Jag låg uppkopplad i drygt 20 minuter, och en undersköterska fick komma in några gånger och försöka hitta ettans hjärtljud eftersom hon tydligen låg lite knöligt till, men kurvorna såg bra ut ändå. Sen stängde de för lunch, så jag och Christopher fick gå och testa Bistron, som Christopher antagligen kommer hänvisas till när vi ligger inne eftersom alla måltider inte ingår för honom. Helt okej raggmunk med fläsk faktiskt, trots att den värmdes i micro. Sen fick vi komma tillbaka klockan 13 och träffa en väldigt glad läkare som hette Victoria, som gjorde ett ultraljud på mig. Allt såg helt utmärkt ut: hjärtanen slog som de skulle och jag fick se hur bröstkorgarna rörde sig i takt med andningsträningen. Så ingen tidigareläggning av snittet, vilket det kanske hade blivit om något verkat fel.
Min mage är så galet stor nu att främlingar kommenterar den: idag var det först en kvinna som jobbade i bistron som frågade när det var dags och blev helt paff när jag sa att det är två veckor kvar, tills jag sa att det är tvillingar - sen var det en kvinna vi gick förbi på vägen tillbaka till avdelningen som sa att jag har så fin mage, och sen var det en äldre man på vägen till dagis som hojtade "lycka till!" till mig. :)
Och just det ja: vi fick veta av barnmorskan i morse (vår vanliga var sjuk fortfarande/igen) att barn som ligger i säte löper större risk att få överrörlighet i höfterna så de kanske behöver skena de första ungefär tre månaderna. Jag hade faktiskt läst om det i en annan blogg också, men inte kollat upp det närmare, så jag blev lite orolig, men den sköna barnmorskan sa att äh, hon hade själv haft det, och två av hennes barn hade det, och hon tyckte att det var rätt praktiskt med den där skenan, eftersom små bebisar kan vara lite "sladdriga", men skenan gav dem lite mer styrsel. Jag frågade läkaren sen hur vanligt det är ungefär, men det kunde hon inte svara på, men sa att risken är lite större om de är stora, och vår etta är ju mindre än tvåan, så jag hoppas det går bra. Och tydligen hänger det en del på ärftlighet också, enligt barnmorskan. Men det är ju inget vi kan göra åt det oavsett, så det är ju bara att vänta och se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar