med på att köpa två par jeansleggings till henne, men jag gillar det inte riktigt ändå. Det och träningskläder går hon omkring i nu. Jag hoppas det är en fas. ;)
Och de leker väldigt ofta väldigt bra tillsammans och med Alfred, vilket är så otroligt skönt. Men när det bråkas så bråkas det ordentligt. Flora har ett sabla temperament, och Lilly, när något är stressigt och jobbigt på morgonen så blir hela dagen förstörd för henne. Lilly har inte riktigt trivts på fritids i perioder, för hon tycker inte om när det är högljutt och stökigt, eftersom hon är så känslig, så hon har fått prata med fröknarna och skolkuratorn för att försöka hitta en lösning, och de senaste veckorna har det gått bättre.
Nu lite bilder från kalaset!
På deras egen födelsedag i oktober var de på en annan kompis kalas, och sedan höll Christopher på att bygga om barnens sovrum i ett par månader, och sen kom coronakrisen, så det tog sin lilla tid att få ihop det. Eftersom det fortfarande är restriktioner om att hålla avstånd etc så hade vi tänkt vara utomhus, men eftersom maj i år är galet kallt så var det förstås 12 grader, 20 sekundmeter och regn igår, så vi fick ge upp och vara inomhus – men eftersom alla 9 gäster går i tjejernas klass så de ändå ses varje dag så kunde det väl kvitta, tänkte vi. De kunde åtminstone vara ute och leka en stund när det var uppehåll.
Det var unicorntema med Dolly Style-färger, och jag tycker vi fick till allting fint. :)
Jag började skriva ett födelsedagsinlägg på deras födelsedag, men kom av mig eftersom jag så sällan skriver här nu, men det jag började skriva då var i alla fall:
Våra tjejer har blivit 6 år, det är helt galet och fantastiskt på samma gång. De sex åren har känts som ett andetag och en evighet, det är som att de nyss föddes och alltid har varit med oss, samtidigt.
De har börjat i förskoleklass, på samma skola som storebror, där de går i en F-1:a, som dessutom har mycket samarbete med 2-3:an som Alfred går i, och jag tror att det är jättebra.
Det senaste året eller så har Flora och Lilly lite bytt roller: Flora som alltid varit blyg och försiktig har blivit mer framåt, och Lilly som brukade vara den öppna och modiga lilla clownen har blivit lite mer tillbakadragen.
Och nu kan jag lägga till att de blir mer och mer noga med kläder: Lilly har helst klänning (men vägrar strumpbyxor, det måste vara löst sittande byxor), medan Flora har börjat vilja ha jeans... Jag hatar jeans, men Christopher gick med på att köpa två par jeansleggings till henne, men jag gillar det inte riktigt ändå. Det och träningskläder går hon omkring i nu. Jag hoppas det är en fas. ;)
Och de leker väldigt ofta väldigt bra tillsammans och med Alfred, vilket är så otroligt skönt. Men när det bråkas så bråkas det ordentligt. Flora har ett sabla temperament, och Lilly, när något är stressigt och jobbigt på morgonen så blir hela dagen förstörd för henne. Lilly har inte riktigt trivts på fritids i perioder, för hon tycker inte om när det är högljutt och stökigt, eftersom hon är så känslig, så hon har fått prata med fröknarna och skolkuratorn för att försöka hitta en lösning, och de senaste veckorna har det gått bättre.
Nu lite bilder från kalaset!
tisdag 29 oktober 2019
Smal är inte lika med vältränad...
Jag är en av de där lyckligt lottade som gick ner till normalvikt rätt så fort efter graviditeten utan att anstränga mig – amningen gjorde att jag till och med gick ner till mindre än jag vägde innan, trots att jag burit tvillingar. Jag har aldrig haft några problem med min vikt, jag har som mest gått upp ett par kilo i perioder, och kan fortfarande ha (vissa) kläder som jag köpte när jag var 20. Och därför har jag tänkt att jag inte behöver träna, jag har ju varit smal ändå.
När jag var barn och tonåring tränade jag hur mycket som helst, alla möjliga sporter; balett, gymnastik, fotboll, basket, tennis, ridning, friidrott, men när jag började plugga i Uppsala som 20-åring slutade jag med all idrott, jag hade fullt upp ändå. Jag har ändå på nåt sätt lyckats se vältränad ut och har inbillat mig att jag har en bra grundfysik (en gång i toakön på KB i Malmö var det en tjej som tittade på mina bara armar och frågade vad jag tränade, och när jag sanningsenligt svarade "Inget" blev hon nästan arg, för hon "såg ju att jag tränade!"), men de senaste åren har jag bittert tvingats inse att smal inte är lika med vältränad... När tjejerna var ett och ett halvt kom mitt första ryggskott, och de senaste två åren har jag haft mer eller mindre konstanta problem med rygg, axlar och armar.
Tidigare i höstas hade det gått så långt att en ortoped remitterade mig till magnetröntgen, för varken läkare, sjukgymnast eller kiropraktor hade lyckats lista ut vad det var för fel på mig. Men inte heller det hjälpte direkt: tydligen har jag ett par små diskbråck, men inga så allvarliga att det krävs några åtgärder, så ortopedens enda dom var: "Träna!"
Så nu har jag duktigt gjort en sjukgymnasts övningar (nästan) varje dag i ett par månader, och lo and behold: ländryggen har blivit bättre! När jag vaknar på morgonen kan jag resa mig som en normal person och inte som en 85-årig tant som måste räta på mig oändligt långsamt med händerna som stöd i svanken. Bröstryggen och axlarna är fortfarande knackiga dock, men ett framsteg är åtminstone bättre än inget.
För 6 år och några dagar sen
För några dagar sen
Flora och Lilly fyllde förresten 6 år för en vecka sen, och det här är visst första året som jag inte har skrivit något om det... Men själva födelsedagen var så konstig, för en av deras kompisar fyller år samma dag och hade kalas då som tjejerna var på, så vi har inte riktigt firat dem på allvar än, så jag skyller på det. Ett inlägg kommer!
onsdag 5 juni 2019
Växtvärk
Den här lilla Flora-loppan mötte mig i trappan när jag var på väg upp för att göra mig i ordning för natten, förtvivlat gråtande. Hon hade ont i foten, som så ofta på nätterna. Växtvärk? Denna luddiga åkomma som tydligen inte riktigt ”finns”, men som jag själv minns från när jag bar liten.
Har googlat att värme och massage kan hjälpa, men ikväll gjorde det bara mer ont, så det fick bli en jordgubbsalvedon och somna om på mammas arm. Nu har jag inte hjärta att röra mig, så vi får se när jag kan lägga mig på riktigt...
tisdag 4 juni 2019
Avslutning på förskolan!
Flora och Lilly har visserligen ungefär två veckor kvar på förskolan, men ikväll var det ändå avslutning – och det innebär att alla våra tre barn nu officiellt har gått ut förskolan och från i höst blir skolbarn! Då har vi alltså inga småbarn längre – helt otroligt.
Vi har varit så otroligt nöjda med vår förskola (Säbyholms Montessori i Landskrona): världens finaste hus och gård och jättefina pedagoger. De senaste par veckorna har Lilly varit lite ledsen, för att fröken Sandra, som varit med tjejerna från början för tre år sen, precis har gått på graviditetssjukskrivning för att hon är gravid med tvillingar (!), och Lilly är inte superförtjust i förändring, men nu är det ju inte så lång tid kvar. Inte för att hon är superförtjust i tanken på att börja skolan heller just på grund av förändringsobenägenheten, men hon har ju med sig sin tvillingsyster och storebror går där ju redan, så jag hoppas det kommer gå bra.
(Flora var lite sur här, för hon ville ha med sin kompis på kort, men efter vi fotat alla tre ville jag ha ett på bara mina tjejer, och det tyckte inte Flora var kul alls...)
Vi har varit så otroligt nöjda med vår förskola (Säbyholms Montessori i Landskrona): världens finaste hus och gård och jättefina pedagoger. De senaste par veckorna har Lilly varit lite ledsen, för att fröken Sandra, som varit med tjejerna från början för tre år sen, precis har gått på graviditetssjukskrivning för att hon är gravid med tvillingar (!), och Lilly är inte superförtjust i förändring, men nu är det ju inte så lång tid kvar. Inte för att hon är superförtjust i tanken på att börja skolan heller just på grund av förändringsobenägenheten, men hon har ju med sig sin tvillingsyster och storebror går där ju redan, så jag hoppas det kommer gå bra.
onsdag 22 maj 2019
Sova själva
Valborgsnatten i år var en stor natt: för första gången nånsin sov både Flora och Lilly i sin säng hela natten!
Vi har delat upp oss de flesta nätter de senaste månaderna, för att jag och Christopher inte pallade att inte få plats i vår egen säng längre, och min rygg som har blivit väldigt klen pallar vare sig barnens säng eller gästrummets, så Christopher sover ofta i gästrummet med ett eller två barn, och jag är i princip den enda i familjen som sover på rätt plats nu för tiden. Och just på valborgsnatten sov Christopher och Alfred i gästrummet två trappor ner och tjejerna hade vi som vanligt lagt i sin egen säng i barnen sovrum bredvid vårt. Och nån gång under natten vaknade jag och undrade varför ingen kommit in till mig än, som varje annan natt under de senaste fem och ett halvt åren – och det fick jag fortsätta undra ända till morgonen! Och nästa natt var det likadant. Helt otroligt!
Men tror ni jag sov gott för det? Nej, klart jag inte gjorde. Jag tror jag har sovit igenom en hel natt en gång under de senaste 8,5 åren (sen jag blev gravid med Alfred), men det var skönt ändå. :) Men min kropp har börjat säga ifrån efter åratal av sömnbrist, jag har väldiga problem med både axlar och rygg, och det senaste ryggskottet jag fick för ungefär två månader sen har jag fortfarande inte riktigt återhämtat mig ifrån.
Hur som helst, efter de där två nätterna började barnen tassa in på nätterna igen, men inatt hände det plötsligt igen! Christopher och Alfred i gästrummet och Flora och Lilly sov i sin säng, och när jag kom in på morgonen låg de dessutom såhär fint. <3
fredag 8 mars 2019
Alfred 8 år
Jaa hörni, jag är rätt kass på att blogga nu för tiden. Men kände bara igår kväll att jag ville skriva lite åtminstone för min egen skull för att komma ihåg ungefär hur barnen är just nu. Börjar med Alfred!
Alfred fyllde 8 för en knapp månad sen, och den här åldern alltså! Han är så gullig! Det händer förstås fortfarande att han bråkar med sina systrar (framför allt Lilly, de är väldigt bra på att retas med varann de där två), men mycket mindre nu än för bara några månader sedan, och det händer ofta att han säger gulliga saker till dem, som "Jag älskar er supermycket!!" och "Du är den bästa systern i hela världen!"
Och mot mig och Christopher är han också väldigt ofta så oerhört kärleksfull. Visst, han har fortfarande ett sabla temperament (nog delvis ärvt från mig) och kan bli så arg så arg, men han kommer också fram till mig ofta och bara vill krama och pussa mig. Den senaste månaden ungefär har vi för att få sova över huvud taget med våra natt-närhetstörstande barn delat upp oss på nätterna; Christopher sover i gästrummet med ett eller två barn (vi roterar vem som sover var) och jag har vårt sovrum med två eller ett barn (jag kan inte sova i gästrummet längre, jag får för ont i ryggen av sängen där), men oavsett var Alfred har sovit så inleds varje morgon för mig med att han kommer och lägger sig på mig och kramar och pussar mig. Och när jag lägger honom på kvällarna får jag såna fantastiska kärleksbetygelser! Han säger att han älskar mig mycket mer än vad jag älskar honom (yeah right ;) ) och hittar på avancerade sätt att förklara exakt hur mycket, och igår sa han att han tror att han alltid kommer vilja vara med mig och pappa, även när han blir stor. "Tills ni dör. Men då kommer jag komma till graven varje månad." :D
Och han lär sig så mycket i skolan, varje dag upptäcker vi att han kan något nytt.
Sen börjar han också bli lite väl sugen på olika dataspel, vilket verkligen inte är min grej, så det är lite besvärligt, men vi försöker hitta en balans.
Alfred fyllde 8 för en knapp månad sen, och den här åldern alltså! Han är så gullig! Det händer förstås fortfarande att han bråkar med sina systrar (framför allt Lilly, de är väldigt bra på att retas med varann de där två), men mycket mindre nu än för bara några månader sedan, och det händer ofta att han säger gulliga saker till dem, som "Jag älskar er supermycket!!" och "Du är den bästa systern i hela världen!"
Och mot mig och Christopher är han också väldigt ofta så oerhört kärleksfull. Visst, han har fortfarande ett sabla temperament (nog delvis ärvt från mig) och kan bli så arg så arg, men han kommer också fram till mig ofta och bara vill krama och pussa mig. Den senaste månaden ungefär har vi för att få sova över huvud taget med våra natt-närhetstörstande barn delat upp oss på nätterna; Christopher sover i gästrummet med ett eller två barn (vi roterar vem som sover var) och jag har vårt sovrum med två eller ett barn (jag kan inte sova i gästrummet längre, jag får för ont i ryggen av sängen där), men oavsett var Alfred har sovit så inleds varje morgon för mig med att han kommer och lägger sig på mig och kramar och pussar mig. Och när jag lägger honom på kvällarna får jag såna fantastiska kärleksbetygelser! Han säger att han älskar mig mycket mer än vad jag älskar honom (yeah right ;) ) och hittar på avancerade sätt att förklara exakt hur mycket, och igår sa han att han tror att han alltid kommer vilja vara med mig och pappa, även när han blir stor. "Tills ni dör. Men då kommer jag komma till graven varje månad." :D
Och han lär sig så mycket i skolan, varje dag upptäcker vi att han kan något nytt.
Sen börjar han också bli lite väl sugen på olika dataspel, vilket verkligen inte är min grej, så det är lite besvärligt, men vi försöker hitta en balans.
Lilla stora rådjursöga <3
måndag 31 december 2018
Bilder från julen
Jag tog förstås en massa bilder under julen, och dem måste jag ju göra av nånstans. :)
Min syster Johanna kom med sin familj redan den 19:e december, för de är båda föräldralediga nu och kunde passa på att åka ner från Stockholm innan den stora julruschen.
Dagen efter, när Johanna fyllde år, kom både mamma och vår systerdotter Stella, så då passade vi på att ta familjefoton.
Och först tog jag några med mina barn! Roligt att jag själv kan se att Alfred är lik mig här.
Flora och jag.
Och Lilly och jag.
Vi försökte också ta en bild på alla kusinerna, men det gick ju sådär. :)
Softa framför tv:n.
Den här hamnade visst på fel ställe, ser jag nu, men orkar inte flytta den för att Blogger krånglar så med bilder: den är från den 18:e, när jag smet hemifrån lite för att gå på julfest med jobbet. Här är jag med min kollega Sven Lindström, som är min stora copywriter-förebild och lite av en mentor, och som dessutom också är en popnörd av rang. Men fotot passar ändå bra in i ordningen, eftersom jag den 21:a fick åka in till jobbet igen för ett möte, där vi faktiskt fick in en ny kund, mest tack vare mig. :)
Här är jag med Franklin, som så fort han såg mig kröp fram och högg tag i mitt halsband. Riktig bebismagnet det där.
Tvillingarna, de stora och de små!
En dag gick vi till Trädgårdslandet på Landskrona Museum. Lilly och Nico placerade ut blommor.
Lilly och ett av alla små djur som tittar fram lite varstans i den fina lokalen.
Och i museishoppen säljs numera mitt fanzine Fozzie! (tjejerna upptäckte det själva)
Årets julgodisskörd: chokladkola, pepparkakskola, knäck, det där godiset jag lade upp recept på härom dagen och praliner med chokladganache och halloncoulis.
Flora, jag och Nico.
Bon, jag och Franklin (tror jag säger rätt nu... det här med enäggs är inte det lättaste alltså).
Vi fick till en hel familjebild på julafton till slut!
Julklappsutdelning på kvällen!
Tomten kom till oss redan på natten, och åt upp gröten Lilly ställt ut, och renarna åt upp moroten, och så lämnade de en liten säck med julklappar, så på kvällen fick Alfred dela ut resten av julklapparna istället.
Den 26:e åkte systercirkusen vidare, och vi fick det lite lugnare. Vi tog en sväng ut på stan på mellandagsrean, och mina barn är numera så stora att de vill prova kläder i provrummet innan vi köper. :)
Min syster Johanna kom med sin familj redan den 19:e december, för de är båda föräldralediga nu och kunde passa på att åka ner från Stockholm innan den stora julruschen.
Dagen efter, när Johanna fyllde år, kom både mamma och vår systerdotter Stella, så då passade vi på att ta familjefoton.
Och först tog jag några med mina barn! Roligt att jag själv kan se att Alfred är lik mig här.
Flora och jag.
Och Lilly och jag.
Vi försökte också ta en bild på alla kusinerna, men det gick ju sådär. :)
Softa framför tv:n.
Den här hamnade visst på fel ställe, ser jag nu, men orkar inte flytta den för att Blogger krånglar så med bilder: den är från den 18:e, när jag smet hemifrån lite för att gå på julfest med jobbet. Här är jag med min kollega Sven Lindström, som är min stora copywriter-förebild och lite av en mentor, och som dessutom också är en popnörd av rang. Men fotot passar ändå bra in i ordningen, eftersom jag den 21:a fick åka in till jobbet igen för ett möte, där vi faktiskt fick in en ny kund, mest tack vare mig. :)
Här är jag med Franklin, som så fort han såg mig kröp fram och högg tag i mitt halsband. Riktig bebismagnet det där.
Tvillingarna, de stora och de små!
En dag gick vi till Trädgårdslandet på Landskrona Museum. Lilly och Nico placerade ut blommor.
Lilly och ett av alla små djur som tittar fram lite varstans i den fina lokalen.
Och i museishoppen säljs numera mitt fanzine Fozzie! (tjejerna upptäckte det själva)
Årets julgodisskörd: chokladkola, pepparkakskola, knäck, det där godiset jag lade upp recept på härom dagen och praliner med chokladganache och halloncoulis.
Flora, jag och Nico.
Bon, jag och Franklin (tror jag säger rätt nu... det här med enäggs är inte det lättaste alltså).
Vi fick till en hel familjebild på julafton till slut!
Julklappsutdelning på kvällen!
Tomten kom till oss redan på natten, och åt upp gröten Lilly ställt ut, och renarna åt upp moroten, och så lämnade de en liten säck med julklappar, så på kvällen fick Alfred dela ut resten av julklapparna istället.
Den 26:e åkte systercirkusen vidare, och vi fick det lite lugnare. Vi tog en sväng ut på stan på mellandagsrean, och mina barn är numera så stora att de vill prova kläder i provrummet innan vi köper. :)
måndag 24 december 2018
God Jul!
God Jul!
I år firar vi hemma tillsammans med min syster Johanna, hennes man Victor och deras tre barn: Nico 2,5 och tvillingarna Bon och Franklin 9 månader, och vår mamma.
Jag var utmattad redan före klockan 10... 😂
lördag 15 december 2018
Julgodis experimenterat till perfektion (typ)
Idag har jag gjort julgodis, en sort som jag har experimenterat med vid jul i flera år nu för att få perfekt, och jag tror att jag kanske äntligen har lyckats!
Christopher hittade ursprungsreceptet, och det var amerikanskt, så det var nog det som gjorde att det var så svårt att få till det – konsistenserna blev liksom inte rätt och allt bara flöt ut. Grunddelarna är en botten och en topp gjord av choklad och Nutella, sen är det en kola, hasselnötter och nån sorts marshmallowfluff. Så istället för att göra den amerikanska varianten där det skulle vara sour cream i kolan och vaporised milk i fluffet gjorde jag nu mina egna varianter. Och eftersom flera redan frågat efter receptet på Instagram och Facebook så skriver jag ner det här!
Botten:
100 mjölkchoklad
ca 0,5 dl Nutella
Smält chokladen, i vattenbad eller enklast i mikron: lite lägre effekt, 20–30 sekunder i taget och rör om tills allt är smält. Blanda i Nutellan. Bred ut på bakplåtspapper i en form ca 20x30 cm stor. Ställ kallt tills det stelnar.
Kolalager (samma grundrecept som knäck):
1,5 dl grädde
1,5 dl socker
1,5 dl sirap
ca 0,5 tsk havssalt
Koka ihop smeten tills den är ungefär 122 grader – gör gärna kulprov och känn så att kolan blir fast men inte hård. Det viktigaste är att den inte flyter ut utan stelnar hyfsat, men inte heller blir knaprig (den ska gå att skära sen).
Ta fram formen med chokladen och häll på kolan och bred ut den så att den täcker. Ställ kallt igen.
Nötter:
Hacka ca 1 dl hasselnötter och häll ut på kolan.
Flufflager (här letade jag fram ett recept på skumbollar och tog lite mindre gelatin):
2,5 dl socker
0,5 dl vatten
3 gelatinblad
1 äggvita
1,5 msk vaniljsocker
Lägg gelatinbladen i kallt vatten i några minuter så de mjuknar.
Blanda socker och vatten i en kastrull och koka ihop på medelvärme så att sockret smälter och det tjocknar lite lagom till en sockerlag. Lägg i gelatinbladen och rör tills de smälter.
Vispa äggvitan till ett fast skum och häll i sockerlagen under vispning. Vispa tills smeten ser ut som vispad grädde, minst 5 minuter, men inte för länge, den ska inte bli alltför fast. Vispa i vaniljsockret.
Bred ut fluffet på kolan och nötterna. Ställ kallt igen.
Topp:
100 g mjölkchoklad
ca 0,5 dl Nutella
Gör likadant som med bottenlagret, och bred på det på fluffet. Ställ alltihop kallt i någon timme igen så det får sätta sig.
Skär i små rutor med en vass kniv – förhoppningsvis håller allt ihop och flyter inte ut!
Christopher hittade ursprungsreceptet, och det var amerikanskt, så det var nog det som gjorde att det var så svårt att få till det – konsistenserna blev liksom inte rätt och allt bara flöt ut. Grunddelarna är en botten och en topp gjord av choklad och Nutella, sen är det en kola, hasselnötter och nån sorts marshmallowfluff. Så istället för att göra den amerikanska varianten där det skulle vara sour cream i kolan och vaporised milk i fluffet gjorde jag nu mina egna varianter. Och eftersom flera redan frågat efter receptet på Instagram och Facebook så skriver jag ner det här!
Botten:
100 mjölkchoklad
ca 0,5 dl Nutella
Smält chokladen, i vattenbad eller enklast i mikron: lite lägre effekt, 20–30 sekunder i taget och rör om tills allt är smält. Blanda i Nutellan. Bred ut på bakplåtspapper i en form ca 20x30 cm stor. Ställ kallt tills det stelnar.
Kolalager (samma grundrecept som knäck):
1,5 dl grädde
1,5 dl socker
1,5 dl sirap
ca 0,5 tsk havssalt
Koka ihop smeten tills den är ungefär 122 grader – gör gärna kulprov och känn så att kolan blir fast men inte hård. Det viktigaste är att den inte flyter ut utan stelnar hyfsat, men inte heller blir knaprig (den ska gå att skära sen).
Ta fram formen med chokladen och häll på kolan och bred ut den så att den täcker. Ställ kallt igen.
Nötter:
Hacka ca 1 dl hasselnötter och häll ut på kolan.
Flufflager (här letade jag fram ett recept på skumbollar och tog lite mindre gelatin):
2,5 dl socker
0,5 dl vatten
3 gelatinblad
1 äggvita
1,5 msk vaniljsocker
Lägg gelatinbladen i kallt vatten i några minuter så de mjuknar.
Blanda socker och vatten i en kastrull och koka ihop på medelvärme så att sockret smälter och det tjocknar lite lagom till en sockerlag. Lägg i gelatinbladen och rör tills de smälter.
Vispa äggvitan till ett fast skum och häll i sockerlagen under vispning. Vispa tills smeten ser ut som vispad grädde, minst 5 minuter, men inte för länge, den ska inte bli alltför fast. Vispa i vaniljsockret.
Bred ut fluffet på kolan och nötterna. Ställ kallt igen.
Topp:
100 g mjölkchoklad
ca 0,5 dl Nutella
Gör likadant som med bottenlagret, och bred på det på fluffet. Ställ alltihop kallt i någon timme igen så det får sätta sig.
Skär i små rutor med en vass kniv – förhoppningsvis håller allt ihop och flyter inte ut!
måndag 22 oktober 2018
5 år idag!
Idag fyller Flora och Lilly 5 år! 🎈🎈
Dessa ljuvliga små komplicerade varelser som skrämde vettet ur mig med sin blotta existens (två huvuden, i min mage!!) som fortfarande väcker mig varje natt men som också ger världens goaste kramar. Flora som ser ut som en kopia av mig men är blyg som sin pappa, och Lilly, vår lilla clown som inte är lik nån och har tagit mina knasigaste egenskaper och förstärkt dem till max. Grattis älskade älskade ungar!! ❤️❤️
söndag 14 oktober 2018
Skön söndag
Skönaste söndagen på länge: jag lät barnen ha skärmar så länge de ville så jag kunde läsa bok och ta det lugnt (Christopher var på gårdsfixardag på förskolan). Bakade visserligen också bröd, men det var inte jätteansträngande.
Förra helgen (till och med tisdag) var jag i Marocko för att hjälpa till med min systers tre barn (2,5 år och tvillingarna på 6 mån) när syster och man var på bröllop, och det gick bra, men när jag kom hem efter en trettontimmars resa (med byte och försening) blev jag helt sänkt. Jag blev så trött så jag nästan blev orolig för mig själv, så jag behövde få ta det lite lugnt, och det var väldigt skönt.
När Christopher kommit hem och lagat pannkakor till lunch följde jag för första gången med Alfred och Flora ut och jagade Pokémons och passade på att titta på lite foton som var kvar från Landskrona Fotofestival.
Och lite lek i solen hann vi med också.
Bra söndag!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)