Lite såhär har vi haft det idag

Lite spöregn och lite sol, men hela tiden kuling. En har lärt sig att cykla, de andra är proffs på balanscyklarna.

Bad i nästan kuling

Nu har vi varit hemma med barnen i 8,5 veckor (några veckors jobb och några veckors ledighet, men 8,5 veckor sen de slutade på förskolan) och vi har haft knappt två veckors fint väder sen vi kom hem från Frankrike. Helt galet. Nu har det varit grått, regnigt, blåsigt och runt 17-18 grader i några dagar, och idag ledsnade vi på att det inte är badväder och gick för att bada ändå, jag och tjejerna. (Alfred tittade på tv och Christopher stod fullt påklädd på stranden och fotade.)

17 grader och 10 sekundmeter är väl inget som behöver hindra oss, eller hur?

 Flora bangade dock när hon doppat tårna, trots att det var hon som ville gå och bada från början. Vattnet var faktiskt förvånansvärt varmt fortfarande, men det var ju kallt i vinden ovanför ytan. Otroligt nog har jag bara sett två brännmaneter på hela sommaren, så det har i alla fall varit fantastiskt.

Nu i helgen har alla kusiner med barn åkt hem, så det kommer bli lite ensamt för barnen sista veckan här, och vädret ska fortsätta vara vansinnigt blåsigt, så vi får se vad vi kan hitta på här för att inte barnen ska gå varann och oss på nerverna. Vi åker inte hem förrän om två veckor, för nästa vecka ska vi vara i Lysekil med Christophers föräldrar och den 22 augusti börjar barnen på nya förskolan. Lilly frågar ofta när vi ska åka hem till Landskrona, och de pratar alla ofta om nya förskolan också, så jag hoppas det ska bli roligt för dem när det är dags!

Upp och ner

Igår kväll var jag redo att ge bort ungarna, men idag har vi haft såna här stunder, så vi fortsätter väl kämpa på då!

Badfilmsbonanza

Nu har det inte varit vidare fint väder på länge igen, så då känns det som ett bra läge att lägga upp en påminnelse om hur härligt vi faktiskt haft det i sommar - såpass att våra barn blev vattendjur allihopa!

Lilly

Flora

Alfred simmar utan västen!

Snabbvisit hemma

Idag tog vi en snabbtripp hem till Landskrona för att lämna och hämta lite grejer och kolla till trädgården. 

Vi möttes av ett överflöd av växtlighet! Meterhöga salladsplantor, morötter, rödbetor och överfullt i pallkragarna. Jag tror att jag har lärt mig till nästa år att faktiskt följa instruktionerna på fröpåsarna om avstånd mellan fröna...

Massa vaxbönor. 

Och märgärtor. 

Och ett plommonträd med grenar så tunga att de hängde ner till marken. 

Och en massa vackra malvor. 

Jag plockade några rödbetor som stack upp ur jorden för de trängdes med varann. Ska testa att lägga in några, det ska bli kul!

Nu är vi tillbaka i Kärra med överpigga barn klockan 22.40 för de sovit länge i bilen, ska försöka få dem i säng nu!

Lära sig cykla

Det här hände idag: Alfred ville cykla utan stödhjulen, och lärde sig nästan cykla själv på bara en halvtimme!

Lite mer träning imorgon och så kan han nog snart!

Och de här slocknade på golvet halv sju på kvällen när jag och Christopher var och badade (mormor var hemma). Det fick vi äta upp vid läggningen, kan jag säga...

Tjejernas första konserter

Igår var vi ju och såg Timo Räisänen live, på hans turné Timo sjnger Ted, där han tolkar Ted Gärdestad. Han spelade på Varbergs Visdagar, och precis före spelade Adrian Modiggård, så eftersom vi ändå skulle åka in och hälsa på Timo vid soundchecken planerade vi in att stanna i stan och äta och leka på lekparken bredvid tills Adrian började spela och se båda.

Dagen innan förberedde vi med att lyssna på Timo sjunger Ted-skivan.

Så barnen var hyfsat peppade när de såg Timo på scen vid soundcheck!

 Alfred var på en konsert när han var under ett år (This Is Head på Liseberg), men sen dess har han nog inte varit på någon vad jag minns, förutom Timos soundcheck i våras och en butiksspelning med Timo, så man kan nästan räkna det här som alla barnens första riktiga spelning.

Efter soundchecken gick vi tillbaka till lekparken, och så mötte mormor upp oss.

Sen åt vi ganska äcklig mat med utsikt över Grenå-färjan (som jag och Fina åkte till pappa när vi var små).

En stund innan Adrian Modiggård skulle börja gick vi och tog platser framför scenen i Societetsparken. Alfred somnade nästan direkt och lyckades sova igenom nästan hela spelningen, fast den var ganska röjig (men tyvärr rätt tråkig, tyckte jag).

Lilly och mormor gick och köpte glass strax innan Timo skulle börja.

Och Alfred tyckte väntan var så tråkig när han vaknat att han satt under en filt och spelade på pappas mobil.

Flora ville inte alls bli fotad.

Men Lilly var desto mer pepp! Här hade Timo precis börjat, och hon sträckte upp båda tummarna och sa "Timo är bäst!"
Och de här kinderna när de trycktes ihop lite av hörselskydden - så gulliga! <3

Lilly blandade ihop lite ord här - i Frankrike var vi ju på tivoli, och Lilly kallade det för timoli, så nu kallade hon även Timo för Timoli ibland (vilket han tyckte passade bra när vi pratade med honom vid soundchecken), och låten "Satellit" som vi lyssnat mest på innan fick hon också för sig att den hette "Timolit, Timolit, Timolit, oh-oh-oh". :)

Som tidigare framgått älskar jag Timo, men igår nådde han lite nya höjder faktiskt, åtminstone vad gällde mellansnack - så sjukt rolig! Sen var det några brudar i publiken som skulle hålla på och prata med honom hela tiden (alltså medan han var på scen) och skulle dra uppmärksamheten till sig själva hela tiden, och jag blir tokig på sånt folk, men annars var det alldeles utmärkt trevligt alltihop!

Alla barnen var så duktiga hela kvällen och satt tålmodigt och väntade genom Adrian-konserten, trots att de inte kände igen några låtar. Sen blev de lite otåliga mot slutet av Timo-spelningen, men när jag påminde dem om att han skulle spela "Satellit" lite senare orkade de en stund till. Fast mot slutet när de suttit på sina platser i nästan två timmar blev vi tvungna att muta Alfred och Flora med mobiler (det är Flora som skriker i slutet av videon, för att hon ville ha min mobil), men Lilly tyckte det var roligt hela vägen.

Efter spelningarna kommer Timo alltid ut för att hälsa på publiken, så vi tog förstås chansen att säga hej då också, och Lilly ville bli fotad med honom, och då tog vi bilden jag lade upp igår kväll. Så sött!

- Timo är bäst!

Mer om detta imorgon, för nu måste vi få barnen i säng, men barnen träffade Timo Räisänen idag och Lilly sa "Timo är bäst!" :)

Storkusinens klänning

Jag hittade min systerdotter Stellas gamla klänning i en låda och tog fram den; en helt underbar klänning som mamma köpte utomlands nånstans när Stella var bara 1 - hon hade på sig den på familjens julkort när hon var knappt två 1999.

Hittade en bild jag tagit på julkortet och lagt upp på Instagram för att visa hur lika Alfred och Stella var i samma ålder. 

Nu har Flora haft den på sig två dagar i rad och älskat att snurra runt med den. Så fin!

Igår städade hon lite i den och log väldigt roligt på beställning!

Bättre idag och klänningsprovning

Jag trodde det verkligen inte igår, när jag satt och grät i bilen och på kvällen skrek åt alla kollektivt (åt barnen, Christopher och min stackars mamma), men det känns faktiskt bättre idag (tack för gulliga kommentarer med pepp!). Min instagramfavorit Sockertoppar skrev härom dagen att varannan dag hemma på "semester" med tre barn är hemsk och varannan är härlig, och det blev visst så här också. Men jag tror nog att jag inte ska läsa så mycket uppfostringsböcker när allt är så kaosigt, för den här senaste fick mig verkligen bara att känna mig totalt misslyckad. Kanske att råden kommer funka bättre för oss när de fått sjunka in lite, men inte just precis nu.

Hur som helst blev förmiddagen idag bättre med mindre bråk, och sen åkte vi in till stan och där mutade jag glatt barnen när de blev stökiga i den evighetslånga kön på rean på Lindex, och det funkade alldeles utmärkt med mutor, vad boken än sa om det (i vår familj har Läkerol i fruktsmaker döpts om till "muta", efter att vi fick en massa Läkerol i inflyttningspresent). Sen gjorde vi äntligen det som jag velat göra ganska länge nu: gick till en bröllopsbutik för att prova brudklänningar!

Fast vi inte ska gifta oss förrän nästa sommar har jag faktiskt redan köpt en brudklänning, som jag hittade på nätet och inte vågade vänta med ifall den skulle försvinna ur sortimentet - jag var lagom nervös när jag väntade på den, beställd ända från Kina, men måttsydd enligt mina mätningar. Men den är bra, tror jag! Hur som helst ville jag ändå inte missa det roliga med att gå och prova en massa marängklänningar när jag nu har en legitim chans att göra det. :)

Men när vi kom in i butiken visade det sig att alla klänningar bara fanns i storlekarna 36 och 34 (!). Jag är en 38:a för det mesta - vissa kläder kan jag ha i 36 (fast då är det oftast stretch i dem), och andra behöver jag 40 på. Jag sa till damen i butiken att jag är en 38:a och undrade om det inte fanns något för mig att prova då, och hon sa att det skulle nog gå. Men eftersom jag är bred över revbenen lyckades hon bara kämpa upp dragkedjan till hälften på den första 36:an hon tog fram...

Nu kan det ju tyckas lite konstigt att jag lägger upp bilder på mig i brudklänning här, men även om jag tyckte att jag blev väldigt tjusig i dem så känner jag mig bara fel i en sån här klänning, och den jag har köpt är helt annorlunda, så jag kan visa mig. :) Och en Lilly som just skrapat knät, men jag kunde inte riktigt böja mig ner för att komma åt att blåsa ordentligt - jag kunde knappt andas, men det behöver man väl inte göra när man gifter sig, eller? ;)

Men den här är ju väldigt fin... Fast för dyr. Så glöm det bara Sara.
Jag hann bara prova två för det var lite för besvärligt med barnen, så kanske att jag får göra det en gång till, för roligt var det. :)
Och igår bestämde vi oss för att skaffa ny bil: vi ska privatleasa en 7-sitsig Volkswagen Touran, fast vi kommer inte kunna få den förrän närmare årsskiftet även om vi beställer den nu. De har specialpris nu, så den kommer nästan bli billigare än den vi har nu, så det känns riktigt roligt även för mig som brukar hata bilaffärer. Vi får se om det blir lika roligt när vi ska försöka sälja den vi har nu, men...

Härdsmälta

Total meltdown för mig idag. Återkommer när jag klurat ut hur jag ska bli en bättre mamma, sambo och dotter...

Sommar med sol, bad och bråk

Vi har haft några underbara dagar med värme, sol och bad (oj, vad barnen har badat! Alfred har nästan lärt sig simma utan västen, Lilly simmar jättebra hundsim med diverse flytredskap och Flora älskar att vara i vattnet så länge hon får hålla hårt i någon av oss, helst mig), och så har vi skördat av våra egenodlade grönsaker.

Vad mer är så har vi kommit många steg närmare blöjfrihet. Lilly går och kissar på pottan när hon behöver det, och Flora säger till att hon vill kissa på gräset, men nu har även hon börjat kissa på pottan också. Båda verkar hålla ganska torrt på nätterna dessutom, och Lilly går på pottan när hon vaknat. I helgen hörde jag henne hojta nerifrån gräsmattan när jag var uppe på altanen: "Jag har bajsat! Titta! Bajs! Mamma! Titta! Storebrorsan, titta! Bajs! Doa, Doa, titta!! Bajs!" och så pekade hon oerhört stolt och lyckligt på sitt bajs på gräsmattan... Japp. (Hon har börjat kalla Alfred för storebrorsan nästan jämt, det låter supergulligt.)

Vi har dessutom fått sova ganska bra på nätterna, med vissa undantag (Lilly vaknade klockan 3 härom natten och ropade "Bär mig! Bär mig!" och sen krånglade hon i nån timme) har åtminstone tjejerna sovit nästan hela nätterna (Alfred märker jag inte riktigt av, för han sover på en madrass på golvet på Christophers sida och brukar gå upp och lägga sig hos honom när han vaknar). Men jag är så ovan att få sova att jag vaknar och undrar varför ingen har vaknat och så har jag svårt att somna om...
Bilden här tog jag natten till idag när Lilly vaknade och var orolig, men jag fick inte röra henne för att lugna henne - det var först när hon vände sig om och hittade Floras hand som hon kom till ro igen. <3

Idag däremot har det mest varit såhär. Både Alfred och Flora har krånglat nåt enormt, och fast jag fick sova bra inatt har mitt tålamod varit i absoluta botten. Jag har nästan läst färdigt den där "Barn som bråkar"-boken och lärt mig att det inte hjälper att skälla på barn, det motverkar sitt syfte att muta, ge belöningar, straffa och ge konsekvenser, och att man som förälder i stort sett bara ska se till att bråksituationer inte uppkommer och om de ändå gör det så ska man avleda, avleda, avleda. Jag har inte riktigt exakt fått kläm på hur man egentligen ska göra för att lära barn förstå när de gjort fel eftersom man uppenbarligen aldrig får skälla på dem eller ge någon form av konsekvens för dåligt beteende, så jag är lite förvirrad fortfarande, och på något sätt verkar det idag som att jag har blivit en sämre förälder av allt jag lärt mig - eller så är det bara att jag är mer medveten om alla fel jag gör... Fast jag vet inte, Louise Hallin, som ju är min föräldraguru, har sagt att det är klart att man får bli arg på sina barn, så jag hoppas att den här gubben som skrivit boken inte är allvetande, för då är våra barn på väg mot undergången med mig som mamma alltså. Om jag ska kunna följa den där bokens råd behöver jag först gå en kurs i hur man får bättre tålamod. Tips, någon..?

Tre små vattendjur

För mig som älskar att bada är det underbart att se vilka vattendjur alla mina tre barn har blivit nu! 

Lilly simmar runt helt själv med flytbaddräkt och flytkorv, Alfred hoppar på det djupa och vågade ikväll prova att simma utan sin simväst och Flora vill aldrig gå upp ur vattnet, som håller sig runt 21-22 grader nu när vi äntligen fått riktig sommar. (Jag har några filmer på dem, som jag lägger upp när jag inte är lika trött.)

Och pappan tycker visst inte det är tråkigt att fiska krabbor, som jag gör, så idag fick alla barnen testa på det också.

De fångade en så stor krabba att den knappt fick plats i hinken, så den fick åka tillbaka snabbt, men de små fick vara kvar en stund så barnen hann titta på dem.

Ljuvligt, ljuvligt, ljuvligt!
Jag och mitt ryggskott har treveckorsjubileum idag - jag tror jag ska fira det med att bli bra snart. Det är nästan bra nu, men inte riktigt, det hugger fortfarande till ibland, och det tar några sekunder att räta upp mig när jag suttit, men det går åtminstone åt rätt håll.

Fet-fel prognos

Åh, jag var så sur i förmiddags! Väderprognosen hade sagt, och envisades fortfarande hela förmiddagen med att det skulle vara strålande solsken och 22-23 grader, men istället var det igenmulet och 19. Jag kan ta att det inte är perfekt väder på sommaren, men när jag med fog förväntat mig fantastiskt väder blev jag så besviken (efter flera dåliga veckor med enstaka fina dagar).

Så istället för att bara vara hemma och fräsa åt alla (jag) drog vi ut i skogen för att plocka blåbär. Alla barnen plockade glatt en stund, och åt upp alla de plockade i sina hinkar.

Men sen blev det roligare att klättra på en stor sten. Alfred var en supersnäll storebror och hjälpte sina småsystrar att komma upp och ner.
Vi fick ihop en knapp liter innan barnen blev för uttråkade och min rygg satte stopp (snart tre veckor med ryggskottet nu, och jag har inte jätteont längre, men jag är inte bra heller).
Efter lunch hemma var jag fortfarande på uselt humör och barnen var gnälliga (kanske för att jag var sur, eller så var de trötta?), så smet jag ner till stranden, och fick en liten stund ensam där innan Christopher och barnen kom ner tillsammans med syssling Agnes. Under tiden jag var där sprack molnen äntligen upp och på en kvart var det klarblå himmel - men då var klockan ungefär halv tre, så SMHI hade ju rejält fel oavsett.

Sen fick vi en superfin eftermiddag med bad, vattenlek på altanen och middag ute - min mamma gillar inte att äta ute för maten kallnar så fort, men hon åkte hem till Helsingborg i morse för ett par dagars lugn och ro, så det passade bra ur uteätarsynpunkt. Det är en food truck vid campingen några dagar i veckan, så vi köpte mat där för enkelhetens skull.

Barnen testade vår urgamla rangliga skrinda efter maten.
Prognosen säger soligt och varmt imorgon också, så vi får se - jag försöker förbereda mig på spöregn, så kanske det blir en lite gladare dag imorgon...

Tvillingkärlek och utflykter

Att sånt här händer på riktigt! På väg ner till stranden idag sa Flora:
- Ninny, ja älka dig.
Lilly: - Ja älka dig ottå.
Flora: - Vill du ålla i min hand?
Lilly: - Ja.

Mitt hjärta sprack ju nästan.
Vi har inte haft nåt vidare väder den senaste veckan heller, men Flora har börjat älska att bada, så hon har fått ner mig till stranden för att bada i blåsten varje dag på sistone, och det gör mig så glad att hon tycker det är roligt! Lilly är lite mer försiktig och har inte velat bada på några dagar, fast vattnet är förvånansvärt varmt trots de låga lufttemperaturerna. Vattnet har varit mellan 19 och 21 grader varje dag, så ibland är det nästan varmare än luften. Alfred badar också även om det är kallt, men det är Flora som har föreslagit att gå och bada nästan varje gång.
Jag glömde ju förresten berätta att vi var på Nordens Ark förra fredagen, tillsammans med familjen vi umgicks med lite på Kreta i höstas. De har fått ett barn till, så det var föräldrarna Johanna och Christian och så Folke, 4 år (som otroligt nog är ännu blondare än våra barn, jag trodde inte det gick) och Åke, 6 månader, och det var jättetrevligt! Det är ju inte lätt att veta om det bara var trevligt att prata lite vid poolen på en semesterort eller om vi faktiskt skulle gilla varann liksom på riktigt också, men det gjorde vi, så jag hoppas vi kan ses fler gånger (de bor i Uddevalla).

I lördags åkte vi till Slottsskogen i Göteborg och träffade våra stockholmsvänner Janne och Lina, som hyrde en stuga på Öckerö, och gick och tittade på djuren och åt lunch. Deras barn Sixten och Olle är nästan exakt lika gamla som våra barn, och de hade som vanligt roligt ihop.

Och igår var jag först ute och plockade av naturens överflöd (fick nästan precis ett kilo vildhallon på bara en dryg timme), och på eftermiddagen åkte jag, Alfred och min mamma till konsumtionens högborg Gekås i Ullared.

Jag tycker det är roligt att åka till Ullared en gång om året, men jag blir så utmattad av det... Men nu har vi i alla fall ett förråd för det kommande året av soppåsar, bakplåtspapper och Colour Catcher. :) Och Alfred fick lite egentid med mamma och Christopher slapp åka med, så alla är nöjda och glada!