måndag 31 december 2018

Bilder från julen

Jag tog förstås en massa bilder under julen, och dem måste jag ju göra av nånstans. :)
Min syster Johanna kom med sin familj redan den 19:e december, för de är båda föräldralediga nu och kunde passa på att åka ner från Stockholm innan den stora julruschen.
Dagen efter, när Johanna fyllde år, kom både mamma och vår systerdotter Stella, så då passade vi på att ta familjefoton.

Och först tog jag några med mina barn! Roligt att jag själv kan se att Alfred är lik mig här.

Flora och jag.

Och Lilly och jag.



Vi försökte också ta en bild på alla kusinerna, men det gick ju sådär. :)

Softa framför tv:n.

Den här hamnade visst på fel ställe, ser jag nu, men orkar inte flytta den för att Blogger krånglar så med bilder: den är från den 18:e, när jag smet hemifrån lite för att gå på julfest med jobbet. Här är jag med min kollega Sven Lindström, som är min stora copywriter-förebild och lite av en mentor, och som dessutom också är en popnörd av rang. Men fotot passar ändå bra in i ordningen, eftersom jag den 21:a fick åka in till jobbet igen för ett möte, där vi faktiskt fick in en ny kund, mest tack vare mig. :)

Här är jag med Franklin, som så fort han såg mig kröp fram och högg tag i mitt halsband. Riktig bebismagnet det där.

Tvillingarna, de stora och de små!

En dag gick vi till Trädgårdslandet på Landskrona Museum. Lilly och Nico placerade ut blommor.

Lilly och ett av alla små djur som tittar fram lite varstans i den fina lokalen.

Och i museishoppen säljs numera mitt fanzine Fozzie! (tjejerna upptäckte det själva)

Årets julgodisskörd: chokladkola, pepparkakskola, knäck, det där godiset jag lade upp recept på härom dagen och praliner med chokladganache och halloncoulis.

Flora, jag och Nico.

Bon, jag och Franklin (tror jag säger rätt nu... det här med enäggs är inte det lättaste alltså).

Vi fick till en hel familjebild på julafton till slut!



Julklappsutdelning på kvällen!

Tomten kom till oss redan på natten, och åt upp gröten Lilly ställt ut, och renarna åt upp moroten, och så lämnade de en liten säck med julklappar, så på kvällen fick Alfred dela ut resten av julklapparna istället.

Den 26:e åkte systercirkusen vidare, och vi fick det lite lugnare. Vi tog en sväng ut på stan på mellandagsrean, och mina barn är numera så stora att de vill prova kläder i provrummet innan vi köper. :)

måndag 24 december 2018

God Jul!


God Jul!
I år firar vi hemma tillsammans med min syster Johanna, hennes man Victor och deras tre barn: Nico 2,5 och tvillingarna Bon och Franklin 9 månader, och vår mamma. 
Jag var utmattad redan före klockan 10... 😂

lördag 15 december 2018

Julgodis experimenterat till perfektion (typ)

Idag har jag gjort julgodis, en sort som jag har experimenterat med vid jul i flera år nu för att få perfekt, och jag tror att jag kanske äntligen har lyckats!
Christopher hittade ursprungsreceptet, och det var amerikanskt, så det var nog det som gjorde att det var så svårt att få till det – konsistenserna blev liksom inte rätt och allt bara flöt ut. Grunddelarna är en botten och en topp gjord av choklad och Nutella, sen är det en kola, hasselnötter och nån sorts marshmallowfluff. Så istället för att göra den amerikanska varianten där det skulle vara sour cream i kolan och vaporised milk i fluffet gjorde jag nu mina egna varianter. Och eftersom flera redan frågat efter receptet på Instagram och Facebook så skriver jag ner det här!

 



Botten:
100 mjölkchoklad
ca 0,5 dl Nutella
Smält chokladen, i vattenbad eller enklast i mikron: lite lägre effekt, 20–30 sekunder i taget och rör om tills allt är smält. Blanda i Nutellan. Bred ut på bakplåtspapper i en form ca 20x30 cm stor. Ställ kallt tills det stelnar.

Kolalager (samma grundrecept som knäck):
1,5 dl grädde
1,5 dl socker
1,5 dl sirap
ca 0,5 tsk havssalt
Koka ihop smeten tills den är ungefär 122 grader – gör gärna kulprov och känn så att kolan blir fast men inte hård. Det viktigaste är att den inte flyter ut utan stelnar hyfsat, men inte heller blir knaprig (den ska gå att skära sen).
Ta fram formen med chokladen och häll på kolan och bred ut den så att den täcker. Ställ kallt igen.

Nötter:
Hacka ca 1 dl hasselnötter och häll ut på kolan.

Flufflager (här letade jag fram ett recept på skumbollar och tog lite mindre gelatin):
2,5 dl socker
0,5 dl vatten
3 gelatinblad
1 äggvita
1,5 msk vaniljsocker
Lägg gelatinbladen i kallt vatten i några minuter så de mjuknar.
Blanda socker och vatten i en kastrull och koka ihop på medelvärme så att sockret smälter och det tjocknar lite lagom till en sockerlag. Lägg i gelatinbladen och rör tills de smälter.
Vispa äggvitan till ett fast skum och häll i sockerlagen under vispning. Vispa tills smeten ser ut som vispad grädde, minst 5 minuter, men inte för länge, den ska inte bli alltför fast. Vispa i vaniljsockret.
Bred ut fluffet på kolan och nötterna. Ställ kallt igen.

Topp:
100 g mjölkchoklad
ca 0,5 dl Nutella
Gör likadant som med bottenlagret, och bred på det på fluffet. Ställ alltihop kallt i någon timme igen så det får sätta sig.

Skär i små rutor med en vass kniv – förhoppningsvis håller allt ihop och flyter inte ut!

måndag 22 oktober 2018

5 år idag!



Idag fyller Flora och Lilly 5 år! 🎈🎈 
Dessa ljuvliga små komplicerade varelser som skrämde vettet ur mig med sin blotta existens (två huvuden, i min mage!!) som fortfarande väcker mig varje natt men som också ger världens goaste kramar. Flora som ser ut som en kopia av mig men är blyg som sin pappa, och Lilly, vår lilla clown som inte är lik nån och har tagit mina knasigaste egenskaper och förstärkt dem till max. Grattis älskade älskade ungar!! ❤️❤️










söndag 14 oktober 2018

Skön söndag



Skönaste söndagen på länge: jag lät barnen ha skärmar så länge de ville så jag kunde läsa bok och ta det lugnt (Christopher var på gårdsfixardag på förskolan). Bakade visserligen också bröd, men det var inte jätteansträngande. 



Förra helgen (till och med tisdag) var jag i Marocko för att hjälpa till med min systers tre barn (2,5 år och tvillingarna på 6 mån) när syster och man var på bröllop, och det gick bra, men när jag kom hem efter en trettontimmars resa (med byte och försening) blev jag helt sänkt. Jag blev så trött så jag nästan blev orolig för mig själv, så jag behövde få ta det lite lugnt, och det var väldigt skönt. 



När Christopher kommit hem och lagat pannkakor till lunch följde jag för första gången med Alfred och Flora ut och jagade Pokémons och passade på att titta på lite foton som var kvar från Landskrona Fotofestival.







Och lite lek i solen hann vi med också. 
Bra söndag!

fredag 14 september 2018

Stötta mitt indiefanzine!


Jag har ju varit väldigt tyst här på sistone. Det beror delvis på att jag har startat upp mitt indiepopfanzine Fozzie igen, nu när barnen börjar bli så stora att de ibland sköter sig själva.
Fozzie är ett gammalt hjärteprojekt, som jag startade redan 1994, och sen har den legat vilande i perioder. Nu är det 12 år sedan jag gjort det senaste numret (även om Fozzie också finns på nätet), och nu ska jag alltså göra en riktig tidning på papper igen: nummer 12.
Förr i tiden kopierade jag upp tidningen själv, men den här gången vill jag göra snyggt fyrfärgstryck, men för det behöver jag ödmjukt be om hjälp. Jag har startat en Kickstarter-kampanj, där du kan läsa mer om projektet, och om du vill bidra eller sprida länken vidare blir jag oerhört tacksam! Kampanjen hittar du här!

torsdag 26 juli 2018

Lyxsommar!

Denna sorgligt försummade blogg förtjänar åtminstone att uppdateras med lite bilder från denna fantastiska sommar! (Ja, det är förstås eländigt för bönder och för världen i allmänhet med torkan, men jag njuter ändå av sol, värme och bad varje dag...)

Vi inledde sommaren i mitten av juni med att åka till Borås till mitt kusinbarn Vegas student. Sen åkte vi vidare till min familjs sommarhus i Kärra utanför Varberg och spenderade helgen där, men på söndagen åkte Christopher och Alfred hem för att jobba/gå på fritids i två veckor till medan jag och tjejerna stannade med mormor. Jag jobbade också, men mitt jobb är ju friare så att jag kan vara i stort sett var jag vill större delen av tiden.

Vi hann med att plocka jordgubbar allihop innan killarna åkte hem, och gjorde en massa jordgubbssylt till lördagspannkakorna.

Jag fläker ut mig själv med en bikinibild för att jag blev så glad när jag hittade den här fina bikinin som låg kvar i Kärra och som jag glömt bort! Jag tycker alltid att jag har för få bikinis, men uppenbarligen har jag så många att jag inte ens har koll på alla...

Medan Christopher var borta passade jag på att ta med mig mamma och tjejerna till Gekås i Ullared för den årliga shoppingturen (som Christopher helst vill slippa). Som vanligt gick det åt alldeles för mycket pengar, men jag tycker ändå att vi bara köpte bra grejer. Man kan väl aldrig ge för många LasseMajas detektivbyrå-böcker till en sjuåring eller My Little Pony-pussel till två fyraåringar, eller hur?

Sen blev det midsommarafton, och då kom killarna tillbaka, för att efter helgen åka hem en vecka till. Dagen efter midsommarafton trampade jag fel på en klippa och fick en fot som såg ut såhär i nån vecka... Knölen nere på hälen är fortfarande kvar, men är åtminstone inte så öm längre. Får se hur den känns när jag ska börja med skor igen så småningom bara.

De första veckorna höll sig Flora på trappan när vi badade. Hon kom på snillrika sätt att doppa sig ändå fast hon inte släppte taget om räcket (snurrade runt på diverse sätt istället för att bara kliva i), medan syrran glatt plaskade omkring med mig och mormor. Men när vi kom till Lysekil gav det äntligen med sig och hon började bada på riktigt!

En dag klädde vi upp oss och åkte in till stan. Tjejerna var helt lyriska över att jag hade på mig mascara (gode tid, hur tråkig går jag egentligen och ser ut här till vardags, undrar man ju då..?) och en dam på stan stoppade oss för att berömma våra färgglada och fina klänningar. :) Efter vi gjort lite ärenden åt vi middag på Pinchos.

När killarna kom tillbaka efter två veckor åkte vi till Christophers familjs stuga i Lysekil en vecka. Vi jobbade båda två någon timme om dagen, men på det hela taget hade vi det rätt lugnt och skönt – och för första gången hade vi en hel veckas fint väder när vi var där! Vi brukar bara vara där en vecka eller två varje sommar, och vi har oftast haft otur med vädret, så det var härligt att kunna få vara på stranden.

Och den här lille store killen fick gå på simskola i fem dagar. Han var redan värsta vattendjuret innan, men simmade bara hundsim och vägrade lyssna när jag försökte visa hur man skulle ta riktiga simtag, så det var bra att vi fick till det.

En kväll blev vi distansbjudna på restaurang: Christophers föräldrar nere i Frankrike sa till oss att gå ut och äta och så skulle de betala. Lyx!! Så det gjorde vi och sen knatade vi runt på klipporna och tog fina kort. :)

Och såhär bra gick simskolan för Alfred! Fyra simmärken! Hyfsat stolt kille. :) (och föräldrar)

Sen åkte vi tillbaka till Kärra, där vi tar kvällsdopp nästan varje kväll.

Och där möttes vi av min syster Johanna med familj: mannen Victor, 2-åriga dottern Nico och tremånaders tvillingarna Bon och Franklin – som under tiden vi var här tillsammans visade sig vara enäggstvillingar. Ultraljudsbarnmorskorna trodde tvåäggs, men de hade skickat in DNA-prov och svaret kom hit: enäggs.
Det betyder ju att det är en ännu märkligare slump att både jag och Johanna fick tvillingar. Vi har aldrig haft tvillingar i släkten tidigare, men man hade ju kunnat tro att vi hade en ärftlig benägenhet att släppa fler ägg när vi blivit lite äldre, men nu var det ju inte så heller. Så bisarrt!

Flora och Franklin – tror jag. Jag lärde mig se lite skillnad på deras huvudformer efter ett tag, men nu när jag bara ser en av dem på kort är jag osäker. :D

Kvällsdopp med Alfred, som är inne i en otroligt kärleksfull period mot mig. Han pussas och kramas och kallar mig världens bästa mamma (även om han igår sa att andra nog tycker att deras mammor är världens bästa, men jag är i alla fall hans världens bästa. Smart kille det där!). Tyvärr tycker fortfarande både han och Lilly att det är fantastiskt kul att reta varann, så det är fortfarande en massa bråk där, men mot mig är han i alla fall världens gulligaste.

Den 12 juli fyllde mamma 75, och vi hade släktkalas, där vi barn med respektive gav mamma en sparesa till Polen för att vila upp sig efter två veckor tillsammans med alla oss, och dagen efter det skulle jag åka in till Varberg för att träffa min vän Emil, som var där för att jobba med Miss Li. Blev dock lite försenad av en liten gosekorv. (Bon, tror jag) Hur söta de än är, de små, måste jag ändå säga att jag är så o-e-r-h-ö-r-t tacksam över att vi är förbi den där spädbarnsperioden, och tvåårsperioden också. Gode tid alltså. Visst, våra barn har sina jobbiga grejer för sig, men vi är åtminstone inte helt fast längre med små bebisar som måste ha mat stup i kvarten eller vaggas runt eller väcker en en gång i halvtimmen. Och de är inte heller tvååringar som ska pottränas och kissar överallt eller ska hållas undan från småsyskonen för att inte göra illa dem. Pust. Med det sagt så var det ju självklart både okej och lite trevligt att hjälpa till, men ändå: skönt.
Det var som vanligt härligt att hänga med Emil, men lite mindre härligt att jag råkade få bilen inlåst i ett parkeringshus för jag missat att de visst stängde klockan 23... Som tur var kom min världens snällaste man och hämtade mig med mammas bil och så fick vi hämta vår bil igen nästa morgon.

En lördag åkte Christopher och Lilly hem för att vattna, hämta post och lite sånt hemma i huset, och stannade borta över natten.

Då passade Flora på att lära sig cykla på riktigt. :)

Sen kom de tillbaka och körde lite tvillingmys. Vad roligt barnen har tyckt att det har varit med bebisarna! Och med Nico också för den delen, större delen av tiden åtminstone. Ibland tyckte de att hon var lite jobbig, men för det mesta lekte de jättefint med henne och gullade supermycket med de små. Och Nico älskade att vara med sina "stora" kusiner! Så fort de inte var i närheten frågade hon var "Affed-Floa-Lilly" var nånstans. Och när vi sov för länge på morgnarna tittade hon alltid upp på vårt sovloft och hojtade glatt "Hejsan!!" :)

När Christopher och Lilly kom tillbaka studsade Christopher dock in i den berömda väggen – inte med full kraft, tack och lov, men tillräckligt för att jag skulle skicka tillbaka honom till Landskrona med tåg för att få vara ensam och vila på riktigt i fem dagar. Under tiden jonglerade jag, Johanna, Victor och mamma sex barn och jag lyckades ändå få tid att gå till Varbergs bästa kiropraktor, som lovade att få ordning på mina överarmar (och axlar och rygg) som gör alldeles för ont nu för tiden. Efter min andra session hos honom upptäckte barnen att han ritat nån sorts kryss på min rygg, som jag inte riktigt vet vad de betydde. Men min nya bikini-bh matchade i alla fall. :)

Sen kom pappa tillbaka och mådde som tur var bättre, och vi lyckades äntligen fiska upp några krabbor – vi brukar vara så dåliga på det att jag inte ens brydde mig om att ta med en riktig hink, men plötsligt händer det!
Och igår åkte Johanna & co vidare till Göteborg, och vi stannar kvar i en dryg vecka till innan vi drar till Lysekil en vecka till tillsammans med Christophers föräldrar (då ska vi jobba på distans igen). Lyxsommar!